RIF, rådspm - interoperabilitet, dp. 3a
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:4944DC
Rådspromemoria
2018-02-26
Justitiedepartementet
Polisenheten
Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 mars 2018
Dagordningspunkt x
Rubrik: Interoperabilitet mellan EU:s informationssystem
a)Interoperabilitetsförordning (gränser och viseringar)
b)Interoperabilitetsförordning (polis- och rättsligt samarbete, asyl och migration)
= Riktlinjedebatt
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: 15119/17 och 15729/17 med kommissionens förslag COM(2017) 793 och 794, faktapromemoria 2017/18:FPM41, rådsslutsatser 10151/17.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -
Bakgrund
Kommissionens förslag till interoperabilitetsförordningar presenterades den 12 december 2017 och förhandlas i rådsarbetsgruppen för informationsutbyte och dataskydd (DAPIX).
Rättslig grund och beslutsförfarande
KOM har angivit följande rättsliga grunder för respektive förordningsförslag:
TFEU Art. 16(2), 74, 77(2)(a) (b) (d) och (e) (förordningen som rör gränser och viseringar)
TFEU Art. 16(2), 74, 78(2)(e), 79(2)(c), 82(1)(d), 85(1), 87(2)(a) och 88(2) (förordningen som rör polisiärt och rättsligt samarbete samt asyl och migration)
Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, artikel 294 i EUF-fördraget. Förfarandet innebär att både rådets och Europaparlamentets godkännande krävs för att förslaget till förordning ska antas. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens förslag som ligger i linje med det uppdrag som gavs till kommissionen i rådsslutsatserna från RIF-rådets möte den 8 juni 2017.
En effektiv och rättssäker användning av informationen i de gemensamma it-systemen har högsta prioritet. Regeringen välkomnar att förslaget adresserar centrala ingredienser i detta, så som god informationskvalitet, relevant tillgång till informationen, hög informationssäkerhet och ett starkt dataskydd.
Integritets- och dataskyddsfrågorna är centrala och styrande i all diskussion som rör informationsbehandling. Regeringen kommer att bevaka dessa frågor i den fortsatta diskussionen.
Nationella ekonomiska konsekvenser ska hanteras inom befintliga anslagsramar. Ekonomiska konsekvenser för EU-budgeten i nuvarande fleråriga budgetram (-2020) ska hanteras inom befintliga ramar och i kommande period (2021–2027) som en del i förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning till förslaget.
2 (4)
Förslaget
Förslaget syftar till effektivare utnyttjande av informationen i de EU- gemensamma systemen för gränskontroll, migrationshantering och brottsbekämpning. Användarna ska ha snabb och enkel tillgång till informationen. Multipla identiteter ska kunna kontrolleras med hjälp av existerande biometrisk information för att säkerställa korrekt identifiering och bekämpa identitetsbedrägeri. Brottsbekämpande myndigheters kontroll av tredjelandsmedborgares identitet inom EU:s territorium ska underlättas och tillgången för brottsbekämpande myndigheter till de gemensamma registren ska strömlinjeformas. Därutöver ska förslaget underlätta det tekniska genomförandet av existerande och framtida system, stärka och strömlinjeforma dataskyddet och informationssäkerheten i de gemensamma systemen samt förbättra och harmonisera kraven på informationens kvalitet.
Ordförandeskapet har aviserat en riktlinjedebatt men ännu inte meddelat vilka frågor som ska diskuteras.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Reglerna om informationsbehandling i de EU-gemensamma system som berörs av förslagen har genomförts och ska genomföras i svensk rätt genom ett flertal olika lagar och förordningar. Några förändringar när det gäller insamling, inläggning eller tillgång till informationen i de enskilda systemen föreslås inte. Behovet av författningsändringar med anledning av delvis förändrade sökprocesser och av nya komponenter i den centrala informationsbehandlingen behöver bedömas särskilt.
Ekonomiska konsekvenser
Enligt kommissionens konsekvensanalys, SWD(2017) 474 slutlig, beräknas den totala budgeten för åren 2019–2027 till 424,7 miljoner Euro. Av detta beräknas 225 miljoner Euro för eu-LISA:s utveckling och drift av de nya komponenterna i förslaget, migrering av data, uppgradering av system, nätverk och utbildning. Resterande belopp omfattar nödvändiga ändringar i nationella system, uppgradering av Europols system, kvalitetsarbete och utbildning för användare. Flera av de funktioner som föreslås ingå är redan beslutade genom andra rättsakter (främst EES, ETIAS och SIS). Komponenterna kommer att kunna få en utvidgad användning inom ramen för detta förslag. De ytterligare medel som behövs inom den gällande fleråriga budgetramen (-2020) ryms enligt
3 (4)
kommissionen inom det prognosticerade överskottet från anslaget för ”Smart borders”-konceptet, 32 miljoner Euro. Den föreslagna budget som inbegriper nästa budgetramsperiod (MFF 2021–27) presenteras enbart i illustrativt syfte och utan att föregripa förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram. Kostnaderna för medlemsstaterna (136,3 miljoner Euro) ska enligt kommissionen bli begränsade och hänföra sig till uppdatering av nationella gränssnitt, integration med nationella system samt utbildning och kommer såvitt känt att kunna finansieras via Fonden för inre säkerhet (ISF).
Hemtagningstiden för samtliga investeringar beräknas till 5,5 år. Utöver kostnaden som belastar EU-budgeten är det inte möjligt att i
nuläget närmare bedöma eventuella nationella budgetära konsekvenser för Sveriges del. Utgångspunkten är dock att eventuella sådana nationella konsekvenser ska finansieras inom befintliga ramar.
Övrigt
Interoperabilitet = Förmåga och möjlighet hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler (standarder, format mm) följs.
4 (4)