RIF, RådsPM säkerhetsstrategin, dp 2 icke lagst verk
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:239C35
Rådspromemoria | ||
2010-02-15 | ||
Justitiedepartementet |
Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel
Dagordningspunkt 2 (icke lagstiftande verksamhet)
Rubrik: EU:s strategi inom området för inre säkerhet
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning)
- Godkännande
Dokument: 5842/10 JAI 90
Tidigare dokument:
–
Frågan har inte tidigare behandlats vid samråd med EU-nämnden.
Bakgrund (inkl. syftet med behandlingen i rådet)
Enligt Stockholmsprogrammet ska en säkerhetsstrategi tas fram i syfte att utveckla säkerheten i EU och stärka medborgarnas skydd mot organiserad brottslighet, terrorism och andra hot. Det spanska ordförandeskapets utkast till strategi för säkerhetsaspekterna på inrikesområdet innefattar i allt väsentligt samma linjer som redan antagits i Stockholmsprogrammet.
Förslaget till säkerhetsstrategi behandlades vid ett särskilt högnivåmöte i Madrid den 16-17 december 2009. Vid det informella ministermötet för rättsliga och inrikes frågor under det spanska ordförandeskapet i Toledo i januari 2010 presenterade ordförandeskapet en reviderad text och förklarade att man avsåg att gå vidare direkt till Coreper för antagande vid RIF-rådet i februari.
Rättslig grund och beslutsförfarande
–
Svensk ståndpunkt
Det förslag som ordförandeskapet presenterat utgör en bra grund för det fortsatta säkerhetsarbetet. Förslaget ligger också väl i linje med Stockholmsprogrammet. För Sverige är det av stor betydelse att Stockholmsprogrammets fokus på rättssäkerhet och integritetshänsyn får fullt genomslag i strategin.
Europaparlamentets inställning
–
Förslaget
Enligt det spanska utkastet ska strategin inriktas mot alla samhällssektorer (politiskt, ekonomiskt och socialt) som har en roll för att skydda samhället och medborgarna. I texten beskrivs de hot som Europa står inför idag; terrorism, människohandel, sexuell exploatering av barn/barnpornografi, IT-brott , eko-brott och korruption, smuggling av narkotika, människor och vapen, samt annan gränsöverskridande brottslighet. Det görs också en uppräkning av de åtgärder som vidtagits inom EU, t.ex. gemensamma hotbildsbedömningar, strategier och handlingsplaner på enskilda områden (terrorism etc), inrättandet av gemensamma institutioner (Europol, Eurojust, Frontex), utveckling av funktioner för informationsutbyte och gemensamma utvärderingar med mera.
Säkerhetsstrategin syftar till att vidareutveckla detta arbete genom att ställa upp ett antal principer och riktlinjer som bland annat handlar om effektivitet, rättssäkerhet/mänskliga rättigheter, skydd för de mest utsatta, integration och bekämpning av intolerans, och solidaritet mellan medlemsstaterna.
När strategin senast diskuterades vid det informella ministermötet för rättsliga och inrikes frågor i Toledo uttalade ordförandeskapet en önskan om att skapa en europeisk säkerhetsmodell för EU och nationell nivå, som involverade det civila samhället och den privata sektorn. Ordförandeskapet framhöll vidare vikten av att i arbetet mot de hot som Europa stod inför idag, få till stånd en närmare länk mellan medlemsstaterna, EU:s institutioner, de nationella parlamenten och medborgarna. Ordförandeskapet betonade också att ett viktigt syfte med strategin var att informera medborgarna om hur EU:s medlemsstater tillsammans arbetar för att förhindra hot och skydda medborgarna från dessa.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget innehåller inga delar som direkt kan tänkas påverka svenska regler i nuläget.
Ekonomiska konsekvenser
De åtgärder som förslaget i förlängningen kan leda till finansieras inom befintliga budgetramar.
–
Övrigt
–