RIF, komplettering till kommenterad dagordning, dp. 9
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:2EA985
2014-10-02
Justitiedepartementet
Polisenheten
RIF, dp. 9
Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 9–10 oktober 2014
Dagordningspunkt 9
Rubrik:
Utländska stridande: uppföljning av Europeiska rådets slutsatser den 30 augusti 2014
Dokument: 13416/14 (bifogas)
Tidigare dokument: 12757/14. Relaterade dokument är 9946/13, 16768/13 och 9280/1/14 (behandlade i RIF-rådet under rubriken Utländska stridande och återvändande ur ett terrorismbekämpningsperspektiv, särskilt med avseende på Syrien).
Tidigare behandlad vid rådsmöte: Utländska stridande och återvändande ur ett terrorismbekämpningsperspektiv, särskilt med avseende på Syrien, har behandlats i RIF-rådet den 6–7 juni 2013 (dokument 9946/13), 5–6 december 2013 (dokument 16768/13) och 5–6 juni 2014 (dokument 9280/1/14).
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Utländska stridande och återvändande ur ett terrorismbekämpningsperspektiv, särskilt med avseende på Syrien, har behandlats vid samråd med EU-nämnden den 31 maj 2013, 29 november 2013 och 28 maj 2014.
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Inför tidigare RIF-råd har justitieutskottet informerats den 30 maj 2013, 28 november 2013 och 27 maj 2014.
Avsikt med behandlingen i rådet
Uppföljning av Europeiska rådets slutsatser den 30 augusti 2014 och riktlinjedebatt.
Bakgrund
Problematiken med personer som reser till konfliktområden för att delta i strider eller för att få träning i strid har funnits under flera år. Nu har denna problematik blivit mer aktuell och allvarligare då relativt många personer har rest från EU, inklusive Sverige, till Syrien för att delta i konflikten där. De personer som reser till konfliktområden kan utgöra ett hot i de länder de verkar. Dessutom kan personerna utgöra ett hot när de återvänder till hemländerna eftersom de dels eventuellt kan agera som rekryterare till terroristbrottslighet i högre utsträckning än tidigare och dels kan ha förvärvat en förbättrad förmåga att genomföra attentat.
Vid de tre föregående RIF-råden (juni och december 2013 och juni 2014) har EU:s anti-terrorismsamordnare Gilles de Kerchove redogjort för problematiken med personer som reser till konfliktområden för att delta i eller genomgå träning för att delta i strid. Han har också gett förslag och rekommendationer till åtgärder. På fyra områden har det bedömts att EU-åtgärder som stöd till medlemsstaterna skulle vara särskilt betydelsefulla; förebyggande, informationsutbyte/identifiering och upptäckt av resor, straffrättsliga åtgärder och samarbete med tredjeländer.
I sina slutsatser av den 30 augusti 2014 uppmanar Europeiska rådet till ett påskyndat genomförande av paketet med EU-åtgärder till stöd för medlemsstaternas insatser, enligt överenskommelse i rådet sedan juni 2013.
Särskilt betonas förebyggande av radikalisering och extremism, informationsutbyte – inklusive med tredje länder, avrådande, upptäckande och avbrytande av misstänkt resande samt utredning och åtal mot utländska stridande. I sammanhanget uppmanas ministerrådet och Europaparlamentet att före årets utgång slutföra arbetet med ett förslag om användning av flygpassageraruppgifter (PNR) inom EU i brottsbekämpningssyfte. Europeiska rådet understryker också behovet av nära samarbete med tredje länder för att utveckla ett sammanhållet synsätt, inklusive stärkande av gräns- och flygsäkerhet och terrorismbekämpningskapacitet i regionen. Rådet uppmanas också att se över effektiviteten i åtgärderna och föreslå ytterligare åtgärder vid behov.
Ordförandeskapet har till RIF-rådet presenterat ett dokument med utgångspunkt i slutsatserna. Dokumentet innehåller ett antal områden där ordföranden önskar få politisk vägledning av ministerrådet. Man vill också att ministerrådet kommer överens om ett antal punkter om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Syftet är dock att på mötet ha en riktlinjedebatt.
Svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer arbete inom EU för att bidra till kampen mot terrorism och arbetar i linje med utgångspunkterna och målen i regeringens skrivelse med en nationell strategi mot terrorism (skr. 2011/12:73).
Det dokument som ordförandeskapet har presenterat inför riktlinjedebatten utgör som helhet en bra utgångspunkt för diskussionen.
När det gäller flygpassageraruppgifter (sk. PNR-uppgifter) så har polisen och Tullverket en lagstadgad möjlighet att begära ut sådana uppgifter från flygbolag i brottsbekämpande ändamål. Regeringens grundläggande inställning till ett direktiv om användning av PNR-uppgifter för brottsbekämpande ändamål är positiv under förutsättning att direktivet innebär en god balans mellan behovet av att bekämpa brott å ena sidan och den grundläggande rätten till privatliv, skydd av den personliga integriteten och dataskydd å den andra sidan. Förhandlingar om ett PNR-system inom EU pågår sedan 2008 och det är bra om dessa kan bli klara så snart som möjligt.
När det gäller förslagen från den mindre grupp medlemsstater som har träffats och överenskommit slutsatser anser regeringen att dessa slutsatser kan utgöra ett bra underlag för diskussion. Åtgärderna bör dock diskuteras vidare i relevanta rådsarbetsgrupper.
