RIF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A7F7D
RIF
Kommenterad dagordning | Ju2012/1011/EU | |
2012-04-16 | ||
Justitiedepartementet |
EU-nämndens kansli
Riksdagen
Kopia: Justitieutskottets kansli
Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli
Kopia: Arbetsmarknadsutskottets kansli
Kopia: Konstitutionsutskottets kansli
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Luxemburg den 26-27 april 2012
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
INRIKES FRÅGOR
Lagstiftningsöverläggningar
2. Godkännande av A-punktslistan
Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.
3. Gemensamt europeiskt asylsystem (Sr Billström)
= Lägesrapport/Vissa frågor
Avsikten med behandlingen i rådet
Information, ev. med efterföljande diskussion.
Dokument
Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument
–KOM(2008) 820 slutlig (Dublinförordningen), Faktapromemoria 2008/09:FPM73
–KOM(2009) 447 slutlig (Inrättande av ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU), KOM(2009) 456 slutlig (Förslag till förändringar i Europeiska flyktingfonden, ERF III), Faktapromemoria 2009/10:FPM17
–KOM (2009) 551 slutlig (Skyddsgrundsdirektivet), Faktapromemoria 2009/10:FPM49
–KOM(2010)555 slutlig(Eurodacförordningen), Faktapromemoria 2010/11:FPM22
–KOM (2011) 319 slutlig (Asylprocedurdirektivet), Faktapromemoria 2010/11:150
–KOM(2011)320 slutlig (Mottagandedirektivet), Faktapromemoria 2010/11:151
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden och överläggning med Socialförsäkringsutskottet
Inför RIF-råden den 27-28 oktober 2011, 13-14 december 2011 och 8 mars 2012.
Bakgrund
I Stockholmsprogrammet som antogs i december 2009 anges att ett gemensamt asylförfarande och en enhetlig status för personer som har rätt till skydd ska införas senast 2012. Målen är bl.a. att uppnå ett mer likvärdigt skydd i hela EU och att säkerställa ökad solidaritet mellan EU:s medlemsstater.
Det danska ordförandeskapet har under mars och april 2012 erhållit mandat att inleda informella förhandlingar med Europaparlamentet
om kommissionens förslag till ändringar i mottagandedirektivet och Dublinförordningen. Rådet inväntar resultatet av dessa förhandlingar.
Rådet och Europaparlamentet kom i mars 2012 överens om ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU. Överenskommelsen innebär att särskilda gemensamma prioriteringar fastställts för 2013, genom en ändring i den nuvarande Europeiska flyktingfonden, som slutar att gälla efter 2013.
Vid RIF-rådet den 8-9 mars 2012 antogs rådsslutsatser för verklig solidaritet med medlemsstater som är utsatta för särskilda påfrestningar på grund av blandade migrationsströmmar.
Förhandlingar om kommissionens förslag till ändringar i asylprocedurdirektivet pågår fortfarande i rådet.
Vad gäller Eurodacförordningen, har förhandlingsarbetet i rådet avstannat. Flera medlemsstater har signalerat att man vill se ett förslag som i enlighet med rådsslutsatserna från 2007 ger brottsbekämpande myndigheter åtkomst till Eurodac innan man går vidare i förhandlingsarbetet, men det är osäkert när ett sådant förslag kan komma att presenteras.
Som riksdagen informerats om inför RIF i oktober 2011, kom rådet och Europaparlamentet under hösten 2011 överens om ändringar i skyddsgrundsdirektivet.
Det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) fokuserar fortsatt sin verksamhet främst på att uppfylla den operativa planen för Grekland, som undertecknades i april 2011 och som sträcker sig till april 2013.
Svensk ståndpunkt
Sverige anser att det är viktigt att arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem fortsätter. Regelverket måste utformas så att vi får ett asylsystem som är humant och som garanterar både rättssäkerheten för den enskilde och effektiviteten i handläggningen. Förändringar i regelverket ska inte medföra ökad administration, onödigt långa handläggningstider eller omotiverat ökade utgifter. Samtidigt måste alla medlemsstater leva upp till sedan tidigare överenskommen EU-lagstiftning. Det är även angeläget att EU arbetar med att stärka det praktiska samarbetet, främst genom samarbetet inom stödkontoret för asylfrågor, för att förbättra tillämpningen av lagstiftningen och tydliggöra innehållet i den.
