RIF_radspm_uppfoljning_org_brott_dp_8 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:2EA7C3)

RIF, dp. 8

Rådspromemoria

2014-09-29

Justitiedepartementet

Polisenheten

Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 9–10 oktober 2014 i Luxemburg

Dagordningspunkt 8

Rubrik

Uppföljning av genomförandet av EU:s prioriteringar angående kampen mot organiserad brottslighet.

Dokument

Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden och information till justitieutskottet

Förslag till rådslutsatser om inrättande av den s.k. ”Policycykeln” för EU:s arbete mot allvarlig och organiserad internationell brottslighet behandlades inför rådet den 8–9 november 2010.

Förslag till rådsslutsatser om fastställande av EU:s prioriteringar i kampen mot grov och organiserad brottslighet 2014–2017 behandlades inför rådet den 6–7 juni 2013.

Bakgrund (inkl. syftet med behandlingen i rådet)

För att stärka EU:s arbete mot i första hand grov och organiserad brottslighet beslutade rådet den 8–9 november 2010 att inrätta en flerårig s.k. ”Policycykel”. Policycykeln är ett system för EU-länderna att på ett mer strukturerat sätt än tidigare planera, prioritera och följa upp arbetet för att bekämpa brottslighet. Policycykeln kan ses som ett flöde som tar sin början i de hotbildsrapporter som tas fram av Europol för att beskriva den gemensamma hotbilden från grov och organiserad brottslighet i EU. Med hotbilden som grund sätts EU:s prioriteringar. Dessa prioriteringar bryts sedan ned i en mer detaljerad planering av gemensamma operativa planer och åtgärder som genomförs av medlemsstaterna med stöd från Europol. Under cykelns förlopp sker kontinuerliga utvärderingar av modellen och uppnådda resultat i syfte att kontinuerligt förbättra arbetet. När cykeln når sitt slut påbörjas en ny. Den första cykeln löpte över två år, 2012–13. Den

andra cykeln, som numera spänner över fyra år, påbörjades 1 januari 2014.

Övergripande diskussioner om Policycykeln och dess utveckling sker på tjänstemannanivå i Ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (COSI).

Vid rådsmötet den 9–10 oktober förväntas ordförandeskapet, och möjligen även Europol, i första hand vilja informera om vad som gjorts och görs inom ramen för Policycykeln.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Inget beslut ska fattas. Policycykeln baseras på rådsslutsatser och saknar rättslig grund i fördragen.

Svensk ståndpunkt

Sverige ställer sig positivt till arbetet med Policycykeln. Den medför att arbetet mot grov och organiserad brottslighet får en överskådlig struktur och tydligare fokus med gemensamma övergripande prioriteringar. Detta underlättar bl.a. uppföljning. Sverige stödjer också arbetsformen där den Ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten har ett huvudansvar för att kontinuerligt arbeta med prioriteringar och vidareutveckling av det operativa samarbetet.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet har inte behandlat frågan.

Förslaget

Förslag saknas. Ordförandeskapet, och möjligen även Europol, förväntas i första hand vilja informera ministrarna om vad som gjorts och görs inom ramen för Policycykeln. Det handlar om gemensamma plattformar för samarbete och genomförda aktiviteter som syftar till att realisera de prioriteringar för bekämpandet av grov och organiserad brottslighet 2014–2017 som rådet fastställde utan inbördes ordning i juni 2013:

1.Störa brottssyndikat som är inblandade i verksamhet för att underlätta olaglig invandring och som verkar i ursprungsländerna vid de huvudsakliga platserna för inresa till EU längs huvudrutterna och via alternativa kanaler, där bevis för detta föreligger. Minska brottssyndikatens missbruk av lagliga kanaler för migration inbegripet användningen av falska dokument som ett sätt att underlätta olaglig invandring.

2.Störa brottssyndikat som är inblandade i människohandel inom EU och människohandel från de vanligaste externa ursprungsländerna för utnyttjande av arbetskraft och sexuellt

utnyttjande, inbegripet sådana grupper som använder lagliga affärsstrukturer för att underlätta eller dölja sin brottsliga verksamhet.

3.Störa brottssyndikat som är inblandade i produktion och spridning av varumärkesförfalskade varor som bryter mot hälso-, säkerhets- och livsmedelsbestämmelser, och sådana som producerar undermåliga varor.

4.Störa brottssyndikat och specialister som är inblandade i punktskattebedrägerier och gemenskapsinterna bedrägerier.

5.Minska produktionen av syntetisk narkotika i EU och störa brottssyndikat som är inblandade i handel med syntetisk narkotika.

6.Minska kokain- och heroinhandeln till EU och störa brottssyndikat som underlättar spridningen inom EU.

7.Bekämpa it-brottslighet som begås av brottssyndikat och som genererar stora vinster såsom internet- och betalkortsbedrägerier, it-brottslighet som allvarligt skadar sina offer som t.ex. sexuellt utnyttjande av barn på internet, och itangrepp som påverkar kritisk infrastruktur och informationssystem inom EU.

8.Minska risken för medborgarna att utsättas för skjutvapen, inbegripet bekämpning av olaglig handel med skjutvapen.

9.Bekämpa organiserade egendomsbrott som begås av rörliga brottssyndikat.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget förväntas inte få några ekonomiska konsekvenser som inte kan hanteras inom befintliga anslagsramar.

Övrigt