RIF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:28FA4D
Kommenterad dagordning | Ju2011/1220/EU | |
2011-04-04 | ||
Justitiedepartementet |
EU-nämndens kansli
Riksdagen
Kopia: Justitieutskottets kansli
Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Luxemburg den 11-12 april 2011
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
2. Godkännande av A-punktslistan
Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.
Lagstiftningsöverläggningar
3. Det gemensamma europeiska asylsystemet
= Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från ordförandeskapet.
Dokument: 7986/11 ASILE 21
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden
Information inför lägesrapport vid RIF-rådet 2-3 december 2010.
Bakgrund
På området för asyl har det ungerska ordförandeskapet fortsatt arbetet med framförallt förhandlingarna om Dublinförordningen och skyddsgrundsdirektivet, vilka prioriterades av det belgiska ordförandeskapet under hösten. Vad gäller direktivet om varaktigt bosatta har rådet och Europaparlamentet i december 2010 kommit överens om en text, som dock måste antas formellt innan det träder i kraft.
Vid RIF-rådet den 8-9 november 2010 uppgav kommissionen att nya, mindre detaljerade och mer kostnadseffektiva ändringsförslag vad gäller asylprocedur- och mottagandedirektiven kommer att presenteras under 2011. Några förslag har ännu inte presenterats.
4. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora it-
system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (Sr Ask)
= Lägesrapport för att om möjligt nå en överenskommelse med
Europaparlamentet vid första behandlingen
Avsikten med behandlingen i rådet
Lägesrapport om de pågående förhandlingarna med Europaparlamentet. Möjligen kan det också erbjudas en möjlighet att bekräfta en allmän inriktning i de frågor där det mellan medlemsländerna fortfarande inte är klart att full enighet råder. Det gäller huvudsakligen tre frågor:
Exakta formuleringar när det gäller byråns säte och struktur.
Utnämnande av direktör (om rådet eller styrelsen ska utse direktören).
Utnämnande av tillfällig direktör (funktionens vara eller icke vara).
Bakgrund
I juni 2009 presenterade kommissionen ett förslag om att inrätta en byrå för den operativa förvaltningen av stora IT-system som beslutas inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget presenterade kommissionen ånyo förslaget med en till det nya fördraget anpassad rättslig grund. Förhandlingarna i rådet påbörjades under det svenska ordförandeskapet i EU och har fortsatt under Spaniens, Belgiens och nu Ungerns ordförandeskap. Vid rådsmötet i december 2010 kunde ministrarna enas kring en politisk kompromiss när det gäller byråns geografiska placering (huvudkontor i Tallinn, operativ drift i Strasbourg). Därefter har ett fåtal utestående frågor i förslaget diskuterats vidare i rådet. Även om full enighet inte nåtts kring alla detaljer så har det funnits förutsättningar att ge mandat till ordförandeskapet att inleda förhandlingar med Europaparlamentet.
Svensk ståndpunkt
Sveriges utgångspunkt är att den tekniska förvaltningen av de EU-gemensamma IT-lösningarna ska vara kostnadseffektiv, rättssäker och utföras med stor respekt för integritetsskyddsfrågor.
Se vidare i bifogad promemoria.
5. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om användning
av PNR-uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra
terroristbrott och grov brottslighet (Sr Ask)
= Första diskussionen av specifika punkter
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet vill få till stånd en första diskussion på politisk nivå i några kärnfrågor. Det har ännu inte presenterats några underlag om vilka specifika frågor som ska underställas rådet. Regeringen ber att få återkomma med information om svensk ståndpunkt när underlag om specifika frågor föreligger.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument
Faktapromemoria 2010/11:FPM77 om direktiv om användning av flygpassageraruppgifter för brottsbekämpande ändamål.
Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskott
EU-nämnden fick information om förslaget inför RIF-rådet 24-25 februari. Överläggning med Konstitutionsutskottet och Justitieutskottet hölls den 15 mars 2011.
