Tillägg till Kommenterad dagordning inför Allmänna rådet 15 november 2016
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:4633F9
Kommenterad dagordning Rådet
2016-11-14
Statsrådsberedningen
EU-kansliet
Allmänna rådets möte den 15 november 2016 – tillägg om MFF-översynen
Kommenterad dagordning
6.Halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen (MFF)
-Diskussionspunkt
Bakgrund
Kommisionen presenterade i september ett förslag till en översyn av EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014-2020. Förslaget innebar dels mindre systemförändringar i form av utökad budgetflexibilitet, dels mer politiska initiativ i form av vissa utgiftsökningar på några utgiftsområden. Den utgiftsrestriktiva kretsen medlemsländer där Sverige ingår har varit starkt kritiska till kommissionens förslag. Detta samarbete har varit framgångsrikt och drivit förhandlingen i en för Sverige gynnsam riktning. Länder i framförallt östra Europa liksom i södra EU har varit mer positiva. Europaparlamentet, som ska ställa sig bakom en överenskommelse i rådet, ligger på för maximal flexibilitet och större utgiftsökningar.
Ordförandeskapet presenterade ett kompromissförslag på morgonen den 14 novemeber som ska behandlas på ett extrainsatt möte i Coreper tisdag morgon den 15 november inför mötet i Allmänna rådet.
Huvudsakligt innehåll i förslaget:
Budgetflexibilitet (specialinstrument)
Årligt belopp för katastrofbiståndsreserven (EAR) höjs från 280 milj. euro till 300 milj. euro (istället för till 500 milj. euro enligt kommissionens ursprungliga förslag).
2
Årligt belopp för flexibilitetsinstrumentet höjs från 471 milj. euro till 600 milj. euro (istället för till 1 000 milj. euro enligt kommissionens ursprungliga förslag).
Omfördelning mellan specialinstrument genom att oanvända medel från globaliseringsfonden (EGF) och solidaritetsfonden (EUSF) ska kunna användas för flexibilitetsinstrumentet år n +1.
Utökning av den tematiska inriktningen för den globala åtagandemarginalen (GMC) till rubrik 3 (migration) och rubrik 4 (utrikesområdet) samt slopade tidsbegränsningar.
Årliga beloppsgränser för den globala betalningsmarginalen (GMP) behålls på 7 mdr euro 2018, höjs från 9 till 11 mdr euro 2019 och från 10 till 13 mdr euro 2020 (total ökning med 5 mdr euro under perioden jämfört med vad som gäller i dag).
Kommissionens förslag att upprätta en krisreserv för migrationsändamål stryks (kommissionens ursprungliga förslag innebar ett årligt maximalt belopp på 750 milj. euro).
Nuvarande ordning vad gäller att betalningar från specialinstrumenten ska ske under fastställda utgiftstak kvarstår. Kommissionens ursprungliga förslag innebar att dessa betalningar skulle läggas över utgiftstaken.
Utgiftsökningar/”top-ups”
Kommissionens föreslagna utgiftsökningar/”top-ups” minskas från 6 334 milj. euro till 6 009 milj. euro, varav 945 milj. euro utgörs av omfördelningar och resterande del på 5 064 milj. euro (totalbelopp för perioden 2017-2020) tas från marginalerna under utgiftstaken i budgetramen. De ökade utgifterna läggs främst på åtgärder för migration, tillväxt och sysselsättning, forskning, Erasmus, infrastruktur samt utrikespolitik. Cirka 2 500 milj. euro av detta belopp avser migrations- och säkerhetsrelaterade åtgärder som ligger i rådets position om Årsbudgeten för år 2017.
Kommissionens ursprungliga förslag innehöll inte några förslag till omfördelningar mellan utgiftsområden utan innebar att all finansiering av denna nettoökning skulle ske från marginalerna.
Möjliga effekter på den svenska EU-avgiften:
3
Den ofinansierade nettoeffekten av ambitionsnivåhöjningarna i ordförandeskapets senaste kompromissförslag beräknas uppgå till ca 2,5 mdr euro för EU-budgeten under perioden 2017-2020.
Effekten avgörs dock inte av en eventuell överenskommelse om översynen. De totala utgifterna och anslagsnivåerna ska som alltid förhandlas i de årsbudgetprocesserna framöver, och den nu föreslagna ökningen av vissa utgifter kan då dels omprövas, dels finansieras genom neddragning av andra utgifter. Bedömningen är att förslaget inte ger anledning att ompröva den prognos för EU-avgiften för kommande år som redovisades i Budgetpropositionen för år 2017.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att Sverige fortsatt ska ha en restriktiv linje i förhållande till utgiftsökningar och kommer att hålla emot så länge det går. Samtidigt bör Sverige i något skede av förhandlingen kunna acceptera en överenskommelse som kan innebära begränsade potentiella utgiftsökningar – under de fastställa utgiftstaken i EU:s fleråriga budgetram och som inte påverkar den svenska EU-avgiften så som den prognosticeras i BP2017.