4. Förslag till direktiv om användande av flygpassageraruppgifter för brottsbekämpande ändamål (PNR) (Sr Ask)
= Allmän inriktning
Framtagandet av underlag till riksdagen pågår.
5. (ev.) Sprängämnesprekursorer (Sr Ask)
= Riktlinjedebatt / Vissa frågor
Avsikten med behandlingen i rådet
Ev. riktlinjedebatt om vissa frågor beträffande sprängämnesprekursorer.
Ordförandeskapet aviserade i behörig rådsarbetsgrupp den 29 mars en ev. riktlinjedebatt, men har ännu inte informerat om vad man vill behandla vid ministerrådsmötet.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2010/11:FPM9
Bakgrund
Förhandlingarna om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer inleddes senhösten 2010 och pågick till november 2011. Förhandlingen återupptogs av det danska ordförandeskapet i EU i behörig rådsarbetsgrupp den 29 mars.
6. Övriga frågor (Sr Ask och Sr Billström)
= Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.
Icke lagstiftande verksamhet
7. Godkännande av A-punktslistan
Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.
8. Utkast till rådsslutsatser om att motverka radikalisering och främja avhopp från terroristhandlingar (Sr Ask)
- Antagande
Avsikten med behandlingen i rådet
Antagande av rådsslutsatserna.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument
Tidigare dokument: 8624/12 ENFOPOL 98 COTER 27 (bifogas)
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser för att förbättra ansträngningarna inom EU med att förebygga terrorism, motverka dess grogrunder och bistå de som vill lämna våldsbejakande extremistiska miljöer.
I rådsslutsatserna uppmanas medlemsländerna att bl.a. förstärka samarbetet nationellt och på regional och lokal nivå för att finna strategier som syftar till att motverka våldsbejakande extremism och terroristbrottslighet. Samarbetet bör även innefatta privata aktörer. Personer som dömts för terroristbrottslighet bör särskilt uppmärksammas, bl.a. i syfte att förebygga rekrytering till terroristbrottslighet inom kriminalvården. Ett annat förslag handlar om att utveckla metoder för att hjälpa personer att lämna miljöer som förespråkar och rättfärdigar olaglig våldsanvändning.
Kommissionen uppmanas att fortsätta samla in och bidra till att sprida goda exempel, erfarenheter och kunskap på området samt ta fram en skrift om dessa kunskaper och erfarenheter.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer EU:s övergripande arbete i kampen mot terrorism och särskilt det förebyggande arbetet. Förslaget till rådsslutsatser följer inriktningen från tidigare initiativ på området. Flera av ambitionerna, bl.a. att förbättra samarbetet på alla nivåer och höja kunskaperna, är även i linje med den nationella strategin mot terrorism (skr. 2011/12:73). Sverige kan mot den bakgrunden stödja slutsatserna.
9. Färdplan som ska se till att EU ger ett konsekvent svar på det ökade migrationstrycket (Sr Billström)
= Godkännande av färdplan
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet ska fatta beslut om att godkänna färdplanen.
Dokument
Det har ännu inte presenterats något dokument för behandling i rådet.
Tidigare dokument: 8688/12 MIGR 38 FRONT 55 COSI 18 COMIX 234 (bifogas)
Tidigare behandling i EU-nämnden och i riksdagsutskott: -
Bakgrund
Som en följd av händelserna i Nordafrika under det senaste året och inströmningen av personer via den grekisk-turkiska landgränsen diskuteras hur EU ska bemöta det fortsatta migrationstrycket.
Förslaget till färdplan anger ett antal konkreta åtgärder för att motverka olaglig invandring till EU och är ett svar på rådets uppmaning från RIF-rådet den 13-14 december 2011 om utarbetande av en färdplan under det danska ordförandeskapet.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer förslaget till färdplan. Färdplanen innehåller en tydlig redovisning och inventering av åtgärder som är relevanta i syfte att motverka olaglig invandring. Den bidrar därmed till att skapa en god överblick över samtliga de åtgärder som är aktuella på området. Vid genomförande av åtgärderna ska asylrätten värnas.
Se vidare i bifogad promemoria.
10. Utkast till rådets slutsatser om den övergripande strategin för migration och rörlighet (Sr Billström)
= Riktlinjedebatt om rådsslutsatser inför antagande i rådet för allmänna frågor
Syftet med behandlingen i rådet
Diskussion om rådsslutsatser inför antagande i rådet för allmänna frågor
Dokument
Dokument: 8361/12 ASIM 36 RELEX 295 DEVGEN 77 (bifogas).