Bakgrund
På grund av hotet från den gränsöverskridande brottsligheten, inklusive terrorism, har brottsbekämpande myndigheter i flera olika länder börjat samla in och analysera flygpassageraruppgifter, s.k. PNR-uppgifter (Passenger Name Records). Syftet är att upptäcka, förhindra, utreda och lagföra allvarlig brottslighet, inklusive terrorism. PNR-uppgifter består av den information som passagerare själva lämnar vid en bokning och genomförande av en flygresa, såsom namn, betalningssätt, bagage, destination etc. Uppgifterna begärs in av brottsbekämpande myndigheter från de flygbolag som trafikerar landets flygplatser.
I Sverige finns det möjlighet för Tullverket (sedan 1996) och Polisen (sedan 1998) att begära ut PNR-uppgifter från alla typer av transportföretag, inklusive flygsektorn, under förutsättning att uppgifterna kan antas ha betydelse för den brottsbekämpande verksamheten. Idag har Polisen och Tullverket stor nytta av PNR-uppgifter vid utredande av organiserad allvarlig brottslighet. Exempelvis har Tullverkets insamlande av sådana uppgifter ofta helt avgörande betydelse för de narkotikabeslag Tullverket gör på Arlanda.
Den 2 februari 2011 beslutade kommissionen om ett förslag till direktiv om reglering av PNR-uppgifter avseende flygningar till eller från EU. Kommissionen har även tagit fram en konsekvensanalys av förslaget.
I korthet innebär kommissionens förslag att vissa PNR-uppgifter, som flygbolagen redan samlar in i sin kommersiella verksamhet, ska sparas under fem år och att brottsbekämpande myndigheter ska få viss tillgång till dem för att bekämpa allvarlig brottslighet. Kommissionen föreslår även en omfattande reglering för att tillgodose den grundläggande rätten till privatliv och skydd av personuppgifter. Kommissionens förslag omfattar endast flygningar till och från EU och inte inom EU.
EU:s medlemsstater ska nu förhandla förslaget i rådet. Direktivet antas av Europaparlamentet och av rådet med kvalificerad majoritet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
6. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av
barn och barnpornografi samt om upphävande av rambeslut
2004/68/RIF (Sr Ask)
= Information från ordförandeskapet om trepartsmötet den 16 mars 2011
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet förväntas avlägga en lägesrapport om hur trilogförhandlingarna med Europaparlamentet och kommissionen fortskrider. Två trilogmöten har hållits den 16 och den 31 mars.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument
Faktapromemoria 2009/10:FPM69 Direktiv om bekämpande av sexuell exploatering av barn m.m.
Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskott
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 3 april 2009 (presentation av förslaget), 29 maj 2009 (lägesrapport), 27 november 2009 (lägesrapport), 11 juni 2010 (skriftlig rapport från RIF-rådet 3-4 juni 2010), 1 oktober 2010 (allmän inriktning i vissa delar) och 25 november 2010 (allmän inriktning i återstående delar).
Tidigare behandlad vid information m.m. till Justitieutskottet: 2 april 2009, inför RIF-råden 4-5 juni 2009 och 30 november-1 december 2009, 4 maj 2010 (överläggning), 6 maj 2010 (subsidiaritetsprövning), 30 september 2010 och 25 november 2010 (allmän inriktning i återstående delar).
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 29 mars 2010 ett förslag till direktiv, vilket föreslås ersätta rådets rambeslut av den 22 december 2003 om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi (2004/68/RIF). Förslaget bygger till stor del på resultatet av de förhandlingar som leddes av det svenska ordförandeskapet i EU om ett förslag till nytt rambeslut som kommissionen presenterade våren 2009.
Vid RIF-råden den 8 oktober och 2-3 december 2010 enades man om en allmän inriktning rörande direktivet.
Förslaget har därefter behandlats på tjänstemannanivå i rådsstrukturen den 11-12 mars 2011.
