RIF, Kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:4944DB)

	2018-02-26
Justitiedepartementet	EU-nämnden
EU-enheten	Riksdagen
	Kopia: Justitieutskottet
	Kopia: Socialförsäkringsutskottet
	Kopia: Civilutskottet
	Kopia: Konstitutionsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8–9 mars 2018

INRIKES FRÅGOR

1. Godkännande av dagordningen (Sr Johansson, Sr Fritzon)

Se bifogad preliminär dagordning.

2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan (Sr Johansson, Sr Fritzon)

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

Lagstiftningsöverläggningar

3. Interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (Sr Johansson)

a)Interoperabilitetsförordningen (gränser och visering)

b)Interoperabilitetsförordningen (polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration)

= Riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt

Bakgrund

Kommissionens förslag till interoperabilitetsförordningar presenterades den 12 december 2017 och förhandlas i rådsarbetsgruppen för informationsutbyte och dataskydd (DAPIX).

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens förslag som ligger i linje med det uppdrag som gavs till kommissionen i rådsslutsatserna från RIF-rådets möte den 8 juni 2017.

En effektiv och rättssäker användning av informationen i de gemensamma it-systemen har högsta prioritet. Regeringen välkomnar att förslaget adresserar centrala ingredienser i detta, så som god informationskvalitet, relevant tillgång till informationen, hög informationssäkerhet och ett starkt dataskydd.

Integritets- och dataskyddsfrågorna är centrala och styrande i all diskussion som rör informationsbehandling. Regeringen kommer att bevaka dessa frågor i den fortsatta diskussionen.

Nationella ekonomiska konsekvenser ska hanteras inom befintliga anslagsramar. Ekonomiska konsekvenser för EU-budgeten i nuvarande fleråriga budgetram (-2020) ska hanteras inom befintliga ramar och i kommande period (2021–2027) som en del i förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

Se vidare i bifogad promemoria.

4. Övriga frågor (Sr Johansson, Sr Fritzon)

-Aktuella lagstiftningsförslag

= information från ordförandeskapet

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

Icke lagstiftande verksamhet

5. Samarbete med västra Balkan på området för inre säkerhet och terrorismbekämpning1 (Sr Johansson)

Diskussion

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion om samarbete med västra Balkan på området för inre säkerhet och terrorismbekämpning.

1 Undantagsvis i närvaro av de Schengenassocierade länderna.

Dokument: Det har inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

9798/15 (EU:s uppdaterade inre säkerhetsstrategi)

15413/16 (Förstärkning av EU:s inre säkerhets yttre dimension i västra Balkan)

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Efter att rådet antagit slutsatser om en inre säkerhetsstrategi för EU (ISS) antogs också 2016 slutsatser om förstärkande av EU:s inre säkerhets yttre dimension i västra Balkan.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar en diskussion om samarbete med västra Balkan på området för inre säkerhet och terrorismbekämpning.

Det finns inför kommande rådsmöte ännu inget diskussionsunderlag och regeringen får därför återkomma med slutlig ståndpunkt.

6. Migration: lägesrapport1 (Sr Fritzon)

Diskussion

Avsikten med behandlingen i rådet: Diskussion

Dokument: 6283/18

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 6, 9 och 27 november 2015 och den 19 februari, 4 mars, 15 april, 13 maj, 3 juni, 7 oktober och 2 december 2016, 24 mars, 2 juni, 8 september och 6 oktober 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till socialförsäkringsutskottet den 5 och 26 november 2015 och den 3 mars, 14 april, 12 maj, 26 maj, 24 november och 1 december 2016, 23 mars, 1 juni, 28 september 2017.

Bakgrund: På rådet för rättsliga och inrikes frågor den 8–9 mars kommer en diskussion äga rum om situationen på migrationsområdet. Denna dagordningspunkt är sedan 2015 återkommande på råden för rättsliga och inrikes frågor. Ordförandeskapet har presenterat ett dokument som bas för diskussionen. I dokumentet lyfts fyra områden med åtgärder fram; hanteringen av EU:s gränser, samarbete med tredje land, återvändande och resurser. Medlemsstaterna inbjuds att framföra sina synpunkter gällande situationen på migrationsområdet och vägen framåt.