Tidigare dokument
Faktapromemoria 2011/12:FPM109
Tidigare behandling i EU-nämnd och riksdagsutskott
Inför RIF-rådet 13-14 december 2011 i Socialförsäkringsutskottet den 8 december 2011 samt i EU-nämnden den 9 december 2011.
Bakgrund
EU:s övergripande strategi för migration (Global Approach to Migration) antogs 2005 och har sedan dess utvecklats kontinuerligt. Den är ett ramverk för EU:s långsiktiga dialog och samarbete med prioriterade partnerländer (särskilt med det södra och östra grannskapet, Afrika, utvidgningsländerna och med andra partner) och fyller funktionen som en sammanhållande politik för EU:s agerande i den externa dimensionen av unionens migrationspolitik.
Kommissionen lade den 18 november 2011 fram ett meddelande om den övergripande strategin för migration och rörlighet. Meddelandet presenterades på RIF 13-14 december 2011.
De nu aktuella rådslutsatserna bekräftar inriktningen i kommissionens meddelande och tar sikte på det fortsatta arbetet och genomförandet av den övergripande strategin för migration och rörlighet. De understryker vikten av att strategin blir en tydligare integrerad del av EU:s utrikespolitik, inklusive utvecklingspolitiken. Betydelsen av rörlighet lyfts fram och de tre huvudområdena i den övergripande strategin föreslås bli fyra, inkluderande även internationellt skydd och den externa dimensionen av asyl. Beträffande de geografiska prioriteringarna konstateras att strategin är global med en särskild prioritering på de östra och södra grannskapen. Vad gäller kopplingarna mellan migration och utveckling slås behovet av en framåtblickande och konkret politikutveckling fast. Den övergripande strategin ska vidare stödjas av två typer av ramverk för partnerskap och dialog. Partnerskap för rörlighet ska ses som det huvudsakliga och mest utvecklade ramverket, med i första hand EU:s grannskapsländer, och som omfattar alla relevanta migrationsfrågor, inklusive viseringsförenklingsdialog och förhandling om återtagandeavtal. Det andra ramverket, den gemensamma agendan för migration och rörlighet, ska användas där någon sida inte är redo för de åtaganden som omfattas av partnerskap för rörlighet. Inom ramen för strategins fyra huvudområdena, dvs. underlätta laglig migration och rörlighet, förhindra olaglig migration och människohandel, främja internationellt skydd samt maximering av utvecklingspotentialen av migration och rörlighet, utvecklar rådslutsatserna i stort det arbetssätt som gäller idag.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar rådslutsatserna som befäster och vidareutvecklar den övergripande strategin för migration och rörlighet som ramverk för EU:s migrationspolitik i de yttre förbindelserna, liksom att slutsatserna syftar till att fastare förankra EU:s migrationspolitik i utrikes- och utvecklingspolitiken.
Sverige stödjer förslaget att komplettera de tre ursprungliga huvudområdena med ett fjärde område: internationellt skydd och den externa dimensionen av asyl. Därigenom blir strategin heltäckande och omfattar samtliga områden av strategisk betydelse för EU.
Det är positivt att ökad överenskommelse eftersträvas i förhållande till EU:s interna politiska mål, särskilt Europa 2020-strategin. I det sammanhanget välkomnar Sverige särskilt att vikten av att underlätta rörlighet mellan EU och omvärlden lyfts fram.
Sverige instämmer även i de geografiska prioriteringarna, dvs. att strategin ska vara global med ett särskilt fokus på östra och södra grannskapen.
Sverige välkomnar att rådslutsatserna slår fast behovet av en fortsatt ambitiös och framåtblickande politik gällande migration och utveckling samt vikten av att konkreta förslag tas fram och genomförs.
11. Återtagandeavtal (Sr Billström)
- Lägesrapport/Rådsslutsatser
Avsikten med behandlingen i rådet
Lägesrapport om förhandlingar om återtagandeavtal. Eventuell diskussion om rådsslutsatser.
Dokument
Det har ännu inte presenterats något dokument för behandling i rådet.
