TTE energi, kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50C509)

Kommenterad dagordning

2026-06-11

Klimat- och näringslivsdepartementet

Rådets möte (TTE Energi) den 26 juni 2026

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

3.TEN-E-förordningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Allmän riktlinje.

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch.

Förslagets innehåll:

Kommissionen förslag om ny TEN-E-förordning innebär bl.a. att transmissionsnätsoperatörer (Svenska kraftnät) föreslås behöva sätta av en

fjärdedel av outnyttjade flaskhalsinkomster till projekt av gemensamt intresse. Kommissionen föreslås även få besluta om ett centralt scenario för unionens energisystem som ska vara styrande för andra planer och ytterst för transmissionsnätsoperatörers systemplanering. Regelverket för kostnadsnyttodelning för projekt med nytta i flera medlemsländer ses över så att det blir tydligt att en transmissionsnätsoperatör i ett medlemsland som får minst tio procent av nyttan av ett projekt ska kunna tvingas vara med och finansiera projektet. Kommissionen föreslår också ändringar i regelverket för tillståndsprocesser för energiinfrastruktur.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att planeringen av energinät bör vara decentraliserad. I den mån en centraliserad energinätsplanering sker bör den i så låg grad som möjligt binda medlemsstater och nätoperatörer och i så stor utsträckning som möjligt bygga på medlemsstaternas nationella bedömningar.

Regeringen anser att kostnads-nyttodelning bör vara frivillig för medlemsländer, energiproducenter och nätägare och att den ska ha en teknikneutral utformning.

Regeringen motsätter sig starkt förslaget som innebär att outnyttjade intäkter från överbelastning (s.k. flaskhalsinkomster) som tillfallit en systemansvarig för överföringssystem ska användas för att finansiera projekt av gemensamt intresse. Regeringen anser att flaskhalsinkomster, åtminstone interna, ska användas i det land de uppstått i samt att de ska kunna användas för fler syften än vad som är möjligt enligt nuvarande regelverk, till exempel till elproduktion och elstöd.

Regeringen anser att förslaget har utvecklats till det bättre under rådets förhandling. En ökad flexibilitet för användning av flaskhalsinkomster samt ett mindre ingripande centralt scenario är en förutsättning för att regeringen ska stödja ordförandeskapets inriktning om en allmän riktlinje.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning om faktapromemoria ägde rum i näringsutskottet den 12 mars 2026.

2 (7)

Överläggningar med näringsutskottet och med EU-nämnden angående det europeiska nätpaketet ägde rum den 12 respektive 13 mars inför TTE Energi den 16 mars 2026.

Fortsatt behandling av ärendet:

Trepartsförhandlingar mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet väntas under hösten 2026, förutsatt att allmän riktlinje kan antas under det cypriotiska ordförandeskapet.

Faktapromemoria:

2025/26:FPM62

4. Tillståndsdirektivet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Allmän riktlinje.

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch.

Förslagets innehåll:

Det europeiska nätpaketet presenterades den 10 december 2025 och innehåller lagstiftningsförslag på energiinfrastrukturområdet. Förslaget innebär ändringar i förordning (EU) 2022/869 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur (TEN-E-förordningen) och ett tillståndsdirektiv som för in ändringar i förnybartdirektivet, elmarknadsdirektivet och gasmarknadsdirektivet. Detaljerade tillståndsbestämmelser föreslås läggas till för all energiinfratruktur och för ytterligare typer av förnybar energiproduktion, lagring och laddning av elfordon.

Förslag till svensk ståndpunkt:

3 (7)

Regeringen anser att ytterligare tillståndslagstiftning på EU-nivå inte behövs för att korta ledtiderna för nätutbyggnad. Ändringar i tillståndslagstiftningen bör enbart göras om de innebär förenklingar av befintliga EU-regelverk eller att enhetligheten inom EU:s tillståndsregelverk ökar. En översyn av EU:s tillståndslagstiftning bör istället göras på övergipande nivå, i de rättsakter som är mest centrala för all tillståndsprövning.

Regeringen avser däremot att framföra stöd till de förslag som ger ökade möjligheter till undantag från EU:s artskyddsregelverk, när det behövs för att möjliggöra nödvändig energiproduktion eller -distribution.

Regeringen anser att bestämmelserna behöver utformas så att totalförsvarets behov och nationell säkerhet fortsatt ska kunna väga tyngst vid prövning.

Regeringen anser att så kallade tysta medgivanden, där inget formellt beslut krävs för att en ansökan ska beviljas, bör vara helt frivilliga för medlemsländerna att införa.

Regeringen anser att texten utvecklats till det bättre sedan förslagets presenterades, men det krävs fortfarande ökad hänsyn till medlemsstaters nationella förutsättningar för att förslaget ska kunna godtas.