Svensk ståndpunkt

EU måste solidariskt genomföra de beslut som fattats för att gemensamt lösa migrationssituationen.

För att rädda liv och tillhandahålla alternativ till farliga irreguljära migrationsvägar är det av vikt att medlemsstaterna ökar vidarebosättning, i samarbete med UNHCR, av personer i behov av skydd från de stora värdländerna, såsom Libyen och Sahelländerna längs den centrala Medelhavsrutten. Likaså är det viktigt att vidarebosättning av syrier från Turkiet fortsätter.

Sverige stödjer utökade ansträngningar av UNHCR och IOM längs den centrala Medelhavsrutten. Detta gäller även aktiviteter för att få till stånd ett ökat frivilligt återvändande och återetablering samt för att bereda internationellt skydd genom vidarebosättning. UNHCR och IOM är centrala aktörer för ett rättssäkert genomförande med respekt för mänskliga rättigheter.

Sverige förespråkar långsiktiga migrationsdialoger med prioriterade tredjeländer och stödjer EU-samarbetet för att stärka ursprungs- och transitländers egen kapacitet att hantera alla aspekter av migration inklusive bekämpning av människosmuggling.

Det är viktigt att EU-rätten och internationell rätt efterlevs vid genomförandet av uttalandet på migrationsområdet mellan EU och Turkiet. Asylrätten ska värnas. Uttalandet måste följas upp för att säkerställa att detta sker.

Medlemsstaterna måste bidra till det operativa stödet (personal och utrustning) till Grekland och Italien.

Det är nödvändigt att fortsatt fokusera på ett bättre återvändande. En väl fungerande ordning för återvändande är viktig för ett gemensamt och hållbart europeiskt migrationssystem. Regeringen ställer sig därför bakom utökade ansträngningar i syfte att verkställa återvändandebeslut och som säkerställer att detta sker på ett rättssäkert och värdigt sätt med full respekt för grundläggande rättigheter, inklusive asylrätten, och principen om non-refoulement.

Sverige anser att insatser ska genomföras inom ramen för beslutad budget. Diskussionen om framtida åtaganden bör föras inom kommande förhandling om den fleråriga budgetramen, som inte får föregripas.

7. EU:s RIF-byråers roll i kampen mot terrorism (Sr Johansson)

Riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: –

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: –

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: –

Bakgrund

Frågan om hur terrorismhotet mot Europa bäst ska bekämpas har varit högt prioriterad de senaste åren och diskuteras både i rådet för rättsliga och inrikes frågor och i Europeiska rådet. Stärkt samarbete mellan behöriga myndigheter och ökat informationsutbyte har varit ett återkommande tema i såväl diskussioner som slutsatstexter.

Ordförandeskapet har ännu inte presenterat några frågeställningar inför diskussionen vid rådsmötet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer EU:s arbete mot terrorism. Samarbetet inom EU är centralt för Sveriges internationella arbete mot terrorism.

Regeringens inställning till enskilda åtgärder tar sin utgångspunkt i de principer som framgår i Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism [skr. 2014/15:146] samt i de två blocköverskridande överenskommelserna om åtgärder mot terrorism.

All terrorismbekämpning, inklusive informationsutbyte, ska ske med respekt för grundläggande rättigheter och med hänsyn till skyddet av den personliga integriteten.

8. Samarbete mellan GSFP-uppdrag/GSFP-insatser och EU:s RIF-byråer (Sr Johansson)

Politiskt godkännande

Avsikten med behandlingen i rådet

Politiskt godkännande

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: –

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 1 december 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: 30 november 2017 (information).

Bakgrund

EU har sedan flera år haft en uttalad målsättning att stärka kopplingarna mellan de säkerhetshöjande insatser som EU genomför utanför unionens gränser och de som genomförs inom dem samma.

Detta lyfts även fram i EU:s globala säkerhetsstrategi för att förstärka EU:s inre och yttre säkerhet, Maltadeklarationen gällande externa aspekter av migration (dok.43/17) och i slutsatser från Europeiska rådet (19 oktober 2017), Frågan var även aktuell vid RIF-rådets senaste möte i december 2017.