7.Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätten till
information i brottmål (Sr Ask)
= Information från ordförandeskapet om trepartsmötet med Europaparlamentet
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från ordförandeskapet om trilogförhandlingarna med Europaparlamentet om förslaget till direktiv om rätten till information i brottmål.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet
Tidigare dokument: Fakta-PM Justitiedepartementet 2010/11:FPM117
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 2010-10-01, 2010-11-26, 2011-02-18
Bakgrund
Den 20 juli 2010 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om rätten till information i straffrättsliga förfaranden. Detta förslag utgör det andra steget enligt färdplanen för processuella rättigheter som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU. Ett första förslag, direktivet om rätten till tolkning och översättning, har antagits.
Förslaget förhandlades intensivt under hösten. En allmän inriktning om förslaget uppnåddes vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) i december. Europaparlamentet har i mars i år lämnat ändringsförslag i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Trilogförhandlingar med Europaparlamentet och kommissionen kommer att inledas den 5 april med målsättningen att uppnå en överenskommelse under våren.
8. Skydd av offer (Sr Ask)
= Föredragning av slutsatserna från konferensen: "Protecting Victims in the EU: The Road Ahead", Budapest 23–24 mars 2011 och dess uppföljning från kommissionens och ordförandeskapets sida
Avsikten med behandlingen i rådet
Presentation av slutsatser från konferensen om brottsoffers rättigheter.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskott: -
Bakgrund
Under senare år har ett flertal utvärderingar gjorts av genomförandet av rambeslutet (2001/220/RIF) om brottsoffers ställning i straffrättsliga förfaranden och direktivet (2004/80/EG) om Europeisk brottsskadeersättning. Utvärderingarna har visat att rambeslutet delvis är dåligt genomfört och att direktivets möjligheter till brottsskadeersättning inte utnyttjas i särskilt hög omfattning. Kommissionen har meddelat att man avser vidta åtgärder för att förbättra brottsoffers möjligheter att få skydd, stöd och hjälp inom EU. Under det svenska ordförandeskapet i EU antogs bl.a. rådsslutsatser, som syftade till att höja ambitionen gällande genomförandet av brottsoffers rättigheter inom unionen. Ett avsnitt om brottsoffers rättigheter finns också med i Stockholmsprogrammet.
I kommissionens arbetsprogram för 2011 nämns att ett ”åtgärdspaket” för att stärka brottsoffers rättigheter kommer att läggas fram under året. Det ungerska ordförandeskapet i EU har även meddelat att man i detta syfte avser ta initiativ till en ”färdplan” för brottsoffers rättigheter. Som ett led i det arbetet anordnade ordförandeskapet tillsammans med EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) en konferens om brottsoffers rättigheter i Budapest 23-24 mars 2011. Under konferensen presenterade kommissionen i grova drag vad man avser åstadkomma med åtgärds-paketet för brottsoffers rättigheter, som ska läggas fram den 18 maj 2011. Ordförandeskapet presenterade kortfattat även ett utkast till ”färdplan” för brottsoffers rättigheter i EU.
9. Förslag till direktiv om angrepp mot informationssystem (Sr Ask)
= Partiell allmän riktlinje
Avsikten med behandlingen i rådet
Överenskommelse om allmän riktlinje i vissa delar av förslaget till direktiv. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vilka delar som berörs.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument
- Faktapromemoria 2010/11:FPM15
- Kommissionens direktivförslag, KOM(2010) 517 slutlig (rådsdokument 14436/10)
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 2010-11-05 och 2011-02-18
Bakgrund
Direktivförslaget, som avser att ersätta rambeslutet om angrepp mot informationssystem (2005/222/RIF), syftar till att ytterligare tillnärma medlemsstaternas strafflagstiftning på området för angrepp mot informationssystem. Vidare är avsikten att förbättra samarbetet mellan rättsliga och andra behöriga myndigheter, inbegripet polismyndigheter och andra specialiserade brottsbekämpande organ i medlemsstaterna.
