RIF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2020/21:4D7113
Kommenterad dagordning rådet
2020-11-23
Justitiedepartementet
EU-enheten
Informell videokonferens för ministrar (rättsliga frågor) den 2 december 2020
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
Avsikten med behandlingen i rådet: godkännande. Se bifogad preliminär dagordning.
2. A-punkter
Avsikten med behandlingen i rådet: det är inte aktuellt med godkännande av A- punkter vid detta ministermöte.
3.Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överföring av fordringar
Avsikten med behandlingen i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2017/18:FPM65, Kommissionens förslag KOM (2018) 96,
14498/18 JUSTCIV 285 ECOFIN 1088 EJUSTICE 156 COMPET 798 CODEC 2058 IA 385, 9562/19 JUSTCIV 127 ECOFIN 512 EJUSTICE 83 COMPET 423 CODEC 1129 IA 162, 6664/20 ECOFIN 172 EF 37 JAI 234 samt rådsdokument inför RIF-rådet i juni 2020, 5285/20.
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: den 30 november 2018,
den 29 maj 2019 och den 29 maj 2020
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till civilutskottet den 13 november 2018. Överläggning med civilutskottet den 26 februari 2019. Civilutskottet fick skriftlig information inför RIF-rådet den 4-5 juni 2020.
Bakgrund:
Kommissionen presenterade den 12 mars 2018 förslaget till förordning om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överföring av fordringar. Förslaget är en del av kommissionens handlingsplan för en kapitalmarknadsunion och syftar till att skapa en klarhet och förutsägbarhet i frågan om vem som äger en fordran efter en gränsöverskridande transaktion. För en närmare redovisning av förslaget hänvisas till faktapromemorian 2017/18: FPM65.
Europaparlamentet antog den 13 februari 2019 sin ståndpunkt i första behandlingen. Det är utskottet för rättsliga frågor (JURI) som har ansvaret för behandlingen.
Det tyska ordförandeskapet hade som målsättning att nå en allmän inriktning men det har visat sig behövas fortsatta förhandlingar på teknisk nivå. Det som framförallt behöver diskuteras vidare är vilken huvudregel som ska gälla enligt förordningen, hur vissa fordringar på finansmarknaden ska regleras och vad som ska gälla för fordringar som har säkerhet i fast egendom eller i registrerade tillgångar. Vid rådsmötet kommer ordförandeskapet presentera en framstegsrapport.
2 (11)
4.Rättsliga aspekter av terrorismbekämpning
a)Hatpropaganda online
b)Rapport om stöd till offer för terrorism
c)Digitalt samarbete
d)Slutsatser om europeiska arresteringsordern
e)(ev.) Kumulativt åtal mot utländska stridande för internationella brott och terroristbrott
Avsikten med behandlingen i rådet: Diskussion.
Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: -
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -
Bakgrund:
Denna dagordningspunkt är justitieministrarnas diskussion om terrorism som ska komplettera det som diskuterades av inrikesministrarna vid det extrainsatta ministerrådet för inrikesministrar den 13 november 2020. Ordförandeskapet har ännu inte presenterat någon information om upplägget för diskussionen men utgångspunkten är en rad frågor som det tyska ordförandeskapet har arbetat med.
a) Hatpropaganda online
Ordförandeskapet har ännu inte presenterat någon information om dagordningspunktens innehåll.
b) Rapport om stöd till offer för terrorism
Medlemsstaterna har i rådslutsatser från den 4 juni 2018 uppmanats att nominera en kontaktpunkt för brottsoffers rättigheter vid terrorism som ska ansvara för tillgängligt stöd, assistans, skydd och ersättning men även snabbt informationsutbyte med andra medlemsstater i händelse av terroristattack. Kommissionen presenterade den 24 juni 2020 en strategi om brottsoffers rättigheter vari det föreslås att offer för terrorism ska få ett helhetsstöd och att samarbetet mellan medlemsstater ska effektiviseras. Det tyska ordförandeskapet har drivit inrättandet av nationella kontaktpunkter och
3 (11)
dess mandat där det ska framgå att varje medlemsstat är fri att organisera sin kontaktpunkt utifrån nationella förutsättningar och har presenterat en rapport om detta.
c) Digitalt samarbete
Under denna punkt kan det förväntas att e-bevisning kommer att diskuteras. Rådet beslutade om allmän inriktning avseende kommissionens förslag till en förordning om e-bevisning respektive ett direktiv om juridiska representanter i december 2018 respektive mars 2019. Trepartssamtalen med Europaparlamentet kan förhoppningsvis inledas i början av 2021. Förordningen syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter inom EU ett ändamålsenligt och effektivt verktyg för att få tillgång till elektronisk bevisning från tjänsteleverantörer som erbjuder sina tjänster i EU. Genom direktivet föreslås att dessa tjänsteleverantörer utser en juridisk representant i EU som ska se till att myndigheters beslut efterlevs och verkställs.
