TTE dp 12 Råds PM ekodesign
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:77AFD
Rådspromemoria | ||
2004-09-25 | ||
Näringsdepartementet |
Rådets möte (energi) den 10 oktober 2008
Dagordningspunkt 12
Rubrik: Energieffektivisering: genomförande av direktiven för ekodesign och energimärkning
Dokument: 12882/08 REV 1
Tidigare dokument: ----------------------
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: ------------------
Bakgrund
Dokumentet avser rådslutsatser avseende ett förändringsarbete som har inletts avseende direktiven 92/75 EG om energimärkning respektive 2005/32 EG om ekodesign. Rådsslutsatserna berör också den pågående processen med att genomföra ekodesigndirektivet.
Direktivet för energimärkning reglerar bland annat klassning av kyl- och frysprodukter med avseende på deras energianvändning. Förändringsarbetet avser bland annat en ny skala för angivande av energianvändningen.
Direktivet för eko-design avser att främja ett livscykeltänkande för produkter där man tar i beaktande vilka egenskaper dessa produkter har när det gäller energianvändning såväl som andra hållbarhetsaspekter under hela produktens livslängd från design till kassering / återvinning. I dagsläget omfattar direktivet energianvändande produkter. EU-kommissionen har lagt ett förslag till utvidgning av direktivet till s.k. energirelaterade produkter. Begreppet ”energirelaterade” produkter har ännu inte givits någon helt klar definition.
Direktivet för eko-design är ett så kallat ramdirektiv och förslag till krav som skall ställas avseende konkreta produktgrupper diskuteras och fastställs i en expertkommitté där Sverige företräds av Statens energimyndighet.
Rättslig grund och beslutsförfarande
De underliggande rättsakterna omfattas av artikel 95, d.v.s. samma grund som nuvarande förordning. För rådsslutsatser gäller dock enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Sverige bör välkomna rådsslutsatserna
Förslaget
I förslaget till rådsslutsatser framhålls bland annat de båda direktivens viktiga roll i ett totalt arbete för energieffektivisering; vikten av att se till att de genomförandeåtgärder som beslutas inom ramen för ekodesigndirektivet och att EU- kommissionen skall överväga de möjligheter som små och medelstora företag har när det gäller att genomföra bedömningar av design- och produktionsprocesser.
Vidare framhåller rådet vikten av att bedömningen av produkter och produktgrupper skall ta hänsyn inte enbart deras tekniska egenskaper utan även vilka effekter som användarnas beteende skall ge, i s.k. konsumtionsprofiler. Rådet inbjuder också EU-kommissionen att, med beaktande av risken för bl.a. försämrad funktionalitet från ett användarperspektiv, under 2008 lämna ett förslag till reglering som kommer inleda en gradvis process med utfasning som skall fortgå tills det att åtminstone de belysningsprodukter som har sämst prestanda och alla traditionella glödlampor är borta från marknaden.
Rådet framhåller också i slutsatserna att det är önskvärt att genomförandeåtgärderna för vissa produkter innehåller miljökriterier utöver energieffektivisering, såsom exempelvis vattenanvändning eller livslängd för produkten. Detta skall emellertid ske med beaktande av att direktivet måste fortsatt vara operativt och praktiskt och kunna främja nödvändig energieffektivisering; det är också viktigt att sådana bredare krav enbart ställs där man har gjort en bedömning att det är kostnadseffektivt.
Rådet framhåller vidare vikten av att revideringen av direktiven för ekodesign och energimärkning genomförs på ett konsekvent sätt när det gäller vilka produkter som direktiven skall reglera. Revideringen av direktivet för ekodesign skall ge klarhet när det gäller vilka produkter som skall täckas av direktivet och genomföras på ett sätt som undviker överlappning med eller möjliga hinder för utveckling av annan EU-lagstiftning som avser samma produkter. Det är också väsentligt att de tekniska krav och administrativa processer som följer av revideringen av direktivet är samordnade med befintlig reglering och annat pågående arbete. Det är också viktigt att ha en bra blandning av obligatoriska krav och frivilliga åtgärder, såsom exempelvis EU:s miljömärkning, för att få mesta möjliga nytta av marknadens utvecklingskraft.
När det gäller revisionen av direktivet för energimärkning framhåller rådet vikten av att denna görs på ett sätt som säkerställer den effektivitet som dagens direktiv visat för att främja energieffektivisering.
Slutligen uttrycker rådet förhoppningen att EU skall utveckla ett förhållningssätt som kan göra den europeiska metoden för energieffektivisering till världsledande år 2020.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rådsslutsatserna förväntas i sig inte få några effekter på gällande svenska regler. Revideringen av direktiven kommer däremot att få sådana effekter när det presenteras färdiga förslag om detta.
Ekonomiska konsekvenser
Rådsslutsatserna förväntas i sig inte få några ekonomiska konsekvenser. Revideringen av direktiven kan däremot ge ekonomiska konsekvenser för de företag som skall leva upp till direktivens krav såväl som det finns samhällsekonomiska vinster av en ökad energieffektivisering.
Övrigt
----------------------