Justitiedepartementet
Polisenheten
RIF, dp. 9
Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 9–10 oktober 2014
Dagordningspunkt 9
Rubrik:
Utländska stridande: uppföljning av Europeiska rådets slutsatser den 30 augusti 2014
Dokument: 13416/14 (bifogas)
Tidigare dokument: 12757/14. Relaterade dokument är 9946/13, 16768/13 och 9280/1/14 (behandlade i RIF-rådet under rubriken Utländska stridande och återvändande ur ett terrorismbekämpningsperspektiv, särskilt med avseende på Syrien).
Tidigare behandlad vid rådsmöte: Utländska stridande och återvändande ur ett terrorismbekämpningsperspektiv, särskilt med avseende på Syrien, har behandlats i RIF-rådet den 6–7 juni 2013 (dokument 9946/13), 5–6 december 2013 (dokument 16768/13) och 5–6 juni 2014 (dokument 9280/1/14).
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Utländska stridande och återvändande ur ett terrorismbekämpningsperspektiv, särskilt med avseende på Syrien, har behandlats vid samråd med EU-nämnden den 31 maj 2013, 29 november 2013 och 28 maj 2014.
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Inför tidigare RIF-råd har justitieutskottet informerats den 30 maj 2013, 28 november 2013 och 27 maj 2014.
Avsikt med behandlingen i rådet
Uppföljning av Europeiska rådets slutsatser den 30 augusti 2014 och riktlinjedebatt.
Bakgrund
Problematiken med personer som reser till konfliktområden för att delta i strider eller för att få träning i strid har funnits under flera år. Nu har denna problematik blivit mer aktuell och allvarligare då relativt många personer har rest från EU, inklusive Sverige, till Syrien för att delta i konflikten där. De personer som reser till konfliktområden kan utgöra ett hot i de länder de verkar. Dessutom kan personerna utgöra ett hot när de återvänder till hemländerna eftersom de dels eventuellt kan agera som rekryterare till terroristbrottslighet i högre utsträckning än tidigare och dels kan ha förvärvat en förbättrad förmåga att genomföra attentat.
Vid de tre föregående RIF-råden (juni och december 2013 och juni 2014) har EU:s anti-terrorismsamordnare Gilles de Kerchove redogjort för problematiken med personer som reser till konfliktområden för att delta i eller genomgå träning för att delta i strid. Han har också gett förslag och rekommendationer till åtgärder. På fyra områden har det bedömts att EU-åtgärder som stöd till medlemsstaterna skulle vara särskilt betydelsefulla; förebyggande, informationsutbyte/identifiering och upptäckt av resor, straffrättsliga åtgärder och samarbete med tredjeländer.
I sina slutsatser av den 30 augusti 2014 uppmanar Europeiska rådet till ett påskyndat genomförande av paketet med EU-åtgärder till stöd för medlemsstaternas insatser, enligt överenskommelse i rådet sedan juni 2013.
Särskilt betonas förebyggande av radikalisering och extremism, informationsutbyte – inklusive med tredje länder, avrådande, upptäckande och avbrytande av misstänkt resande samt utredning och åtal mot utländska stridande. I sammanhanget uppmanas ministerrådet och Europaparlamentet att före årets utgång slutföra arbetet med ett förslag om användning av flygpassageraruppgifter (PNR) inom EU i brottsbekämpningssyfte. Europeiska rådet understryker också behovet av nära samarbete med tredje länder för att utveckla ett sammanhållet synsätt, inklusive stärkande av gräns- och flygsäkerhet och terrorismbekämpningskapacitet i regionen. Rådet uppmanas också att se över effektiviteten i åtgärderna och föreslå ytterligare åtgärder vid behov.
Ordförandeskapet har till RIF-rådet presenterat ett dokument med utgångspunkt i slutsatserna. Dokumentet innehåller ett antal områden där ordföranden önskar få politisk vägledning av ministerrådet. Man vill också att ministerrådet kommer överens om ett antal punkter om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Syftet är dock att på mötet ha en riktlinjedebatt.
Svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer arbete inom EU för att bidra till kampen mot terrorism och arbetar i linje med utgångspunkterna och målen i regeringens skrivelse med en nationell strategi mot terrorism (skr. 2011/12:73).
Det dokument som ordförandeskapet har presenterat inför riktlinjedebatten utgör som helhet en bra utgångspunkt för diskussionen.
När det gäller flygpassageraruppgifter (sk. PNR-uppgifter) så har polisen och Tullverket en lagstadgad möjlighet att begära ut sådana uppgifter från flygbolag i brottsbekämpande ändamål. Regeringens grundläggande inställning till ett direktiv om användning av PNR-uppgifter för brottsbekämpande ändamål är positiv under förutsättning att direktivet innebär en god balans mellan behovet av att bekämpa brott å ena sidan och den grundläggande rätten till privatliv, skydd av den personliga integriteten och dataskydd å den andra sidan. Förhandlingar om ett PNR-system inom EU pågår sedan 2008 och det är bra om dessa kan bli klara så snart som möjligt.
När det gäller förslagen från den mindre grupp medlemsstater som har träffats och överenskommit slutsatser anser regeringen att dessa slutsatser kan utgöra ett bra underlag för diskussion. Åtgärderna bör dock diskuteras vidare i relevanta rådsarbetsgrupper.