Under 2019 beslutade medlemsstaterna att ge kommissionen i uppgift att förhandla fram ett EU-gemensamt avtal med USA om tillgång till e-bevis- ning. Dessa förhandlingar befinner sig fortfarande i ett tidigt stadium.
Parallellt med förhandlingarna om tillgång till e-bevisning inom EU pågår sedan ett par år tillbaka ett arbete inom Europarådet med att ta fram ett andra tilläggsprotokoll till den s.k. Budapestkonventionen (Europarådets konvention om it-brottslighet), där delvis samma frågor är tänkta att regleras som i EU-förordningen. Under 2019 beslutade medlemsstaterna att ge kommissionen ett mandat att förhandla på EU:s vägnar i Europarådets förhandlingar beträffande det andra tilläggsprotokollet. Förhandlingarna i Europarådet befinner sig i sin slutfas.
d) Slutsatser om europeiska arresteringsordern
Under denna punkt förväntas ministrarna få en presentation inför antagande genom skriftligt förfarande av rådsslutsatser om den europeiska arresteringsordern.
Det mest använda instrumentet för straffrättsligt samarbete är rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om den europeiska arresteringsordern och överlämningsförfaranden mellan medlemsstaterna (2002/584/RIF) (rambeslutet). Rambeslutet har förenklat och påskyndat det straffrättsliga samarbetet mellan medlemsstater genom att införa ett nytt förenklat system för överlämnande av personer som misstänks eller dömts för ett brott baserat på principen om ömsesidigt erkännande. Den europeiska arresteringsordern bidrog väsentligt till att uppfylla unionens mål att ge medborgarna ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Trots detta har det framkommit vissa områden där det straffrättsliga samarbetet kan
4 (11)
förbättras och effektiviteten i den europeiska arresteringsorderns överlåtelsemekanism ökas.
e)(ev) Kumulativt åtal mot utländska stridande för internationella brott och terroristbrott
Under denna punkt förväntas en presentation av det så kallade Folkmordnätverkets rapport Cumulative prosecution of Foreign Terrorist Fighter for core international crimes and terrorism-related offences.
Folkmordsnätverket (the Network for Investigation and Prosecution of Genocide, Crimes Against Humanity and War Crimes) etablerades genom ett rådsbeslut 2002 i syfte att eftersträva nära samarbete mellan nationella myndigheter i utredningar och lagföring för folkmordsbrott, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Inom nätverket sker samarbete kring bland annat utbyte av information och erfarenheter. Nätverket är baserat vid Eurojust.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer EU:s arbete mot terrorism och välkomnar de framsteg som har gjorts i kampen mot terrorism. Samarbetet inom EU är centralt för Sveriges internationella arbete mot terrorism. Utöver det omfattande arbete som gjorts för att stärka informationsutbyte och operativt samarbete är det centralt att fortsätta det förebyggande arbetet och åtgärder mot radikalisering, inte minst stöd till lokala aktörer, för att möta de utmaningar och snabba förändringar som kännetecknar våldsbejakande extremism. Vi behöver också tillsammans med övriga medlemsstater verka för ansvarsutkrävande och lagföring av terrorbrott, exempelvis de som begåtts i Syrien och Irak. All terroristbekämpning, inklusive informationsutbyte, ska ske med respekt för grundläggande rättigheter och med hänsyn till skyddet av den personliga integriteten.
I de aktuella frågorna lyfts att:
Regeringen stödjer EU:s arbete mot hatpropaganda online och terrorism.
Regeringen anser att det är prioriterat att samarbeta på EU-nivå för förbättrad tillgång till information och elektroniska bevis för brottsbekämpningen. Effektiv tillgång till e-bevisning är en förutsättning för att kunna utreda många brott, inklusive brott med koppling till terrorism.
Regeringen välkomnar arbetet som syftar till att förbättra samarbetet kring den europeiska arresteringsordern och öka förtroendet mellan medlemsstaterna. Regeringen ställer sig också positiv till att kommissionen inbjuds att tillsammans med medlemsstaterna, Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket diskutera om ett nytt EU-instrument om överförande av
5 (11)
lagföring har ett mervärde och om det skulle vara genomförbart samt att kommissionen, om utfallet är positivt, inbjuds att ta fram ett lagförslag.
5. Eppo
Avsikten med behandlingen i rådet: Information
Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: KOM (2013) 534 Förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, Faktapromemoria 2013/14:FPM10.