Förslaget bygger i stora delar på rambeslutet från 2005 men innehåller också bestämmelser om utvidgad kriminalisering av angrepp mot informationssystem, liksom av anstiftan, medhjälp och försök till sådana brott. Vidare föreslås skärpta lägsta maximistraff och utvidgade regler om försvårande omständigheter. I övrigt innehåller initiativet regler om ansvar och sanktioner för juridiska personer, utvidgad jurisdiktion, utbyte av uppgifter samt statistik.
10. Konungariket Belgiens, Republiken Bulgariens, Republiken
Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Österrikes, Republiken
Sloveniens och Konungariket Sveriges initiativ till
Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk
utredningsorder på det straffrättsliga området (Sr Ask)
= Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Information om förhandlingsläget. Ordförandeskapet har meddelat att det även kan bli fråga om diskussion om delar av förslaget till direktiv. Slutligt besked kommer att lämnas under vecka 14.
Bakgrund
Sverige har tillsammans med sex andra medlemsstater lagt fram ett förslag till direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området. Direktivet omfattar i princip allt straffrättsligt samarbete inom EU som avser inhämtande av bevisning. Nuvarande samarbete om bevisinhämtning inom EU är baserat på både traditionell ömsesidig rättslig hjälp och principen om ömsesidigt erkännande. Direktivet syftar till att åstadkomma en ny heltäckande reglering som bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Direktivet avser att ersätta de olika instrument som reglerar det nuvarande samarbetet.
Förhandlingar om förslaget inleddes i juli 2010 på rådsarbetsgruppsnivå och ett flertal möten har hållits under såväl det belgiska som det ungerska ordförandeskapet i EU. Hittills har endast artiklarna 1–18 behandlats. Medlemsstaterna har uttalat stöd för förslagets syfte.
Direktivet behandlades i rådet den 8–9 november 2010, varvid en riktlinjedebatt fördes beträffande viktiga frågor som rör vägransgrunder. Vid rådets möte den 2–3 december 2010 lämnade ordförandeskapet en lägesrapport.
Svensk ståndpunkt
Se vidare i bifogad promemoria.
11. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar
och officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett
europeiskt arvsintyg (Sr Ask)
= Muntlig rapport från ordförandeskapet
Avsikten med behandlingen i rådet
Information. Ordförandeskapet har för avsikt att informera om hur förhandlingsarbetet går och om vilka målsättningar som finns i fråga om att i rådet komma fram till en allmän inriktning eller förnyade politiska riktlinjer.
Bakgrund
Sedan hösten 2009 pågår förhandlingsarbetet med kommissionens förslag till en förordning om arv. Förslaget innehåller bestämmelser om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av avgöranden och om införandet av ett europeiskt arvsintyg (ett dokument som visar vilka som ärver en viss person eller har rätt att ta hand om kvarlåtenskapen). Förslaget har lagts fram mot bakgrund av det stora antalet gränsöverskridande arvsärenden i Europa. Förslaget syftar till att förenkla hanteringen och öka rättssäkerheten utan att påverka medlemsstaternas materiella rätt. I dagsläget finns inga EU-regler på området.
Förslaget väcker många komplexa frågeställningar, varför det tagit tid innan förhandlingarna i rådsarbetsgruppen tagit fart på allvar. Under det spanska ordförandeskapet i EU nåddes politisk överenskommelse om vissa riktlinjer för det fortsatta förhandlingsarbetet. De var allmänt hållna och låste inte fast förhandlingarna i någon fråga.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument
Faktapromemoria, Justitiedepartementet 2009/10:FPM55
18096/10 JUSTCIV 238 CODEC 1560 (ORDF:s textförslag)
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden
Arvsförordningen har behandlats i EU-nämnden inför RIF-rådet den 3-4 juni 2010.
