TTE, dp 8 RådsPM
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:A5AD7
Rådspromemoria | ||
2008-11-28 | ||
Näringsdepartementet |
Rådets möte (TTE) den 9 december 2008
Dagordningspunkt: 8
Rubrik: Förslag till EP:s och rådets förordning som ändrar förordning (EG) nr 216/2008 på områdena flygplatser, flygledningstjänster och flygtrafiktjänster samt upphäver rådets direktiv 06/23/EEG.
Dokument: 11285/08 AVIATION 137 CODEC 900
Övriga aktuella rådsdokument ej inkomna (28/11-08)
Tidigare dokument: Fakta-PM N-dep 2007/08 FPM 138
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Ej tidigare behandlad.
Bakgrund
Kommissionens förslag till reviderad lagstiftning om EASA är en del i kommissionens luftfartspaket. Övriga delar är förslaget till ändringar i förordningarna om det gemensamma europeiska luftrummet, projektet SESAR samt en handlingsplan för att öka kapaciteten på flygplatserna. Luftfartspaketet presenterades av kommissionen sommaren 2008.
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, EASA, inrättades genom förordning (EG) nr 1592/2002 vilken trädde ikraft i september 2002. Genom den ursprungliga förordningen tilldelades EASA flygsäkerhetsuppgifter inom två områden, nämligen luftvärdighet samt miljöcertifiering av luftfartsprodukter, delar och anordningar. Genom förordning (EG) nr 216/2008 utvidgades byråns säkerhetsuppgifter till områdena drift av luftfartyg, flygcertifikat och säkerhet i fråga om luftfartyg från 3:e land.
Kommissionens nu lagda förslag innebär att EASA-förordningen utvidgas på så sätt att byrån tilldelas säkerhetsbehörigheten också för flygplatser och flygtrafiktjänster (dessa områden ligger idag på medlemsstatsnivå). Ansatsen innebär att byrån ges ett samlat ansvar för flygsäkerheten på gemenskapsnivå.
Förhandlingarna har inletts under det franska ordförandeskapet hösten 2008. EASA-frågan har av ordförandeskapet inte givits samma prioritet som det gemensamma europeiska luftrummet och man har heller inte ansett att de båda frågorna med nödvändighet måste behandlas gemensamt (EP och KOM anser att de båda frågorna bör drivas samlat).
Svensk ståndpunkt
Sverige prioriterar säkerheten inom alla trafikslag och bör se positivt på förslagets syfte att öka flygsäkerheten inom EU.
Luftfarten är till sin natur internationell. För gränsöverskridande luftfartsverksamheter är det en fördel om luftfarten omfattas av gemenskapslagstiftning. Det finns också en logik i att flygsäkerhetsaspekterna integreras med det gemensamma europeiska luftrummet och att strävan är att en inre marknad för lufttransporter kombineras med gemensamma säkerhetsregler som tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater.
EASA bör ha det övergripande ansvaret för regelutveckling och för uppföljning av reglernas tillämpning inom de områden som omfattas av förslaget. Centralisering bör därutöver ske där det är fördelaktigt ur ekonomisk synvinkel eller av andra effektivitetsskäl.
Tillsyn och viss tillståndsgivning bör av subsidiaritetsskäl även fortsättningsvis utföras av de nationella luftfartsmyndigheterna.
Förslaget bedöms medverka till att EU på sikt ges en hög och enhetlig flygsäkerhetsnivå till gagn för unionens medborgare. Även administrativa effektiviserar såsom minskat dubbelarbete bör kunna åstadkommas.
Europaparlamentets inställning
Ej officiella uppgifter tyder på att parlamentet stöder kommissionens huvudsakliga inriktning.
Förslaget
Integreringen av flygsäkerhetsaspekter för flygplatser respektive flygledningstjänster (ATM) och flygtrafiktjänster (ANS) till EASA föreslås ske genom en utökning av tillämpningsområdet för EASA-förordningen (EG) nr 216/2008.