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden:
4 oktober 2013, 28 februari 2014, 28 maj 2014, 3 oktober 2014, 6 mars 2015, 12 juni 2015, 2 oktober 2015, 27 november 2015, 4 mars 2016, 3 juni 2016, 7 oktober 2016, 8 mars 2017, 2 juni 2017, 6 oktober 2017, 2 mars 2018, 1 juni 2018, 5 oktober 2018, 30 november 2018, 1 mars 2019, 29 maj 2019, 4 oktober 2019, 29 november 2019, 6 mars 2020, 29 maj 2020 och 2 oktober 2020
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:
14 februari 2013 (info. JuU), 3 oktober 2013 (info. JuU), 27 februari 2014 (info. JuU), 25 mars 2014 (överläggning JuU), 25 maj 2014 (info. JuU), oktober 2014 (skriftlig info. JuU), 12 februari 2015 (info. JuU), 7 maj 2015 (överläggning JuU), 9 juni 2015 (info. KU), 11 juni 2015 (info. JuU), 1 oktober 2015 (info. JuU), 26 november 2015 (info. JuU), 2 februari 2016 (info. JuU), 3 mars 2016 (info. JuU), 4 oktober 2016 (info. JuU), 10 november 2016 (överläggning JuU), 1 juni 2017 (info. JuU), 3 oktober 2017 (info. JuU), 1 mars 2018 (info JuU), 31 maj 2018 (info JuU), 4 oktober 2018 (info JuU), 29 november 2018 (info JuU), 28 februari 2019 (info JuU), 28 maj 2019 (info JuU), 3 oktober 2019 (info JuU), 28 november 2019 (info JuU), 17 december 2019 (överläggning JuU), 5 mars 2020 (info JuU) 28 maj 2020 (info JuU) och 1 oktober 2020 (info JuU).
Bakgrund:
Förordningen om inrättandet av Eppo antogs vid RIF-rådet i oktober 2017. Eppo ska ha primär behörighet att utreda och väcka åtal för brott mot EU:s
6 (11)
finansiella intressen. Med undantag för de medlemsstater som valt att på olika sätt stå utanför det straffrättsliga samarbetet – dvs. Danmark och Irland – har i dagsläget samtliga medlemsstater förutom Ungern, Polen och Sverige anslutit sig till Eppo. Medlemsstater som väljer att stå utanför Epposamarbetet kan ansluta sig i efterhand. Såsom ej deltagande har Sverige inte rösträtt i frågor om inrättandet av Eppo.
Avsikten är att Eppo ska vara operativ i början av 2021. Arbetet med att inrätta Eppo har gått långsammare än planerat och vissa medlemsstater har uttryckt oro för tidplanen, men man arbetar hårt för att Eppo ska bli operativt som planerat.
6.Rättsstatsutvecklingen på det rättsliga området Avsikten med behandlingen i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandling i rådet.
Tidigare dokument: KOM (2020) 580 final, Meddelande från kommissionen, 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Rättsstatssituationen i EU. Fakta- PM 2020/21:FPM 26, Kommissionens första årliga rapport om rättsstatssituationen i EU.
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: Den 9 oktober 2020 (inför allmänna rådet den 13 oktober) och den 13 november 2020 (inför allmänna rådet den 17 november).
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -
Bakgrund:
Rättsstatsfrågorna står för närvarande högt upp på EU:s dagordning, bland annat på grund av den negativa utvecklingen i några av medlemsstaterna. Flera parallella diskussioner och processer pågår i EU:s institutioner för att på olika sätt försöka påverka utvecklingen i rätt riktning.
7 (11)
Justitieministrarna ska den 2 december 2020 diskutera rättsstatsutvecklingen på det rättsliga området. Inom ramen för allmänna rådets årliga rättsstatsdialog har under hösten en horisontell och fem landspecifika diskussioner ägt rum som baserats på en nyligen framtagen rapport inom ramen för den s.k. europeiska rättsstatsmekanismen.
Kommissionen presenterade i juli 2019 ett nytt verktyg för att uppmärksamma rättsstatsfrågorna nämligen den europeiska rättsstatsmekanismen. Den europeiska rättsstatsmekanismen är en ny årlig granskningsmodell som omfattar samtliga medlemsstater och som syftar till att fördjupa dialogen om rättsstatsutvecklingen i medlemsstaterna. Fyra områden granskas av kommissionen; de nationella rättssystemen, åtgärder mot korruption, mediamångfald samt kontroll och balans i det institutionella beslutssystemet
Den första rapporten om rättsstatsituationen i EU presenterades den 30 september 2020. I rapportens allmänna del bedöms den övergripande utvecklingen av rättsstatsprincipen i samtliga medlemsstater. Analysen belyser ett antal gemensamma trender, särskilda utmaningar och exempel på positiv utveckling. Rapporten framhåller att många medlemsstater har höga standarder vad gäller rättsstatsprincipen. I ett antal EU-länder pågår även reformer för att stärka rättsväsendets oberoende. Det gäller även i EU-länder där rättsväsendets oberoende traditionellt har ansetts vara starkt eller mycket starkt. De landspecifika analyserna visar dock att rättsväsendets oberoende fortfarande är ett problem i vissa EU-länder, vilket också fått EU- kommissionen att inleda överträdelseförfaranden och förfaranden enligt artikel 7.1 EU-fördraget.
