RIF, Rådspm - eu-LISA, dp. 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:48F9E3
Rådspromemoria
2017-11-27
Justitiedepartementet
Polisenheten
Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 7–8 december 2017
Dagordningspunkt: 4
Rubrik (på svenska): eu-LISA-förordningen: Förslag till europaparlamentets och rådets förordning om den europeiska byrån för operativ förvaltning av storskaliga IT-system på
området för frihet, säkerhet och rättvisa, och ändring av förordning (EG) 1987/2006 och rådsbeslut 2010/533/RIF samt återkallande av förordning (EU) 1077/2011
= Allmän inriktning
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument:
Faktapromemoria: 2017/18:FPM120
KOM(2017)352 slutlig
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning i Justitieutskottet den 26 oktober 2017
Bakgrund
I enlighet med den gällande förordningen för den europeiska byrån för operativ förvaltning av storskaliga IT-system på
området för frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) har den Europeiska kommissionen genomfört en utvärdering av byråns verksamhet under byråns första tre år. Baserat bland annat på resultaten från utvärderingen
och synpunkter som byråns styrelse lämnat, presenterade kommissionen den 29 juni 2017 ett förslag till ny eu-LISA-förordning i syfte att förbättra byråns funktion och se till att dess mandat möter behoven inom byråns ansvarsområde. Förslaget har behandlats inom rådsstrukturen vid en handfull tillfällen. RIF-rådet den 7–8 december förväntas överenskomma om allmän inriktning för de kommande trilogförhandlingarna.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artiklarna 74, 77(2)a) och b), 78(2)e), 79(2)c), 82(1)d), 85(1), 87(2)a) och 88(2) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör förslagets rättsliga grund. Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, artikel 294 i EUF-fördraget. Förfarandet innebär att både rådets och Europaparlamentets godkännande krävs för att förslaget till förordning ska antas. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom förslaget till allmän inriktning. Detta förutsätter att det slutliga textförslag som presenteras inför RIF-rådsmötet följer den kompromiss som uppnåtts på arbetsgruppsnivå.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentets inställning är ännu inte känd.
Förslaget
I kommissionens förslag till ny eu-LISA-förordning utvidgas eu-LISA:s mandat så att det ska omfatta förberedelse, utveckling och drift också av de nya IT-systemen som planeras – förutsatt att relevanta rättsakter för dessa system också beslutas. Det gäller in- och utresesystemet (EES), systemet för reseinformation och inresetillstånd (ETIAS), ett automatiserat system för omfördelning av asylsökande (som finns i kommissionens förslag till revidering av Dublinförordningen) och ett centraliserat system för sökning av uppgifter om dömda tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN). Idag sköter eu-LISA driften av Schengens informationssystem (SIS II), informationssystemet för viseringar (VIS) och systemet för asylsökandes fingeravtryck (EURODAC).
2 (4)
Enligt förslaget ska eu-LISA också överta kommissionens ansvar för kommunikationsinfrastrukturen för SIS och VIS. Byrån får ett utökat ansvar för att säkerställa kvaliteten på uppgifterna i systemen och under förutsättning att nödvändiga rättsakter antas ska byrån också utveckla åtgärder för att möjliggöra interoperabilitet mellan systemen. Omfattningen av de pilotprojekt som kan anförtros eu-LISA utvidgas och byrån ska enligt förslaget uttryckligen kunna ge stöd och råd till medlemsstaterna och kommissionen i tekniska frågor som rör de gemensamma IT-systemen. Förslaget omfattar också en möjlighet för en grupp medlemsstater att gå samman och – mot ersättning – ge byrån i uppdrag att utveckla och förvalta gemensamma IT-lösningar för genomförandet av medlemsstaternas tekniska skyldigheter enligt olika EU-rättsakter.
Förslaget innehåller också ändringar som berör systemdrift och informationssäkerhet, styrelsens och direktörens uppgifter och mandat, utvärdering, samarbete med andra EU-organ och tredjeländer, anpassning till rambudgetförordningen och den gemensamma ansatsen för decentraliserade myndigheter.
Den kompromiss om förslaget som uppnåtts på arbetsgruppsnivå återspeglar väl den ståndpunkt som förankrades underöverläggning med Justitieutskottet den 26 oktober (ståndpunkten framgår av faktapromemoria 2017/18:FPM120).
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget bedöms endast få mindre effekter på svenska regler, såsom ändrade hänvisningar. Byråns ansvarsområde är att förvalta de centrala delarna av gemensamma it-system. De bestämmelser inom EU eller nationellt som reglerar systemens existens, användning, skydd för personuppgifter med mera påverkas inte av förslaget.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionen anser att eu-LISA:s budget behöver öka med 78 miljoner euro för åren 2018–2020. Det saknas förslag på finansiering. I budgetberäkningen ingår inte kostnader för förvaltning av de nya och/eller uppdaterade informationssystem som planeras. Ett ofinansierat genomförande av förslaget på 26 miljoner euro per år från EU-budgeten skulle innebära ökade kostnader på den svenska avgiften till EU med ca 8 miljoner kronor per år.
3 (4)
KOM har inte genomfört någon konsekvensanalys av förslagets effekter på medlemsstaternas nationella myndigheter, med motiveringen att de ändringar som föreslås är tekniska i den meningen att de antingen krävs för att förbättra funktionaliteten hos byrån och dess system eller att de följer av andra rättsakter. Trots att en konsekvensanalys saknas kan det på ett generellt plan konstateras att byrån stöder medlemsstaterna med viktiga tjänster och att byråns ambitionsnivå och resursanvändning får direkta effekter på nationella myndigheters budget och verksamhet.
Övrigt
-
4 (4)