1. Flygplatser
Förslaget till gemensamma säkerhetskrav för flygplatser, flygplatsutrustning, organisationer, drift och personal bygger på relevanta standarder från den internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO.
Gemensamma bestämmelser för flygplatser införs för i princip alla flygplatser som är öppna för allmänheten. I en bilaga till förordningen fastställs vissa grundläggande gemensamma säkerhetsrelaterade krav på den fysiska utformningen av flygplatsen och flygplatsområdets förvaltning.
Ansvaret för genomförandet av dessa grundläggande krav ska ligga på flygplatsägare, flygplatsoperatörer, organisationer eller personal som tillhandahåller tjänster som kan påverka säkerheten på flygplatsen. Ansvaret sker under överinseende av medlemsstaterna.
EASA får till uppgift att dels föreslå tillämpningsföreskrifter, dels utföra standardiseringsinspektioner och säkerhetsanalyser. Kommissionen föreslås få befogenheter att anta tillämpningsföreskrifterna. EASA får även befogenheter att föreslå och anta certifieringsspecifikationer som ska användas i certifieringsförfarandet. Konstruktion och drift av flygplatser ska certifieras var för sig, men ett enda certifikat kan utfärdas om flygplatsens ägare och operatör är en och samma person. Det ska även gå att ansöka om ett certifikat för en operatör med flera flygplatser.
Militära flygplatser ska undantas. Om civil trafik förekommer på militära flygplatser ska dock den trafiken omfattas.
2. Flygledningstjänst och flygtrafiktjänster
Förslaget betonar vikten av att samordna arbetet med gemensamma regler för flygledningstjänst respektive flygtrafiktjänst med de gällande förordningarna om det gemensamma europeiska luftrummet (se särskild promemoria).
Genom förslaget kommer en rättslig grund att skapas som säkerställer att säkerheten beträffande flygledningstjänster och flygtrafiktjänster inlemmas i EASA-systemet. Allt luftrum som omfattas av fördraget respektive förordning (EG) nr 551/2004, ska omfattas av förordningen.
Ansvaret för att genomföra kraven ska ligga på organisationer och personal som medverkar i tillhandahållandet av flygledningstjänster och flygtrafiktjänster. Flygledare och organisationer som deltar i utbildningen ska vara certifierade.
EASA får till uppgift att utarbeta tillämpningsföreskrifter och certifieringsspecifikationer samt göra säkerhetsanalyser och standardiseringsinspektioner. Det är emellertid kommissionen som ges befogenheter att anta tillämpningsföreskrifter med detaljerade krav. De behöriga nationella myndigheterna ska övervaka att organisationer uppfyller de grundläggande kraven och tillämpningsföreskrifterna, utom när det gäller tillsyn av organisationer som är lokaliserade i tredjeländer eller som tillhandahåller tjänster i mer än tre medlemsstaters luftrum (då föreslås EASA ansvara för tillsynen).
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Grundläggande regler om inrättande och godkännande av flygplatser finns i 6 kap. luftfartslagen (1957:297). Närmare bestämmelser finns i luftfartsförordningen ( 1986:171) och särskilt vad avser förutsättningarna för godkännande och för driften av flygplatser i Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Förslaget berör i huvudsak de flygsäkerhetsmässiga bestämmelserna för att en flygplats ska godkännas (certifieras) och för driften av flygplatsen. Förslaget innebär att detta område inte längre kommer att regleras nationellt utan på EG-nivå. De flygsäkerhetsmässiga bestämmelserna utarbetas dock redan idag i praktiken i stor utsträckning i internationell miljö inom ICAO.
Gemensamma regler för flygledningstjänst och flygtrafiktjänst finns genom reglering av det gemensamma europeiska luftrummet och delar av detta överförs nu till EASA regleringen.
Ekonomiska konsekvenser
Inga statsfinansiella konsekvenser.
Övrigt
Den svenska flygbranschen har inte haft några invändningar mot kommissionens huvudsakliga inriktning.