RIF, RådsPM - informationsstrategin, dp 10
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23502F
Rådspromemoria
2009-11-23
Justitiedepartementet
Polisenheten
Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 30 november – 1 december 2009
Dagordningspunkt 10
Rubrik: Förslag till en strategi för informationshantering för EU:s
interna säkerhet
– Godkännande
Dokument: 15857/09 JAI 825 CATS 121 ASIM 127 JUSTCIV 237 JURINFO 142
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej
Information lämnad till JuU den 12 mars 2009
Bakgrund
Förebyggande och bekämpning av brott inom EU kan effektiviseras genom att informationsutbytet underlättas och förbättras. Det handlar om tillgång till rätt information, i rätt tid och på rätt plats. Detta kom till uttryck redan i Haag-programmets princip om tillgänglighet till information som också nämns i förslaget till Stockholmsprogram. Principen innebär att en myndighet i ett EU-land som behöver information för att utföra sin brottsbekämpande verksamhet ska kunna få tillgång till relevant information från en annan myndighet, även om denna finns i en annan medlemsstat.
En central komponent i informationsutbytet är IT. Det behövs en strategi för hur förslag till nya lösningar ska bedömas och prioriteras och efter vilka principer utvecklingsarbetet ska drivas. En viktig del av detta är att säkerställa medlemsstaternas och den brottsbekämpande verksamhetens aktiva medverkan tidigt i utvecklingsprocesserna.
Det svenska ordförandeskapet föreslog därför en strategi för hantering av information för den inre säkerheten som också innehåller nödvändiga ingredienser för ett sammanhållet och samordnat angreppssätt på IT-utvecklingen. Strategin tar upp ett antal viktiga frågor: Hur tar vi tillvara verksamhetens krav på tillgång till information på bästa sätt; hur integrerar vi dataskyddsaspekterna i utvecklingsprocessen; hur uppnår vi ökad interoperabilitet (att lösningar är utvecklade så att de kan kommunicera med varandra) både när det gäller arbetsprocesser och teknik; vilka behov finns att förbättra beslutsprocesser och styrning på EU-nivån och nationellt för att få en mer verksamhetsstyrd, kostnadseffektiv och professionell utvecklingsverksamhet? För detta krävs också att vi tar upp en diskussion om beredningsgången och beslutsprocesserna inom EU, så att vi uppnår att de beslutade inriktningarna följs i praktiken.
Sverige har länge haft en hög profil i frågorna om förbättrat informationsutbyte och IT-utveckling inom tredje pelaren och förväntningarna på att vi ska åstadkomma något på detta område är höga.
Rättslig grund och beslutsförfarande
-
Svensk ståndpunkt
Sverige har tillsammans med ett antal föregångsländer drivit diskussionen och ett antal aktiviteter i frågan sedan 2005, då vi lade det första förslaget till rådsslutsatser om ett enhetligt angreppssätt på IT-utvecklingen.
Redan i det franska, tjeckiska och svenska trioarbetsprogrammet för RIF-området högprioriterades utvecklingen av strategier för ett samordnat och konsekvent tillvägagångssätt när det gäller utbytet av information mellan alla aktörer på området rättsliga och inrikes frågor.
Det förslag Sverige lade fram i juni i år bygger vidare på det tidigare arbetet och Sveriges ambition under ordförandeskapet har varit att driva igenom förslaget så långt möjligt.
Strategin kommer att bli ett viktigt bidrag till arbetet med att bringa ordning och reda i IT-utvecklingen till stöd för det brottsbekämpande informationsutbytet.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har inte yttrat sig över förslaget. (Strategin avses antas som rådsslutsatser och blir därför inte föremål för EP:s formella yttrande.)
Förslaget
Syftet med förslaget är att skapa en sammanhållen informationsstrategi för området inre säkerhet genom att stödja, strömlinjeforma och underlätta hanteringen av information mellan myndigheter knutna till EU:s inre säkerhet.
Strategin ska inte identifiera vilken slags information som ska utbytas eller lagras utan ange en metodik för utveckling av informationsutbyte och IT för att säkerställa att den är verksamhets- (i motsats till teknik-) styrd, kostnadseffektiv och professionell, och resulterar i ett effektivt och säkert informationsutbyte.
Strategin ska tillämpas på utbyte av brottsbekämpningsinformation mellan myndigheter inom området för den inre säkerheten. Målsättningen är att alla informationsbehov samordnas och att rätt frågor diskuteras och beslutas på rätt nivå. Samtidigt ska informations- och dataskyddsfrågorna på ett naturligt sätt få ett tydligt genomslag i alla delar av processen.
Strategin uppmärksammar också behovet av nationella åtgärder som stöder det gemensamma arbetet. Själva strategin ska visserligen endast omfatta utbytet av information mellan medlemsstaterna, men mycket av det utbyte som redan beslutats eller kommer att beslutas förutsätter att medlemsstaterna kan göra information tillgänglig på ett strukturerat sätt och med krav på både snabbhet, format och kvalitet.