Förslag till svensk ståndpunkt:
EU-samarbetet bygger på gemensamma demokratiska värderingar där respekten för rättsstatsprincipen är grundläggande. Samarbetet förutsätter förtroende för rättssystemen i medlemsstaterna. Det gäller i synnerhet för samarbetet på det rättsliga och inrikespolitiska området.
Regeringen välkomnar kommissionens initiativ att få till stånd en utökad dialog om rättsstatsfrågorna. Rapporten om rättsstatsutvecklingen i EU ger en balanserad bild av både positiva och negativa trender på rättstatsområdet inom EU och kan därför utgöra en god grund för fortsatt diskussion och erfarenhetsutbyte.
8 (11)
Rapporten har dock också identifierat allvarliga utmaningar på rättsstatsområdet i några medlemsstater. Regeringen anser därför överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet om en förordning som innebär att EU-lagstiftaren villkorar EU-utgifter med efterlevnad av rättsstatsprincipen antas så snart som möjligt.
Oavsett hur arbetet på rättsstatsområdet utvecklas så kommer regeringen att fortsatt vara tydlig med att EU:s grundläggande värden inte är förhandlingsbara och att alla medlemsstater måste leva upp till sina åtaganden enligt både EU:s, Europarådets och FN:s regelverk.
7. Aktuella lagstiftningsförslag
Avsikten med behandlingen i rådet: Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.
Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg
8. Det tillträdande ordförandeskapet arbetsprogram
Avsikten med behandlingen i rådet: Det inkommande ordförandeskapet Portugal kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden januari 2021 till juni 2021.
Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson och Mikael Damberg
9. Övriga frågor
-(ev.) Meddelande om digital rättvisa i EU
Avsikten med behandlingen i rådet: Information från KOM om meddelande om digital rättvisa i EU
Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson
9 (11)
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandling i rådet.
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: -
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -
Bakgrund:
Kommissionen planerar att lägga fram ett meddelande som syftar till att utnyttja de möjligheter som digital teknik erbjuder samt förbättra tillgången till och funktionen hos rättssystemen. En färdplan för meddelandet offentliggjordes sommaren 2020. I de rådsslutsatser om tillgång till rättslig prövning – att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen erbjuder som antogs den 14 oktober 2020 uppmanades kommissionen att utarbeta en övergripande EU-strategi för digitalisering av rättsväsendet, i form av ett meddelande, senast i slutet av 2020.
Enligt KOM visar erfarenheter av COVID-19-krisen behovet av rättssystem som fungerar under utmanande omständigheter. Effektiv tillgång till rättslig prövning i EU hindras av pappersutbyte och behovet av att vara fysiskt närvarande. Digital teknik har potential att göra rättssystem mer tillgängliga och effektiva. Kommissionen har för avsikt att ta initiativ till att tillhandahålla en ”verktygslåda” med åtgärder för att öka digitaliseringen av rättsväsenden i hela EU, inklusive möjliga verktyg för lagstiftning, finansiering och informationsteknik.
-ev.) Meddelande om ny strategi för implementeringen av stadgan om de grundläggande rättigheterna
Avsikten med behandlingen i rådet: Informationspunkt
Ansvarigt statsråd: Åsa Lindhagen
Dokument: Inget dokument har presenterats för behandling i rådet.
10 (11)
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: -
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Konstitutionsutskottet informerades skriftligen i frågan den 21 september 2020.
Bakgrund:
EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan) blev i och med Lissabonfördragets ikraftträdande rättsligt bindande som en del av primärrätten. EU-kommissionen antog 2010 en strategi för EU:s tillämpning av rättighetsstadgan. Rådet har i slutsatser från den 23 maj 2011 förbundit sig att årligen ha ett meningsutbyte med KOM om tillämpningen av stadgan.
Kommissionen antog i oktober 2012 en reviderad strategi för EU:s konkreta tillämpning av stadgan av vilken bl.a. framgår att kommissionen årligen ska ta fram rapporter om tillämpning av stadgan. Även EU:s byrå för grundläggande rättigheter tar årligen fram rapporter om grundläggande rättigheter. Rådet har under flera år, som svar på dessa rapporter, antagit rådsslutsatser.
Kommissionen avser samma dag som rådsmötet att besluta ett meddelande om en ny strategi för implementering av rättighetsstadgan vilken är tänkt att fokusera på kunskapshöjande arbete i medlemsstaterna.
----------
11 (11)