Svensk ståndpunkt

Sverige stöder arbetet för att använda de åtgärder som EU vidtar utanför unionens gränser för att också stärka säkerheten inom unionen. Vi är positiva till förslag för att utveckla samarbetet mellan insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och aktörer på RIF-området.

Det finns inför kommande rådsmöte ännu inget diskussionsunderlag och regeringen får därför återkomma med slutlig ståndpunkt.

9. PNR-direktivet: genomförande (Sr Johansson)

Diskussion

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion om det pågående genomförandet av PNR-direktivet.

Dokument: Inget dokument aviserat eller distribuerat

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 1 december 2017

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: 30 november 2017 (information)

Bakgrund

EU:s PNR-direktiv2 antogs av rådet i april 2016 i enlighet med den ordinarie lagstiftningsprocessen. Direktivet ska vara genomfört senast den 25 maj 2018. Kommissionen har informerat om att en majoritet av medlemsstaterna, men inte alla, ligger i fas med sitt genomförande och beräknas vara färdiga före den 25 maj 2018.

2 PNR = Passenger Name Record, dvs. uppgifter om flygpassagerare

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar genomförandet av PNR-direktivet.

10. Övriga frågor (Sr Johansson, Sr Fritzon)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuell icke lagstiftande verksamhet.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

RÄTTSLIGA FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

11. Bryssel IIa-förordningen: omarbetning (Sr Fritzon)

Riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet

Det ska hållas en riktlinjedebatt om hur det ska säkerställas att centralmyndigheterna har tillräckliga finansiella resurser och personalresurser för att fullgöra sin roll enligt förordningen.

Dokument: -

Tidigare dokument:

-9317/17 JUSTCIV 113 riktlinjedebatt vid RIF den 8-9 juni 2017 (om barns hörande)

-14810/17 JUSTCIV 278 riktlinjedebatt vid RIF den 7-8 december 2017 (om att avskaffa kravet på verkställbarhetsförklaring)

-Fakta-PM Justitiedepartementet 2015/16FPM116 Ny Bryssel II-förordning

-10767/16 JUSTCIV 184 Kommissionens förslag till rådets förordning om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsfrågor och frågor om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (omarbetning)

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 2 juni 2017 och den 1 december 2017

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information har lämnats till civilutskottet den 15 september 2016 och den 28 november 2017.

Överläggningar har hållits med civilutskottet den 14 februari 2017 och den 26 september 2017.

Bakgrund

Förslaget, som presenterades den 30 juni 2016, är en omarbetning av rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (Bryssel II-förordningen). Förordningen är sedan den 1 mars 2005 tillämplig i alla medlemsstater utom Danmark. Förslagets övergripande syfte är att underlätta handläggningen av tvister om barn och att förbättra den fria rörligheten av avgöranden på detta område i EU.

På rådsnivå diskuterades förslaget första gången vid informella RIF-rådet i juli 2016. En riktlinjedebatt hölls vid RIF-rådet den 8–9 juni 2017. Debatten rörde förslaget till en allmän reglering i förordningen av barns rätt att komma till tals. Ytterligen en riktlinjedebatt hölls vid RIF-rådet den 7–8 december 2017. Debatten rörde avskaffandet av kravet på verkställbarhetsförklaring. Senast diskuterades förslaget vid informella RIF- rådet den 26 januari 2018.

Regeringen har fortlöpande informerat och överlagt med civilutskottet.

Vid RIF-rådet den 8–9 mars 2018 ska det hållas en riktlinjedebatt om hur det ska säkerställas att centralmyndigheterna har tillräckliga finansiella resurser och personalresurser för att fullgöra sin roll enligt förordningen. Ordförandeskapet har ställt två frågor. Den första frågan är om det bör införas en artikel i förordningen för att bättre hjälpa centralmyndigheterna att hantera sina uppgifter. Den andra frågan är om det finns några andra sätt att säkerställa att centralmyndigheterna förblir kapabla att hantera den förväntade ökade arbetsmängden.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är angeläget att centralmyndigheterna ges tillräckligt med resurser för att kunna fullgöra sin roll enligt förordningen. Det är dock viktigt att medlemsstaterna får bestämma hur den nationella resursfördelningen ska se ut.