Tidigare dokument: -
Tidigare behandling i EU-nämnden och i riksdagsutskott: -
Bakgrund
Enligt folkrätten har alla stater en skyldighet att ta tillbaka sina egna medborgare. Enligt artikel 79.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) får EU ingå avtal med tredjeländer ”med syfte att de tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa, närvaro, eller vistelse på en medlemsstats territorium ska återtas i sina ursprungsländer eller de länder de kom ifrån”.
Hittills har kommissionen fått bemyndigande att förhandla om återtagandeavtal med 21 länder. 13 av dessa avtal har trätt ikraft.
Som ett led i det fortsatta förhandlingsarbetet avser det danska ordförandeskapet eventuellt att föreslå rådsslutsatser som ska syfta till att underlätta slutförandet av pågående förhandlingar.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer arbetet med att förhandla och ingå återtagandeavtal mellan EU och tredjeländer. Det finns ett värde i att medlemsstaterna nära samverkar i återtagandefrågor. Den folkrättsliga principen att varje stat är skyldig att återta sina egna medborgare understryks och likartade procedurer kan effektivisera återvändandet genom att den mottagande statens administration underlättas. Återtagandeavtal påverkar inte skyldigheten att respektera principen om non-refoulement.
För det fallet att antagande av rådsslutsatser kan bidra till slutförande av utestående förhandlingar är regeringen positiv till en sådan ansats, givet att slutsatserna formuleras på ett för Sverige acceptabelt sätt.
Se vidare i bifogad promemoria.
12. Övriga frågor
Det har ännu inte presenterats några övriga frågor.
RÄTTSLIGA FRÅGOR
Lagstiftningsöverläggningar
13. Förslag till direktiv om frysning och förverkande av vinning av brott i Europeiska unionen (Sr Ask)
= Presentation av kommissionen
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen ska presentera sitt förslag till direktiv om frysning och förverkande av vinning av brott i Europeiska unionen
Dokument
Kommissionens direktivförslag KOM (2012) 85 slutlig
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 mars 2012 ett förslag till direktiv om frysning och förverkande av brott i Europeiska unionen. Förverkande innebär att någon, oftast den som har begått ett brott, genom ett straffrättsligt förfarande berövas egendom eller rätt till egendom eller förpliktas att betala ett belopp till staten. Frysning innebär att egendomen tillfälligt tas om hand eller görs omöjlig att disponera i avvaktan på ett beslut om förverkande.
Syftet med förslaget är att stärka medlemsstaternas system för frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brottslig verksamhet. Förslaget innehåller minimiregler om frysning och förverkande i straffrättsliga förfaranden genom förverkande efter fällande brottmålsdom, förverkande utan samband med fällande brottmålsdom (eng. non-conviction based confiscation) och förverkande hos tredje man.
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden eller rådet.
En faktapromemoria kommer att överlämnas till riksdagen under andra halvan av april månad.
14. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga påföljder för insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (Sr Ask)
= Partiell allmän inriktning
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapets avsikt är att rådet ska enas om en partiell allmän inriktning beträffande direktivet i de frågor som inte är beroende av förhandlingarna avseende förordningsförslaget i samma fråga. Förhandlingarna ska därefter återupptas när förhandlingarna avseende förordningsförslaget har kommit längre än i dag.
Bakgrund
Förslaget till direktiv presenterades den 20 oktober 2011 (KOM[2011] 654). Förslaget har nära samband med ett förslag till förordning om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan som presenterades samma dag (KOM[2011] 651). Förordningsförslaget, som behandlas under Ekofinrådet, är avsett att ersätta det nuvarande marknadsmissbruksdirektivet (direktiv 2003/6/EG om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan) från 2003. Direktivförslaget är avsett att komplettera förordningsförslaget genom att föreskriva straffrättsliga sanktioner för de allvarligaste typerna av insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan. Direktivet är ett minimidirektiv, dvs. det hindrar inte att medlemsstaterna kriminaliserar i högre grad än vad som krävs enligt direktivet.
Förhandlingar avseende direktivförslaget har inletts i behörig rådsarbetsgrupp. Parallellt pågår förhandlingar avseende förordningsförslaget i en annan rådsarbetsgrupp. Beträffande det förslaget återstår alltjämt en hel del arbete för att nå en överenskommelse angående bl.a. utformningen av förbudet mot insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan.
