RIF, Kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E04B5)

	Kommenterad dagordning
	rådet
	rådet

	2021-11-29
	Ju2021/03927
Justitiedepartementet	EU-nämnden
EU-enheten	Riksdagen
	Kopia: Justitieutskottet
	Kopia: Socialförsäkringsutskottet
	Kopia: Civilutskottet
	Kopia: Konstitutionsutskottet
	Kopia: Försvarsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 9–10 december 2021

9 december inrikes frågor

1. Godkännande av dagordningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande.

Se bifogad preliminär dagordning.

2. Godkännande av A-punkter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av A- punktslista. Det har ännu inte presenterats någon A-punktlista.

3. Direktiv om kritiska entiteters motståndskraft

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Det föreslagna direktivet om kritiska entiteters motståndskraft ska ersätta den nuvarande EU-regleringen om europeisk kritisk infrastruktur från 2008 (Rådets direktiv 2008/114/EG).

Direktivet ska bidra till att öka motståndskraften brett i samhället hos offentliga och privata aktörer, behöriga myndigheter och i unionen som helhet. Avsikten är att skapa ett ramverk som stärker förmågan hos kritiska entiteter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster att förebygga, motstå och hantera störningar eller avbrott, oavsett om dessa har föranletts av t.ex. naturolyckor, terroristattacker, pandemier eller andra allvarliga händelser.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med försvarsutskottet den 10 februari 2021 och information till försvarsutskottet den 28 september 2021. Samråd med EU-nämnden den 5 mars 2021 och den 4 juni 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Antagande av allmän inriktning och efter det ska trepartssamtal inledas.

Faktapromemoria: 2020/21: FPM72

4. Övriga frågor

a) Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

b) Schengenpaketet – att säkra vårt gemensamma område

i)Förordning om ändring av förordningen om kodexen om Schengengränserna

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

kommissionen

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

2 (20)

Förslagets innehåll: Kommissionen förväntas den 8 december 2021 lägga fram sitt förslag till reviderad gränskodex. Förändringsförslagets innehåll är inte känt men kommer sannolikhet främst beröra bestämmelserna rörande återinförande av gränskontroll vid inre gräns mellan Schengenstaterna och polisiära kontroller i anslutning till inre gräns.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Det kommande förslaget förväntas diskuteras vidare i rådsarbetsgruppen för gränser.

Faktapromemoria: -

ii)Kodex för polissamarbete - direktiv

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Kommissionen förväntas presentera sitt förslag till polissamarbetskodex (PCC) den 8 december 2021. Förslaget till PCC förväntas omfatta två delar; dels ett direktiv som innehåller konsolidering av regler om informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter, en exklusiv kontaktpunkt i varje medlemsstat och prioriterad kommunikationskanal, dels rekommendationer om operativt gränsöverskridande polissamarbete.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Förslagen förväntas bli behandlade i rådets arbetsgrupper under våren 2022. Direktivet följer det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Faktapromemoria: -

3 (20)

iii)Ny Prüm - förordning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Kommissionen förväntas presentera förslag till förordning om automatiserat informationsutbyte den 8 december. Förordningen avses ersätta ”Prümrådsbesluten” och ska, utöver dagens utbyte av DNA, fingeravtryck och fordonsregisteruppgifter, omfatta utbyte av ett antal nya informationskategorier. Dessutom föreslås en effektivare, centraliserad teknisk lösning för utbytet, en ökad standardisering av informationen och en effektivare process för det uppföljande informationsutbytet.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Behandling enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet med start tidigt 2022.

Faktapromemoria: -

5.Rådets förordning om en utvärderings- och övervakningsmekanism för Schengenregelverket

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Förslaget handlar om att förbättra och effektivisera förutsättningarna för de utvärderingar som genomförs i medlemsstaterna med jämna mellanrum, och som syftar till att kontrollera efterlevnaden av Schengenregelverket. Bland annat föreslås en större flexibilitet när det gäller vilka områden som ska utvärderas, att procedurerna för uppföljning efter

4 (20)

genomförd utvärdering ska gå snabbare och att ett ökat tryck på att åtgärder vidtas snarast efter att avslutad utvärdering införs. En av nyheterna innebär att kommissionen som huvudregel ska anta rapport och rekommendationer samtidigt, i stället för det nuvarande två-stegsförfarandet där kommissionen antar rapport och rådet antar rekommendationer. Vidare föreslås att medlemsstaterna på årsbasis ska anmäla experter till kommande utvärderingar. Förslaget innebär även att kravet om minst 24 timmars förvarning slopas vid oannonserade besök.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 30 september 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Förslaget förhandlas på tjänstemannanivå.