Regeringen ser därför svårigheter med en reglering i en artikel och förordar i första hand mjukare lösningar.

12. Direktivet om bedrägeri som rör andra betalningsmedel än kontanter (Sr Fritzon)

Allmän riktlinje

Avsikten med behandlingen i rådet: Vid RIF-rådet förväntas medlemsstaterna anta en allmän inriktning.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

-Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än pengar och om ersättande av rådets rambeslut 2001/413/RIF (KOM (2017)489)

-Faktapromemoria 2017/18:FPM4.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: –

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Överläggning med justitieutskottet hölls den 16 november 2017.

Bakgrund

Europeiska unionens råd antog den 28 maj 2001 ett rambeslut om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter. Mot bakgrund av bl.a. den tekniska utvecklingen och de skillnader som finns mellan medlemsländernas straffrättsliga lagstiftning på området ser kommissionen ett behov att uppdatera och komplettera nuvarande regelverk. Kommissionen bedömer även att bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter hindrar ett förverkligande av den digitala gemensamma marknaden bl.a. genom att underminera konsumenternas förtroende. Mot bakgrund av detta presenterade kommissionen ett direktivförslag den 13 september 2017.

Sedan förslaget presenterades har möten hållits i rådsarbetsgruppen för materiell straffrätt (DROIPEN). Förhandlingsresultatet är i enlighet med den svenska ståndpunkt som regeringen tidigare har överlagt med justitieutskottet om.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar direktivet om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter. Internationell samverkan är en förutsättning för framgång och det europeiska samarbetet av central betydelse i arbetet mot denna brottslighet.

Direktivet bygger på de grundläggande brottskonstruktioner som finns i rambeslutet och som Sverige ställt sig bakom. Mervärdet med det nu aktuella direktivet ligger till stor del i den utvidgning av bestämmelserna som görs för att anpassa regelverket till den tekniska utveckling som skett sedan rambeslutet antogs. De gärningar som direktivet omfattar får också anses vara straffvärda och angelägna att bekämpa och direktivet kan komma att kräva viss nykriminalisering. Regeringen anser att de straffrättsliga bestämmelserna kan godtas.

Såvitt gäller övriga delar av direktivet bedömer regeringen att Sverige redan i dag i stora delar lever upp till kraven. I de fall ytterligare åtgärder krävs för att genomföra direktivet

bedöms dessa i huvudsak vara av begränsad omfattning. Regeringen anser därför att direktivet även i dessa delar kan godtas.

Regeringen avser att under kommande trilogförhandlingar bevaka att direktivet får en utformning och räckvidd som är rimlig.

13. Övriga frågor (Sr Johansson, Sr Fritzon)

– Aktuella lagstiftningsförslag

Information från ordförandeskapet

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

Icke lagstiftande verksamhet

14. Förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten: genomförande (Sr Johansson)

Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument:

Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

-KOM (2013) 534 Förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, och

-Faktapromemoria 2013/14:FPM10.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

4 oktober 2013, 28 februari 2014, 28 maj 2014, 3 oktober 2014, 6 mars 2015, 12 juni 2015, 2 oktober 2015, 27 november 2015, 4 mars 2016, 3 juni 2016, 7 oktober 2016, 8 mars 2017, 2 juni 2017 och 6 oktober 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med, eller information till, riksdagsutskott:

14 februari 2013 (info. JuU), 3 oktober 2013 (info. JuU), 27 februari 2014 (info. JuU), 25 mars 2014 (överläggning JuU), 25 maj 2014 (info. JuU), oktober 2014 (skriftlig info. JuU), 12 februari 2015 (info. JuU), 7 maj 2015 (överläggning JuU), 9 juni 2015 (info. KU), 11 juni 2015 (info. JuU), 1 oktober 2015 (info. JuU), 26 november 2015 (info. JuU), 2 februari

2016 (info. JuU), 3 mars 2016 (info. JuU), 4 oktober 2016 (info. JuU), 10 november 2016 (överläggning JuU), 1 juni 2017 (info. JuU) och 3 oktober 2017 (info. JuU).