Regeringen anser att effektivera tillståndsregler behövs för all fossilfri energiproduktion, inte bara förnybar.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning om faktapromemoria i näringsutskotet den 12 mars 2026.

Överläggningar med näringsutskottet och med EU-nämnden angående det europeiska nätpaketet ägde rum den 12 respektive 13 mars 2026 inför TTE Energi den 16 mars 2026.

Fortsatt behandling av ärendet:

Trepartsförhandlingar mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet väntas under hösten 2026, förutsatt att allmän riktlinje kan antas under det cypriotiska ordförandeskapet.

Faktapromemoria:

4 (7)

2025/26:FPM62

5. Avkarboniseringsinsatser inom energiområdet efter 2030

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Åsiktsutbyte

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet kommer ministrarna ha en diskussion om avkarboniseringsinsatser inom energiområdet efter 2030. Energilagstiftningen inom EU väntas revideras till följd av EU:s klimatmål för 2040. I slutet av 2026 väntas förslag till revideringar av direktivet om förnybar energi (RED), direktivet om energieffektivitet (EED) samt förordningen om styrning av Energiunionen samt klimatåtgärder (styrningsförordningen (GR)). Revideringar av RED och EED föreslogs senast 2021 inom ramen för Fit for 55, medan styrningsförordningen inte reviderats sedan den antogs 2018.

Förslag till svensk ståndpunkt:

EU:s energipolitik efter 2030 bör prioritera stärkt konkurrenskraft, en välfungerande inre marknad och försörjningstrygghet för unionen parallellt med energiomställningen för att uppnå EU:s klimatmål. Detta förutsätter en ökad kostnadseffektivitet och minskad administrativ börda genom en kombination av ett mycket begränsat antal bindande mål, minskat antal sub-mål och minskad detaljreglering hur målen ska uppnås.

EU behöver mot bakgrund av rådande omvärldsläge all fossilfri energi i omställningen till ett fossilfritt och välfungerande energisystem. Det förutsätter full teknikneutralitet och ökat fokus på utfasning av fossila bränslen, där såväl förnybar energi som kärnkraft behövs. Lagstiftning inom

5 (7)

såväl energiområdet som andra politikområden får inte bli kontraproduktiv och motverka de lösningar som behövs, exempelvis när det gäller bioenergi eller vattenkraft.

Ökad konvergens mellan medlemsstater behövs i omställningen. Kostnaden är betydligt högre för att ta de sista stegen mot klimatneutralitet än de första stegen. Ett sätt att hantera detta är att införa golv och tak för medlemsstater i övergripande mål för förnybar eller fossilfri energi som sätts.

Ökad elektrifiering är centralt för EU:s konkurrenskraft, försörjningstrygghet och klimatmål. Eventuella EU-mål för elektrifiering behöver gå hand i hand med en ökad resurstillräcklighet i elsystemet.

Mål för energieffektivisering behöver anpassas för energisystem som redan i hög grad fasat ut fossila bränslen, dvs inte ha tak på slutlig energianvändning som riskerar att begränsa elektrifieringen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Ej relevant.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej relevant.

Faktapromemoria:

Ej relevant.

6. Krisen i Mellanöstern: koordinering och åtgärder i energisektorn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Åsiktsutbyte

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

6 (7)

Förslagets innehåll:

Vid mötet väntas en diskussion om krisen i Mellanöstern med fokus på koordinering och åtgärder inom energisektorn. Den följer tidigare liknande diskussioner, bland annat vid extrainsatt informellt TTE Energi i mars och informellt TTE Energi i maj, samt diskussioner inom andra rådskonstellationer om följderna av krisen. Det finns möjlighet för medlemsstaterna att informera om nationella åtgärder som vidtagits till följd av situationen.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att den rådande situationen påminner om vikten av att inte tappa fart i energiomställningen och fortsätta fasa ut beroendet av fossil energi.

Regeringen anser att samordning inom EU är av största vikt i nuvarande situation. Det är viktigt att EU koordinerar eventuella åtgärder, t.ex. avtappning av oljeberedskapslager, åtgärder som rör gas och ev. förbrukningsdämpande åtgärder.

Regeringen anser att det är viktigt att EU:s regelverk för försörjningstrygghet för energi är uppdaterade och att de planerade revideringarna inte dröjer.

Regeringen anser att Europa måste säkerställa resurstillräcklighet både på kort och lång sikt genom att sträva efter ett stabilt elsystem som i mindre grad är väderberoende eller sårbart för geopolitiska störningar kopplade till import av fossila bränslen. Resurstillräcklighet är också nödvändigt för en ökad elektrifiering.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Ej relevant.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej relevant.

Faktapromemoria:

Ej relevant.

7 (7)