Strategin består av åtta fokusområden under fyra rubriker, som beskrivs närmare i bilagan till rådsslutsatserna:
I. Behov och krav
Behov, krav och mervärde bedöms som en förutsättning för utveckling.
Utvecklingen följer överenskomna arbetsflöden och underrättelsemodeller.
Utvecklingen stöder både kraven på uppgiftsskydd och de verksamhetsoperativa behoven.
II. Interoperabilitet och kostnadseffektivitet
Interoperabilitet och samordning säkerställs både inom verksamhetsprocesserna och i de tekniska lösningarna.
Återanvändning är regel: återuppfinn inte hjulet.
III. Besluts- och utvecklingsprocesser
Medlemsstaterna engageras i processen redan från början.
Det finns ett tydligt ansvar för varje del av processen, som en garanti för kompetens, kvalitet och effektivitet.
IV. Sektorsövergripande samordning
Sektorsövergripande samordning säkerställs inom området för rättsliga och inrikes frågor.
En handlingsplan med åtgärdspunkter som knyter till de olika fokusområdena håller på att tas fram och kommer att beslutas under det spanska ordförandeskapet. Planen är tänkt att omfatta 18 månader i taget och innehåller konkreta åtgärder för genomförandet av strategin och dess arbetsmetoder, tidsfaktorer, ansvariga och förväntade resultat. Själva strategin ska ses över år 2014.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget till strategi påverkar inte gällande rätt. Förslaget är tänkt att påverka och samspela med strategier och handlingsplaner vid nationella brottsbekämpande myndigheter liksom inom det svenska RIF-samarbetet (Rättsväsendets informationsförsörjning.)
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget till informationsstrategi har i sig inga omedelbara budgetära konsekvenser på nationell eller europeisk nivå. För svensk del ryms de nödvändiga åtgärderna inom ramen för myndigheternas pågående arbete med IT-strategier och inom RIF-samarbetet. Förslaget ska på sikt bidra till ett mer kostnadseffektivt utnyttjande och utveckling av IT-stöd för den brottsbekämpande verksamheten både inom EU och nationellt.
Eventuella ökade utgifter som uppstår på statsbudgeten ska finansieras genom omprioriteringar inom relevant utgiftsområde. Om frågan medför ökade utgifter på EU-budgeten ska dessa i första hand finansieras genom omprioriteringar inom EU:s budget. Utgiftsökningar som inte finansieras på detta sätt leder till en ökning av den svenska EU-avgiften. En sådan ökning ska finansieras med motsvarande nerdragning inom relevanta utgiftsområden.
Övrigt
-
2009-11-23
Justitiedepartementet
Polisenheten
Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 30 november – 1 december 2009
Dagordningspunkt 10
Rubrik: Förslag till en strategi för informationshantering för EU:s
interna säkerhet
– Godkännande
Dokument: 15857/09 JAI 825 CATS 121 ASIM 127 JUSTCIV 237 JURINFO 142
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej
Information lämnad till JuU den 12 mars 2009
Bakgrund
Förebyggande och bekämpning av brott inom EU kan effektiviseras genom att informationsutbytet underlättas och förbättras. Det handlar om tillgång till rätt information, i rätt tid och på rätt plats. Detta kom till uttryck redan i Haag-programmets princip om tillgänglighet till information som också nämns i förslaget till Stockholmsprogram. Principen innebär att en myndighet i ett EU-land som behöver information för att utföra sin brottsbekämpande verksamhet ska kunna få tillgång till relevant information från en annan myndighet, även om denna finns i en annan medlemsstat.
En central komponent i informationsutbytet är IT. Det behövs en strategi för hur förslag till nya lösningar ska bedömas och prioriteras och efter vilka principer utvecklingsarbetet ska drivas. En viktig del av detta är att säkerställa medlemsstaternas och den brottsbekämpande verksamhetens aktiva medverkan tidigt i utvecklingsprocesserna.
Det svenska ordförandeskapet föreslog därför en strategi för hantering av information för den inre säkerheten som också innehåller nödvändiga ingredienser för ett sammanhållet och samordnat angreppssätt på IT-utvecklingen. Strategin tar upp ett antal viktiga frågor: Hur tar vi tillvara verksamhetens krav på tillgång till information på bästa sätt; hur integrerar vi dataskyddsaspekterna i utvecklingsprocessen; hur uppnår vi ökad interoperabilitet (att lösningar är utvecklade så att de kan kommunicera med varandra) både när det gäller arbetsprocesser och teknik; vilka behov finns att förbättra beslutsprocesser och styrning på EU-nivån och nationellt för att få en mer verksamhetsstyrd, kostnadseffektiv och professionell utvecklingsverksamhet? För detta krävs också att vi tar upp en diskussion om beredningsgången och beslutsprocesserna inom EU, så att vi uppnår att de beslutade inriktningarna följs i praktiken.
Sverige har länge haft en hög profil i frågorna om förbättrat informationsutbyte och IT-utveckling inom tredje pelaren och förväntningarna på att vi ska åstadkomma något på detta område är höga.