Bakgrund

Vid rådet för rättsliga och inrikes frågor den 12 oktober 2017 antog 20 deltagande medlemsstater förordningen om inrättande av en europeisk åklagarmyndighet (Eppo). Sverige deltar inte i det fördjupade samarbetet om Eppo. Utöver Sverige står Danmark, Storbritannien, Irland, Malta, Ungern och Polen utanför Eppo. Nederländerna ska anslutas till Eppo senast 2021. Medlemsstater som väljer att stå utanför Eppo-samarbetet har möjlighet att ansluta sig i efterhand.

Det är tänkt att inrättandet av Eppo ska ta minst tre år. Det förväntas att ett antal juridiska och organisatoriska åtgärder kommer att vidtas under de närmaste åren för att Eppo ska kunna bli operativ.

15. Bättre gränsöverskridande tillgång till e-bevisning (Sr Johansson)

Diskussion

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion avseende kommande lagförslag om gränsöverskridande tillgång till elektronisk bevisning.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

-10007/16, JAI 552/COPEN 195/DROIPEN 109/CYBER 67/ JAIEX 61/EJUSTICE 121

-13993/16, CYBER 124/COPEN 319/ENFOPOL 394

-15072/16, JAI 1037/CYBER 143/COPEN 369/DROIPEN 206/ JAIEX 103/EJUSTICE 210/ENFOPOL 459

-9543/17, JAI 525/CYBER 83/COPEN 168/ENFOPOL 258/ TELECOM 135/DAPIX 202/COTRA 7/EJUSTICE 68/CATS 57

-9677/17, JAI 547/CYBER 88/COPEN 179/ENFOPOL 270/ TELECOM 144/DAPIX 209/COTRA 9/EJUSTICE 71/CATS 60

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 27 november 2015, den 4 mars 2016, den 3 juni 2016, den 2 december 2016, den 24 mars 2017, den 2 juni 2017 samt den 6 oktober 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till justitieutskottet den 26 november 2015, den 3 mars 2016, i juni 2016 (skriftlig information), den 1 december 2016, den 23 mars 2017, den 1 juni 2017 samt den 3 oktober 2017.

Bakgrund

Genom rådsslutsatserna om förbättrad straffrätt i cyberrymden, som antogs i juni 2016, gavs kommissionen bland annat i uppgift att ta fram en gemensam ansats på EU-nivå angående exekutiv jurisdiktion (myndighets rätt att inhämta bevisning) i gränsöveröverskridande brottsutredningar i cyberrymden.

På rådsmötet i juni 2017 presenterade kommissionen resultatet av det arbete som dittills bedrivits med anledning av rådsslutsatserna. Kommissionen förklarade då bland annat att de problem som finns kopplade till e-bevisning inte enbart kan lösas genom praktiska åtgärder. Kommissionen föreslog därför två möjliga lagstiftningsåtgärder, som båda berörde exekutiv jurisdiktion. Som en möjlig lagstiftningsåtgärd föreslogs ett regelverk på EU-nivå innebärande att en myndighet i en medlemsstat ska kunna begära ut uppgifter från en tjänsteleverantör i en annan medlemsstat (production order eller production request). En annan möjlig lagstiftningsåtgärd som kommissionen föreslog var ett regelverk som ger möjlighet för myndigheter att själva bereda sig tillgång till information som lagras utanför den egna medlemsstaten (direct access). Tjänsteleverantörer etablerade i stater utanför EU föreslås under vissa förutsättningar vara skyldiga att ha en kontaktperson inom EU för att förenkla samarbetet.

Information och bevisning kan på samma gång ha anknytning till stater inom som utanför EU. Intressenter och stater utanför EU berörs alltså indirekt av förslaget och folkrättsliga aspekter aktualiseras. Tanken är att de möjliga lagstiftningsåtgärderna ska kunna följas upp med internationella avtal mellan EU och stater utanför EU, t.ex. USA.

