RPF, rådspm - direktiv bekampa bedragerier mot EUs finansiella intressen, dp. 9
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:2FF01A
Rådspromemoria
2014-11-24
Justitiedepartementet
Straffrättsenheten
RIF, dp. 9
Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 december 2014
Dagordningspunkt 9
Rubrik: Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen – SEFI-direktivet (första läsning).
= Lägesrapport
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: KOM 2102(363) slutlig
Fakta-PM Justitiedepartementet 2011/12: FPM181
10729/13 – Rådets överenskommelse om allmän inriktning
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Information om förslaget lämnades under 2012 till EU-nämnden den 5 oktober inför EKOFIN-rådet den 9 oktober, den 19 oktober inför RIF-rådet den 25 och 26 oktober och den 30 november inför RIF-rådet den 6 och 7 december. Under 2013 lämnades information till EU-nämnden den 31 maj inför RIF-rådet den 6-7 juni.
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information lämnades till Justitieutskottet vid tre tillfällen under hösten 2012. Våren 2013 hölls en överläggning med utskottet. Vidare lämnades information till utskottet vid ett tillfälle och information till Justitieutskottets EU-grupp vid ett tillfälle. Utskottet fick också information den 13 november 2014.
Bakgrund
Den 11 juli 2012 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga åtgärder av bedrägerier mot EU:s fi-nansiella intressen (KOM (2012)363, 2011/12: FPM181). Förslaget innehåller regler om bland annat brottsdefinitioner avseende bedrägerier samt bedrägerirelaterad brottslighet som oredlighet vid offentlig upp-handling eller bidragsförfaranden, penningtvätt, korruption och för-skingring. Vidare innehåller förslaget minimiregler om påföljdsnivåer vid allvarligare brott enligt direktivet samt regler om jurisdiktion och pre-skription. Direktivet föreslås ersätta bedrägerikonventionen från 1995 liksom dess tre protokoll.
Förhandlingarna i rådet påbörjades under hösten 2012. Bestämmelserna om rättslig grund, påföljder och preskription utgjorde för Sverige pro-blematiska inslag i direktivförslaget. Direktivet utvecklades dock under förhandlingarna i en för Sverige positiv riktning, och Sverige kunde där-för i sin helhet välkomna den överenskommelse om allmän inriktning som rådet antog den 6 juni 2013.
Vid rådsmötet den 4–5 december 2014 kommer ordförandeskapet att informera om läget i förhandlingarna om direktivförslaget.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionens förslag grundade sig på artikel 325.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Rådet och Europaparlamentet är dock överens om att korrekt rättslig grund är artikel 83.2 i EUF-fördraget.
Direktivet ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket innebär att rådet beslutar med kvalificerad majoritet och att Europaparlamentet är medbeslutande.
Svensk ståndpunkt
Informationspunkt. Medlemsstaterna förväntas inte redovisa någon ståndpunkt.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet antog en förstaläsningsståndpunkt under våren 2014 och trilogförhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen har inletts under hösten. Europaparlamentet har i likhet med rådet ändrat den rättsliga grunden för direktivet till den rättsliga grund som Sverige och flertalet andra medlemsstater anser är korrekt. I andra avseenden står Europaparlamentet, liksom kommissionen, långt från rådet. Det gäller bl.a. de för Sverige viktiga frågorna om påföljds- och preskriptionsregleringens utformning. Ett positivt inslag i Europaparlamentets ståndpunkt är dock att Europaparlamentet i likhet med rådet har strukit kommissionens förslag till bestämmelser om lägsta straffminimum för direktivets brott.
Förslaget
Syftet med behandlingen vid rådsmötet är att avge en lägesrapport.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Svensk rätt torde i stor utsträckning leva upp till de krav direktivet kan förväntas komma att ställa men ett visst lagstiftningsbehov kan förväntas, bl.a. när det gäller oredlighet i samband med upphandlingar.
Ekonomiska konsekvenser
Det är inte möjligt att i nuläget närmare bedöma eventuella budgetära konsekvenser. Utgångspunkten är dock att eventuella sådana konsekvenser, såväl nationella som inom EU, ska finansieras inom befintlig budgetram.