Rättslig grund och beslutsförfarande
-
Svensk ståndpunkt
Sverige har tillsammans med ett antal föregångsländer drivit diskussionen och ett antal aktiviteter i frågan sedan 2005, då vi lade det första förslaget till rådsslutsatser om ett enhetligt angreppssätt på IT-utvecklingen.
Redan i det franska, tjeckiska och svenska trioarbetsprogrammet för RIF-området högprioriterades utvecklingen av strategier för ett samordnat och konsekvent tillvägagångssätt när det gäller utbytet av information mellan alla aktörer på området rättsliga och inrikes frågor.
Det förslag Sverige lade fram i juni i år bygger vidare på det tidigare arbetet och Sveriges ambition under ordförandeskapet har varit att driva igenom förslaget så långt möjligt.
Strategin kommer att bli ett viktigt bidrag till arbetet med att bringa ordning och reda i IT-utvecklingen till stöd för det brottsbekämpande informationsutbytet.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har inte yttrat sig över förslaget. (Strategin avses antas som rådsslutsatser och blir därför inte föremål för EP:s formella yttrande.)
Förslaget
Syftet med förslaget är att skapa en sammanhållen informationsstrategi för området inre säkerhet genom att stödja, strömlinjeforma och underlätta hanteringen av information mellan myndigheter knutna till EU:s inre säkerhet.
Strategin ska inte identifiera vilken slags information som ska utbytas eller lagras utan ange en metodik för utveckling av informationsutbyte och IT för att säkerställa att den är verksamhets- (i motsats till teknik-) styrd, kostnadseffektiv och professionell, och resulterar i ett effektivt och säkert informationsutbyte.
Strategin ska tillämpas på utbyte av brottsbekämpningsinformation mellan myndigheter inom området för den inre säkerheten. Målsättningen är att alla informationsbehov samordnas och att rätt frågor diskuteras och beslutas på rätt nivå. Samtidigt ska informations- och dataskyddsfrågorna på ett naturligt sätt få ett tydligt genomslag i alla delar av processen.
Strategin uppmärksammar också behovet av nationella åtgärder som stöder det gemensamma arbetet. Själva strategin ska visserligen endast omfatta utbytet av information mellan medlemsstaterna, men mycket av det utbyte som redan beslutats eller kommer att beslutas förutsätter att medlemsstaterna kan göra information tillgänglig på ett strukturerat sätt och med krav på både snabbhet, format och kvalitet.
Strategin består av åtta fokusområden under fyra rubriker, som beskrivs närmare i bilagan till rådsslutsatserna:
I. Behov och krav
Behov, krav och mervärde bedöms som en förutsättning för utveckling.
Utvecklingen följer överenskomna arbetsflöden och underrättelsemodeller.
Utvecklingen stöder både kraven på uppgiftsskydd och de verksamhetsoperativa behoven.
II. Interoperabilitet och kostnadseffektivitet
Interoperabilitet och samordning säkerställs både inom verksamhetsprocesserna och i de tekniska lösningarna.
Återanvändning är regel: återuppfinn inte hjulet.
III. Besluts- och utvecklingsprocesser
Medlemsstaterna engageras i processen redan från början.
Det finns ett tydligt ansvar för varje del av processen, som en garanti för kompetens, kvalitet och effektivitet.
IV. Sektorsövergripande samordning
Sektorsövergripande samordning säkerställs inom området för rättsliga och inrikes frågor.
En handlingsplan med åtgärdspunkter som knyter till de olika fokusområdena håller på att tas fram och kommer att beslutas under det spanska ordförandeskapet. Planen är tänkt att omfatta 18 månader i taget och innehåller konkreta åtgärder för genomförandet av strategin och dess arbetsmetoder, tidsfaktorer, ansvariga och förväntade resultat. Själva strategin ska ses över år 2014.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget till strategi påverkar inte gällande rätt. Förslaget är tänkt att påverka och samspela med strategier och handlingsplaner vid nationella brottsbekämpande myndigheter liksom inom det svenska RIF-samarbetet (Rättsväsendets informationsförsörjning.)
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget till informationsstrategi har i sig inga omedelbara budgetära konsekvenser på nationell eller europeisk nivå. För svensk del ryms de nödvändiga åtgärderna inom ramen för myndigheternas pågående arbete med IT-strategier och inom RIF-samarbetet. Förslaget ska på sikt bidra till ett mer kostnadseffektivt utnyttjande och utveckling av IT-stöd för den brottsbekämpande verksamheten både inom EU och nationellt.
Eventuella ökade utgifter som uppstår på statsbudgeten ska finansieras genom omprioriteringar inom relevant utgiftsområde. Om frågan medför ökade utgifter på EU-budgeten ska dessa i första hand finansieras genom omprioriteringar inom EU:s budget. Utgiftsökningar som inte finansieras på detta sätt leder till en ökning av den svenska EU-avgiften. En sådan ökning ska finansieras med motsvarande nerdragning inom relevanta utgiftsområden.
Övrigt
-