Medlemsstaterna, inkl. Sverige, gav vid rådsmötet i juni 2017 kommissionen mandat att fortsätta utreda förutsättningarna för eventuella lagstiftningsåtgärder. Flera expertmöten har därefter hållits avseende tänkbara framtida lagstiftningsåtgärder. Kommissionen har tidigare aviserat att ett förslag till lagstiftning skulle presenteras i januari 2018. Så skedde dock inte och enligt den senaste informationen från kommissionen ska lagförslaget presenteras först efter kommande rådsmöte.

Svensk ståndpunkt

Med hänsyn till de svårigheter som finns i fråga om att upptäcka och utreda it-brottslighet är det positivt att dessa frågor uppmärksammas på EU-nivå. Sverige delar också synen att det finns problem som inte enbart kan lösas genom praktiska åtgärder och har därför även gett kommissionen stöd att utreda möjliga lagstiftningsåtgärder. Betydande juridiska och tekniska svårigheter finns dock och det är viktigt att kommande lagförslag präglas av en balans mellan bl.a. de brottsbekämpande myndigheternas intresse av att utreda allvarlig brottslighet, skydd för den personliga integriteten, tjänsteleverantörernas villkor samt regler om dataskydd. Det är viktigt att de åtgärder som omfattas av regelverket är proportionerliga i förhållande till aktuell brottslighet.

Ett nytt regelverk måste vidare innefatta ett tillräckligt skydd för grundläggande fri- och rättigheter samt vara förenligt med regler om tryck- och yttrandefrihet. Ett sådant skydd kan uppnås på olika sätt och vi bör vara öppna för att överväga olika tänkbara lösningar.

16. Övriga frågor

– Motverkande av olaglig hatpropaganda på nätet (Sr Johansson)

= Information från kommissionen

Avsikten med behandlingen i rådet

Kommissionen (DG JUST), kommissionär Jourová, kommer att informera RIF-rådet om kommissionens rekommendation om åtgärder för att effektivt motarbeta olagligt innehåll på internet och hur rekommendationen inverkar på arbetet med den uppförandekod mot hatpropaganda för plattformar på internet som kommissionen presenterade den 31 maj 2016.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2017/18:FPM16 Hantering av olagligt innehålla online 2017-11-02. Detta FaktaPM rörde kommissionens meddelande (KOM (2017) 555) Hantering av olagligt innehåll online – Mot ett ökat ansvar för onlineplattformar. Den nu aktuella rekommendationen utgör en uppföljning av meddelandet.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Kommissionen har de senaste åren tagit initiativ som rör samarbete mellan medlemsstater, civilsamhället och it-företag med global verksamhet såsom Facebook och Google i syfte att olagligt innehåll ska tas bort. Det gäller inte minst de nu aktuella insatserna inom ramen för den uppförandekod för plattformar på internet mot hatpropaganda som kommissionen presenterade den 31 maj 2016.

I september 2017 presenterade kommissionen också ett meddelande med en uppsättning riktlinjer och principer för hur onlineplattformar bör intensifiera kampen mot olagligt innehåll online i samarbete med nationella myndigheter, medlemsstater och andra relevanta intressenter. Syftet med meddelandet är bl.a. att underlätta och intensifiera genomförandet av god praxis för att förhindra, upptäcka, undanröja och blockera tillgången till olagligt innehåll för att säkerställa en effektiv borttagning av olagligt innehåll, ökad transparens och skydd av grundläggande rättigheter online. Kommissionen följer nu upp sitt meddelande från september 2017 med en rekommendation. Rekommendationen förväntas presenteras den 28 februari 2018.

I anslutning till rådets möte:

Möte i GEMENSAMMA KOMMITTEN (TORSDAGEN DEN 8 Mars 2018 – tid bekräftas senare)

1. Interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (Sr Johansson)

a)Interoperabilitetsförordningen (gränser och visering)

b)Interoperabilitetsförordningen (polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration)

= Riktlinjedebatt

Se rådets dagordning punkt 3, ovan.

2. Övriga frågor

– Aktuella lagstiftningsförslag

= Information från ordförandeskapet

Se rådets dagordning punkt 17, ovan.

_____