Svensk ståndpunkt
Eftersom marknadsmissbruk ofta har gränsöverskridande inslag och gärningsmän i viss mån kan välja var de begår brotten samt eftersom vissa medlemsstater inte kriminaliserar allvarliga former av insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan, anser regeringen att ett gemensamt grepp om dessa frågor är önskvärt. En tillnärmning av medlemsstaternas straffrättsliga lagar får också anses nödvändig för att säkerställa att EU:s politik på detta harmoniserade område ska kunna genomföras effektivt. Det kan även underlätta samarbetet beträffande överträdelser som ofta har gränsöverskridande inslag.
Regeringen föreslår stöd till det förslag till partiell allmän inriktning som nu ligger på bordet.
Se vidare i bifogad promemoria.
15. Förslag till förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor (Sr Ask)
= Orienteringsdebatt/Vissa frågor
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet ska hålla en riktlinjedebatt kring några utvalda frågor. Tre frågor kommer att tas upp för diskussion. Ordförandeskapet vill ha bekräftelse på att Civil-EPO:ns tillämpningsområde ska komplettera det straffrättsliga direktivet och förhandlas skyndsamt för att samordnas med ikraftträdandet för direktivet. Ordförandeskapet vill också ha bekräftelse på att förfarandet med intyg är en bra modell för samarbetet enligt Civil-EPO:n samt att det förenklade erkännandeförfarande som föreskrivs bör upprätthållas.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 18 maj 2011 förslaget till förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förhållanden (Civil-EPO). Förslaget är en del av ett lagstiftningspaket som syftar till att stärka brottsoffrens rättigheter inom EU och som också inbegriper ett meddelande om att stärka brottsoffrens rättigheter inom EU och ett direktiv om införande av minimistandarder för brottsoffers rättigheter.
Förslaget till förordning ska göra det möjligt för personer som erhållit skyddsåtgärder beslutade i civilrättsliga frågor att ta med sig detta skydd till en annan medlemsstat.
Förordningen ska komplettera direktivet om en europeisk skyddsorder (EPO), vilken gäller för skyddsåtgärder beslutade i straffrättsliga frågor.
Svensk ståndpunkt
Förhållandet till den straffrättsliga EPO:n: Det är bra att Civil-EPO:n och det straffrättsliga direktivet samordnas och kan börja tillämpas vid samma tidpunkt. Det är dock viktigt att förordningen blir så genomarbetad som möjligt och därmed på bästa sätt kompletterar direktivet.
Intygsförfarandet: Sverige kan stödja den föreslagna ordningen med utfärdande av intyg. Sverige kan ställa sig bakom ordförandeskapets ambition att skapa ett intyg som är utformat som ett standardiserat formulär.
Det förenklade erkännandeförfarandet: Sverige kan ställa sig bakom den mekanism för automatiskt erkännande av utfärdade intyg som förordningen föreskriver. Detta innebär ett effektivt förfarande för en person som är i snabbt behov av skydd. Sverige bör dock verka för att det ska vara möjligt för den erkännande staten att fatta något sorts beslut om hur verkställigheten av beslutet ska gå till för att skapa förutsebarhet för myndigheterna i den erkännande staten.
Sverige bör också verka för att förordningen även i övrigt får en ändamålsenlig utformning som är praktiskt tillämpbar och i möjligaste mån förenlig med det straffrättsliga direktivet.
Se vidare i bifogad promemoria.
16. Övriga frågor (Sr Ask och Sr Billström)
= Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.
Icke lagstiftande verksamhet
17. Anslutningen till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Sr Ask)
= Diskussion kring vissa frågor
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet ska diskutera vissa frågor, bl.a. den s.k. medsvarandemekanismen,
vilket inflytande EU bör få i Europarådets ministerkommitté och
omfattningen av anslutningen och EU-domstolens roll.
Bakgrund
Genom Lissabonfördraget (artikel 6.2 fördraget om Europeiska unionen) infördes en rättslig grund, och en skyldighet, för EU att ansluta sig till Europakonventionen. Rådet beslutade i juni 2010 ett mandat för kommissionen att inleda förhandlingar med Europarådet om ett anslutningsavtal. Förhandlingarna inleddes i juli 2010. Under hösten 2010 och under våren och sommaren 2011 ägde förhandlingar rum inom ramen för en informell arbetsgrupp under Europarådets Styrkommitté för mänskliga rättigheter. Arbetsgruppen (CDDH-UE) fick i uppdrag att utforma förslag till avtalslösningar för anslutningen. Kommissionen samrådde med och rapporterade till rådet inom ramen för en arbetsgrupp under rådet under förhandlingarna i CDDH-UE.