Kommissionen anser att förslaget inte påverkar EU:s budget.
Övrigt
-
2014-11-24
Justitiedepartementet
Straffrättsenheten
RIF, dp. 9
Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 december 2014
Dagordningspunkt 9
Rubrik: Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen – SEFI-direktivet (första läsning).
= Lägesrapport
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: KOM 2102(363) slutlig
Fakta-PM Justitiedepartementet 2011/12: FPM181
10729/13 – Rådets överenskommelse om allmän inriktning
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Information om förslaget lämnades under 2012 till EU-nämnden den 5 oktober inför EKOFIN-rådet den 9 oktober, den 19 oktober inför RIF-rådet den 25 och 26 oktober och den 30 november inför RIF-rådet den 6 och 7 december. Under 2013 lämnades information till EU-nämnden den 31 maj inför RIF-rådet den 6-7 juni.
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information lämnades till Justitieutskottet vid tre tillfällen under hösten 2012. Våren 2013 hölls en överläggning med utskottet. Vidare lämnades information till utskottet vid ett tillfälle och information till Justitieutskottets EU-grupp vid ett tillfälle. Utskottet fick också information den 13 november 2014.
Bakgrund
Den 11 juli 2012 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga åtgärder av bedrägerier mot EU:s fi-nansiella intressen (KOM (2012)363, 2011/12: FPM181). Förslaget innehåller regler om bland annat brottsdefinitioner avseende bedrägerier samt bedrägerirelaterad brottslighet som oredlighet vid offentlig upp-handling eller bidragsförfaranden, penningtvätt, korruption och för-skingring. Vidare innehåller förslaget minimiregler om påföljdsnivåer vid allvarligare brott enligt direktivet samt regler om jurisdiktion och pre-skription. Direktivet föreslås ersätta bedrägerikonventionen från 1995 liksom dess tre protokoll.
Förhandlingarna i rådet påbörjades under hösten 2012. Bestämmelserna om rättslig grund, påföljder och preskription utgjorde för Sverige pro-blematiska inslag i direktivförslaget. Direktivet utvecklades dock under förhandlingarna i en för Sverige positiv riktning, och Sverige kunde där-för i sin helhet välkomna den överenskommelse om allmän inriktning som rådet antog den 6 juni 2013.
Vid rådsmötet den 4–5 december 2014 kommer ordförandeskapet att informera om läget i förhandlingarna om direktivförslaget.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionens förslag grundade sig på artikel 325.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Rådet och Europaparlamentet är dock överens om att korrekt rättslig grund är artikel 83.2 i EUF-fördraget.
Direktivet ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket innebär att rådet beslutar med kvalificerad majoritet och att Europaparlamentet är medbeslutande.
Svensk ståndpunkt
Informationspunkt. Medlemsstaterna förväntas inte redovisa någon ståndpunkt.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet antog en förstaläsningsståndpunkt under våren 2014 och trilogförhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen har inletts under hösten. Europaparlamentet har i likhet med rådet ändrat den rättsliga grunden för direktivet till den rättsliga grund som Sverige och flertalet andra medlemsstater anser är korrekt. I andra avseenden står Europaparlamentet, liksom kommissionen, långt från rådet. Det gäller bl.a. de för Sverige viktiga frågorna om påföljds- och preskriptionsregleringens utformning. Ett positivt inslag i Europaparlamentets ståndpunkt är dock att Europaparlamentet i likhet med rådet har strukit kommissionens förslag till bestämmelser om lägsta straffminimum för direktivets brott.
Förslaget
Syftet med behandlingen vid rådsmötet är att avge en lägesrapport.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Svensk rätt torde i stor utsträckning leva upp till de krav direktivet kan förväntas komma att ställa men ett visst lagstiftningsbehov kan förväntas, bl.a. när det gäller oredlighet i samband med upphandlingar.
Ekonomiska konsekvenser
Det är inte möjligt att i nuläget närmare bedöma eventuella budgetära konsekvenser. Utgångspunkten är dock att eventuella sådana konsekvenser, såväl nationella som inom EU, ska finansieras inom befintlig budgetram.
Kommissionen anser att förslaget inte påverkar EU:s budget.
Övrigt
-