Faktapromemoria: 2020/21:FPM120

6.Slutsatser om uppfyllandet av de nödvändiga villkoren för en fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Kroatien har inom ramen för den Schengenutvärderingsmekanism som etablerades i och med förordning (EU) 1053/2013 utvärderats inom bland annat området gränskontroll. Syftet med utvärderingen är att fastställa huruvida Kroatien lever upp till villkoren för att gränskontrollen ska kunna avskaffas gentemot övriga länder som deltar i Schengensamarbetet fullt ut. De utvärderingsbesök som genomfördes under 2016 och 2017 följdes upp genom ett återbesök under 2019. Utvärderingarna resulterade i såväl en rapport om upptäckta brister som en rekommendation om att åtgärda dessa. Bristerna gällde bland annat ledarskap, utbildning och gränsövervakning. Kroatien lämnade i september 2020 en handlingsplan för genomförandet av rekommendationen. I februari 2021 bedömde kommissionen att den sista handlingsplanen var genomförd.

5 (20)

I Kroatiens anslutningsfördrag från 2011 framgår att Schengenregelverket kan gälla fullt ut för landet först efter att rådet fattat beslut om detta med enhällighet.

Genom rådsslutsatserna föreslås rådet bekräfta att Kroatien uppfyller nödvändiga villkor för fullt deltagande i Schengenssamarbetet och att förutsättningar för att fatta beslut om detta föreligger.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen konstaterar generellt att Kroatien har berättigade förväntningar på att anslutas till Schengensamarbetet. Samtidigt kräver avskaffandet av gränskontroll vid inre gräns alla deltagande länders ömsesidiga förtroende för att samarbetet ska kunna fungera. Ett sådant förtroende är avgörande för att villkoren för Schengenanslutningen är uppfyllda och rådet ska kunna uppnå den enhällighet som krävs för att fatta beslut. Med hänsyn till att ordförandeskapets hantering av de föreslagna rådsslutsatserna i nuläget är oklar avser regeringen att återkomma när denna har förtydligats. Med hänsyn till att ordförandeskapets hantering av de föreslagna rådsslutsatserna i nuläget är oklar avser regeringen att återkomma när denna har förtydligats.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden den 5 mars 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

7. Genomförande av interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen och eu-LISA och diskussion

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Interoperabilitetsförordningarna trädde i kraft den 19 juni 2019 och genomförandet sträcker sig till utgången av år 2023.

6 (20)

Den stora komplexiteten i genomförandet och effekterna av Covid-19- pandemin har försenat arbetet. Vid RIF-rådsmötet i december 2020 godkände rådet en justering av tidplanen för in- och utresesystemet (EES) som innebar att beslut om driftsättning sköts fram med två månader från februari till april 2022. Övriga delar av tidplanen står kvar.

Vid rådsmötet förväntas ministrarna få information om och diskutera ett förslag om ytterligare justering av tidplanen för EES. Förslaget kommer sannolikt att innehålla att driftsättningen skjuts fram till september 2022. Därutöver förväntas information om senareläggning av driftsättningen av den nya generationen av Schengen Information System (SIS recast) från februari till juni 2022. Något förslag om justering av den övergripande tidsfristen för genomförandet av interoperabiliteten (utgången av 2023) förväntas inte.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att det är olyckligt att de ursprungliga tidplanerna för genomförandet av EES och SIS inte kan hållas. Det riskerar att påverka övriga delar av interoperabilitetsgenomförandet.

Eftersom driftsättningen av systemen måste ske samtidigt för alla påverkas alla aktörer av förseningar hos varandra. Sverige följer tidplanen.

Mot bakgrund av de diskussioner som har förts mellan medlemsstaterna, eu- LISA och kommissionen på teknisk nivå anser regeringen att en ny justering av tidplanen för EES inte går att undvika. Förslag till justeringar bör godtas förutsatt att de kan säkerställa genomförandet av hela interoperabiliteten med bibehållen kvalitet och budget.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Löpande inför RIF-råd, senast information till justitieutskottet den 30 september 2021 och samråd med EU-nämnden den 1 oktober 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Den övergripande uppföljningen sköts av kommissionen som rapporterar till RIF-rådsmöten.