Ett första avtalsutkast presenterades i mars 2011 och målsättningen förra våren var att förhandlingsarbetet i den informella arbetsgruppen skulle avslutas senast den 30 juni 2011 och att styrkommittén därefter skulle färdigbehandla avtalsutkastet. I enlighet med tidsplanen enades parterna i juni förra året på teknisk nivå om ett utkast till anslutningsavtal. Inför att avtalet skulle diskuteras i styrkommittén i mitten av oktober framkom emellertid att det fortfarande råder oenighet kring flera frågor i anslutningsavtalet. Vid mötet i styrkommittén konstaterades därför att det fanns behov av ytterligare diskussion mellan EU:s medlemsstater innan ett anslutningsavtal skulle kunna antas. Diskussioner kring de utestående frågorna har sedan dess pågått i arbetsgruppen under rådet. Målet är att nå enighet så att förhandlingarna med Europarådet kan återupptas.
Svensk ståndpunkt
Sveriges övergripande målsättning är att anslutningen av EU till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska äga rum så snart som möjligt, samt att den anslutningen ska bidra till att stärka såväl den enskildes ställning som Europakonventionen och Europadomstolen.
Se vidare i bifogad promemoria.
18. Genomförande av rådsbeslut 2009/316/JHA av den 6 april 2009 om inrättande av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (ECRIS) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2009/315/RIF (Sr Ask)
= Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Information om läget i genomförandet av ECRIS.
Dokument: det har inte aviserats något dokument till rådsmötet.
Tidigare behandlad i EU-nämnden: -
Bakgrund
Rådet antog den 26 februari 2009 ett rambeslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister(2009/315/RIF). I rambeslutet regleras att varje medlemsstat som meddelar en dom mot en annan medlemsstats medborgare ska informera medborgarstaten om domen. Medborgarstaten ska därefter lagra informationen och kunna göra den tillgänglig för andra medlemsstater enligt reglerna i rambeslutet. Rådets beslut den 6 april 2009 (2009/316/RIF) reglerar inrättandet av ett europeiskt informationssystem för uppgiftsutbytet. Informationssystemet ska vara decentraliserat och baseras på medlemsstaternas nationella kriminalregister. Båda besluten ska vara genomförda den 27 april 2012.
Genomförandearbetet pågår både inom EU och på nationell nivå. KOM har haft uppdraget att utveckla en referensinstallation som 23 medlemsstater (däribland Sverige) har valt att nyttja som lösning för överföringen av uppgifter. Det tekniska utvecklingsarbetet har gått enligt plan och är i stort sett avslutat. Kommissionen driver arbetet i samråd med medlemsstaternas experter i en expertgrupp under rådsarbetsgruppen för straffrättsligt samarbete (COPEN).
I Sverige pågår lagstiftningsarbete. Ds 2011:15 överlämnades i april 2011 och lagrådsremiss kommer inom kort. Lagstiftningen beräknas träda i kraft tidigast den 1 november 2012. För det tekniska genomförandet driver Rikspolisstyrelsen ett nationellt projekt som också finns representerat i kommissionens expertgrupp.
19. Övriga frågor (Sr Ask)
- Åminnelse av offren för totalitära regimer (på begäran av HU)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet har ännu inte informerat om avsikten med behandlingen i rådet.
GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ
1. Färdplan som ska se till att EU ger ett konsekvent svar på det ökade migrationstrycket (Sr Billström)
= Riktlinjedebatt/Överenskommelse om färdplan
Se punkt. 9 under inrikes frågor, icke lagstiftande verksamhet.
2. SIS II (Sr Ask)
= Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Information om den senaste utvecklingen i SIS II-projektet.
Dokument: det har inte aviserats något dokument till rådsmötet.
Tidigare behandlad i EU-nämnden: Inför varje RIF-råd, senast inför rådsmötet den 8 mars 2012
Bakgrund
SIS II är avsett att bli andra generationen av Schengenländernas gemensamma efterlysnings- och spaningsregister. Tidpunkten för driftsättning av systemet är satt till senast mars 2013.
Kommissionen ger enligt uppdrag i rådsslutsatser från 2010 regelbundet uppdaterade lägesredovisningar om projektet. Inga beslut eller nya slutsatser av rådet är aktuella.
Övriga frågor
Det har ännu inte presenterats några övriga frågor.
* * *