Faktapromemoria: -

7 (20)

8.Next Generation EU – förhindra infiltration av organiserad brottslighet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: EU har anslagit mer än 800 miljarder euro till EU:s återhämtningsplan efter COVID-pandemin, kallad Next Generation EU. För att förebygga och stoppa missbruk av medlen har Europol satt upp ett särskilt projekt, Operation Sentinel, tillsammans med andra behöriga EU- myndigheter och medlemsstater. Projektet syftar till att förebygga, upptäcka och beivra missbruk och bedrägerier.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer arbetet med Operation Sentinel och välkomnar samarbetet mellan de inblandade parterna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Europol kommer att driva projektet Operation Sentinel under hela perioden som ”Next Generation EU” betalas ut.

Faktapromemoria: -

9.Samarbete mellan behöriga myndigheter med ansvar för terrorismbekämpning

a)Lägesrapport från EU:s samordnare för kampen mot terrorism (EU CTC)

b)Lägesrapport från gruppen för kamp mot terrorism (CTG)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

8 (20)

Förslagets innehåll: Frågan om hur terrorismhotet mot Europa bäst ska bekämpas är högt prioriterat inom EU. Vid dagordningspunkten väntas EU:s nya kontraterrorismkoordinator (EU CTC), finländaren Ilkka Salmi, och ordföranden i Counter-Terrorism Group (CTG) ge en lägesuppdatering.

Counter-Terrorism Group är ett mellanstatligt samarbetsforum för säkerhetstjänster med ansvar för terrorismbekämpning i EU:s medlemsstater samt Norge, Schweiz och Storbritannien. CTG informerar återkommande rådet om sitt samarbete.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden den 4 juni 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Det EU-gemensamma arbetet mot terrorism hanteras löpande i rådsstrukturen.

Faktapromemoria: -

10. Migration som ett verktyg vid hybridattacker

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Förslagets innehåll: Mot bakgrund av händelseutvecklingen vid EU:s gräns mot Belarus kommer rådets möte för rättsliga och inrikes frågor den 9–10 december hålla en riktlinjedebatt om migration som ett verktyg vid hybridattacker.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ser allvarligt på Belarus agerande. Situationen vid EU:s yttre gräns är en EU-gemensam angelägenhet. Medlemsstater har såväl en skyldighet som en rättighet att upprätthålla ordning vid sina och därmed EU:s yttre gränser. Regeringen anser att det belarusiska agerandet kan beskrivas som en hybridattack. Den svenska regeringen och EU har varit tydliga med att det är oacceptabelt att utnyttja människor för politiska syften. Solidariska och samordnade åtgärder

9 (20)

bör fortsätta vara grunden för vårt agerande. Folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter och internationell flyktingrätt, samt EU-rätten och rätten att söka asyl ska alltid respekteras.

Regeringen välkomnar Europeiska rådets slutsatser den 22 oktober att motarbeta de pågående hybridattackerna från den belarusiska regimen. Rådet för utrikes frågor (FAC) beslutade den 15 november att utöka sanktionsregimen för Belarus.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till Socialförsäkringsutskottet den 18 november om situationen vid gränsen mellan Belarus och Polen.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

11.Övriga frågor

a)Schengenpaketet – att säkra vårt gemensamma område

iv)Kodex för polissamarbete - rekommendation

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslag till svensk ståndpunkt: -

10 (20)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Förslagen förväntas bli behandlade i rådets arbetsgrupper under våren 2022. Rekommendationerna beslutas av rådet med enhällighet.

Faktapromemoria: -

b)RIF-ministermöte mellan EU och västra Balkan (Brdo, 2–3 december 2021)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet förväntas återrapportera från ministermötet mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Brdo den 2–3 december 2021.

c)Ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor (Washington, 16 december 2021)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermötet på området för rättsliga och inrikes frågor som ska äga rum mellan EU och USA den 16 december 2021.

d)Ministerkonferens om sexuella övergrepp mot barn, 11–12 november 2021, Brdo pri Kranju, Slovenien

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

11 (20)

Förslagets innehåll: Vid konferensen, som ägde rum via internet, deltog

EU: medlemsstater på hög nivå och ett antal andra länder på västra Balkan samt USA. Genomgående underströk deltagarna, inklusive Sverige, vikten av att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Inför konferensen hade EU godkänt ett gemensamt uttalande (dok. 13301/1/21) som Sverige hade ställt sig bakom.

e) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Frankrike

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Det inkommande ordförandeskapet Frankrike kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden januari 2022 till juni 2022.

10 december rättsliga frågor

12.Förordningen om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Förordningen syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter inom EU ett ändamålsenligt och effektivt verktyg för att få tillgång till elektronisk bevisning från tjänsteleverantörer som erbjuder sina tjänster i EU. Rådet beslutade om allmän inriktning avseende kommissionens förslag till en förordning om e-bevisning i december 2018. Den 11 december 2020 antog Europaparlamentet sin ståndpunkt. Trepartssamtalen med Europaparlamentet inleddes i början på 2021. Fokus i samtalen har framförallt varit på i vilken utsträckning myndigheter i den andra staten ska involveras i samband med att en order om utlämnande av elektronisk bevisning översänds till en tjänsteleverantör.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

12 (20)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 24 maj 2018 och utskottet har även informerats vid flera tillfällen, senast den 2 februari 2021 och den 3 juni 2021. Överläggning med konstitutionsutskottet den 22 november 2018. Samråd har ägt rum med EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 27 november 2020 och den 4 juni 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Trepartssamtalen förväntas fortsätta under våren 2022.

Faktapromemoria: 2017/18:FPM88

13. Övriga frågor

a) Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

b) Nya lagstiftningsförslag om digitalisering av rättsväsendet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Den 1 december väntas kommissionen presentera tre förslag under rubriken digitalisering av rättvisa:

-digitalisering av informationsutbytet i gränsöverskridande terrorismärenden

-gemensamma utredningsgrupper – ny it-plattform för samarbete

-digitalisering av gränsöverskridande rättsligt samarbete

13 (20)

14. EU:s anslutning till Europakonventionen (EKMR)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Förslagets innehåll: Av artikel 6.2 i EU-fördraget följer att EU ska ansluta sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen).

Förhandlingarna om EU:s anslutning till Europakonventionen inleddes i juli 2010 mellan EU och Europarådet. I april 2013 nåddes en överenskommelse på förhandlarnivå mellan samtliga konventionsparter och EU om de texter som skulle reglera anslutningen.

I juli 2013 begärde kommissionen att EU-domstolen skulle yttra sig över om avtalsutkastet kunde anses förenligt med EU-fördragen. Domstolens yttrande presenterades den 18 december 2014. Domstolen slår i yttrandet fast att utkastet till anslutningsavtal inte är förenligt med unionsrätten.

I juni 2019 presenterade kommissionen ett förslag till helhetslösning på de invändningar som EU-domstolen haft. Rådet antog i oktober 2019 kompletterande förhandlingsdirektiv och uttryckte sitt stöd för att förhandlingarna om anslutningsavtalet mellan EU och Europarådet snabbt skulle återupptas.

Förhandlingarna mellan EU och Europarådet har återupptagits under 2020 och fortsatt under 2021. Det har, inom ramen för de återupptagna förhandlingarna, hållits sex förhandlingstillfällen hittills och det sjunde förhandlingsmötet inleds den 7 december 2021. Ytterligare förhandlingstillfällen är planerade under 2022. Parallellt med förhandlingarna om ett anslutningsavtal diskuteras även de s.k. EU-interna regler som med bindande verkan mot EU och EU:s medlemsstater ska reglera bl.a. förutsättningarna för när EU respektive medlemsstaterna ska begära att få bli medsvarande i ett mål vid Europadomstolen.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden 2010 och 2021 och senast den 4 juni 2021. Överläggning med

14 (20)

konstitutionsutskottet ägde rum 2010 och utskottet har därefter informerats löpande, senaste den 25 februari 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

15.Covid-19-pandemin – lärdomar som dragits vad avser domstolars funktion och rättslig översyn/granskning av nödåtgärder

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Förslagets innehåll: Vi rådsmötet väntas ett erfarenhetsutbyte om hur pandemin har påverkat domstolarna.

Förslag till svensk ståndpunkt: Pandemin har inneburit utmaningar för många sektorer, bland annat domstolarna. De svenska domstolarna har hanterat de utmaningar som pandemin har fört med sig på ett bra sätt. Digitaliseringen av domstolsprocessen är en starkt bidragande faktor till detta. Medlemsländerna kan lära mycket av varandra i pandemins spår och det är därför viktigt med ett erfarenhetsutbyte, inte minst för att stärka förmågan att hantera framtida utmaningar. Sverige välkomnar därför ett erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

16.Bekämpande av hatpropaganda och hatbrott för ett mer inkluderande och skyddande Europa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

15 (20)

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Förslagets innehåll: Diskussionen förväntas fokusera på olika verktyg i arbetet mot hatbrott och hatpropaganda. Avsikten är att diskussionen ska anknyta bland annat till den konferens, ”Stamping out hate crime and hate speech”, som det slovenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd arrangerade tillsammans med rådet den 28 oktober och strategin mot antisemitism och för judiskt liv som presenterades den 5 oktober 2021. Diskussionen är inte avsedd att fokusera på det förslag om utvidgning av den rättsliga grunden för materiellt straffrättslig EU-lagstiftning (artikel 83 i EUF-fördraget) till hatbrott och hatpropaganda som ska presenteras den 8 december 2021.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar en diskussion och anser att det är viktigt med ett starkt och tydligt arbete mot hatpropaganda och hatbrott i EU.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

17. Eppo - Europeiska åklagarmyndigheten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Förordningen om inrättandet av Eppo antogs vid rådet för rättsliga- och inrikes frågor i oktober 2017. Eppo ska ha primär behörighet att utreda och väcka åtal för brott mot EU:s finansiella intressen. Med undantag för de medlemsstater som valt att på olika sätt stå utanför det straffrättsliga samarbetet – det vill säga Danmark och Irland – har i dagsläget samtliga medlemsstater förutom Ungern, Polen och Sverige anslutit sig till Eppo. Medlemsstater som väljer att stå utanför Eppo-samarbetet kan ansluta sig i efterhand. Såsom ej deltagande land har Sverige inte rösträtt i frågor om Eppo.

16 (20)

Eppo är operativ sedan den 1 juni 2021. Eppo har därefter inlett sin verksamhet genom att hantera brottsanmälningar och utreda brott mot EU:s finansiella intressen. I princip alla deltagande medlemsstater har antagit lagstiftning för att anpassa de nationella systemen till Eppo-förordningen. Kommissionen ser nu över medlemsstaternas genomförande för att säkerställa att Eppo har möjlighet att utöva sin behörighet enligt förordningen.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, under år 2021 den 5 mars, den 4 juni och den 1 oktober. Överläggning skedde senast med justitieutskottet den 17 december 2019 och regeringen har därefter löpande informerat justitieutskottet, senast den 30 september 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: 2013/14:FPM10

18. Övriga frågor

a)RIF-ministermötet mellan EU och västra Balkan (Brdo, 2–3 december 2021)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet förväntas återrapportera från ministermötet mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Brdo den 2–3 december 2021.

17 (20)

b)Ministermöte mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor (Washington, 16 december 2021)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermötet på området för rättsliga och inrikes frågor som ska äga rum mellan EU och USA den 16 december 2021.

c) Framtida förslag på det rättsliga området

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

d)Årsrapport 2021 om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna: skydd av de grundläggande rättigheterna i den digitala tidsåldern

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Märta Stenevi

Förslagets innehåll: Kommissionen utarbetar årligen en rapport om läget för de grundläggande rättigheterna inom EU. 2021-års rapport har fokus på skyddet av grundläggande rättigheter i den digitala eran. Kommissionen väntas informera om innehållet i denna rapport.

e) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Frankrike

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

18 (20)

Förslagets innehåll: Det inkommande ordförandeskapet Frankrike kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden januari 2022 till juni 2022.

I anslutning till rådets möte: möte i gemensamma kommittén

1.Rådets förordning om en utvärderings- och övervakningsmekanism för Schengenregelverket

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 5.

2.Slutsatser om uppfyllandet av de nödvändiga villkoren för en fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 6.

3. Genomförande av interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen och eu-LISA och diskussion

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 7.

19 (20)

4. Övriga frågor

a) Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg

b)Schengenpaketet – att säkra vårt gemensamma område

i)Förordning om ändring av förordningen om kodexen om Schengengränserna

ii)Kodex för polissamarbete - direktiv

iv) Kodex för polissamarbete - rekommendation

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

kommissionen

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 4.

20 (20)