12. Förslag till rådets förordning om domstolsbehörighet, tillämplig
lag samt erkännande och verkställighet av beslut som rör makars
förmögenhetsförhållanden (Sr Ask)
och
13. Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig
lag, erkännande och verkställighet av domar om de äganderättsliga
verkningarna av registrerade partnerskap (Sr Ask
= Föredragning av kommissionen
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen har för avsikt att informera om förslag till förordning om makars förmögenhetsförhållanden och förslag till förordning om registrerade partners förmögenhetsförhållanden som lades fram den 16 mars 2011.
Bakgrund
Det är fråga om förslag till regler i förordningar om behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i frågor om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden, dvs. i praktiken frågor om bodelning och andra slags ekonomiska uppgörelser mellan makar eller partners i samband med laglig separation eller dödsfall. Förslagen syftar till att skapa rättslig klarhet för internationella par och förenkla hanteringen av bodelningsärenden oavsett var i Europa egendomen finns. I dagsläget saknas EU-regler på området.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskott: -
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar att kommissionen lägger fram förslag till gemensamma internationellt privaträttsliga regler om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden. Det finns ett verkligt stort praktiskt behov av sådana regler, som för den enskilde medborgaren är av märkbar nytta. Det måste vara möjligt att snabbt och utan stora kostnader ordna sina personliga ekonomiska angelägenheter.
Sverige är positivt till att den rättsliga grunden är familjerätt.
Det svenska regelverket om makars förmögenhetsförhållanden omfattar såväl makar av olika kön som makar av samma kön och registrerade partners. Sverige ställer sig därför mycket positivt till att kommissionen uttalat att de båda förslagen är könsneutrala. Det är dock beklagligt att kommissionen har valt att lägga fram två olika förslag med delvis olika lösningar, eftersom samma problem och svårigheter gör sig gällande oavsett om paren är gifta eller registrerade partners.
14. En EU-agenda för barns rättigheter (Sr Ask)
= Föredragning av kommissionen och uppföljning från ordförandeskapet
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen förväntas presentera meddelandet En EU-agenda för barns rättigheter. Ordförandeskapet förväntas informera om hur man önskar följa upp meddelandet.
Dokument: KOM (2011) 60
Tidigare dokument
Faktapromemoria 2010/11:82 En EU-agenda för barnets rättigheter
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: -
Bakgrund
Kommissionen har lagt fram meddelandet En EU-agenda för barnets rättigheter. Syftet är att åter bekräfta det starka engagemanget från alla EU-institutioner och medlemsstater när det gäller att främja och skydda barns rättigheter i all relevant EU-politik och omsätta detta engagemang i konkreta resultat. Meddelandets utgångspunkt är att barnets rättigheter alltid ska beaktas i alla åtgärder på EU nivå som påverkar barn. Det ger uttryck för samma målsättning som vägleder den svenska regeringens barnrättspolitik liksom den av riksdagen nyligen godkända strategin för att förstärka barnets rättigheter i Sverige.
Det finns ännu inte någon information om hur det ungerska ordförandeskapet önskar följa upp kommissionens meddelande. Det lämnades heller inte någon sådan information vid det möte som ordförandeskapet anordnade för gruppen L'Europe de l'Enfance i Budapest den 21-22 mars, vid vilket kommissionen presenterade meddelandet.
15. Förslag till en förordning om möjligheten att tillerkänna den
elektroniska utgåvan av Officiella tidningen rättsligt värde (Sr Ask)
= Föredragning av kommissionen
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen ska presentera ett förslag till en förordning om rättslig status för den elektroniska versionen av Europeiska unionens officiella tidning (EUT).
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskott: -
Bakgrund
Antagna rättsakter inom Europeiska unionen ska offentliggöras i EUT. Rättsakterna börjar gälla den dag som är angiven i rättsakten eller, i annat fall, 20 dagar efter att de har offentliggjorts i EUT. EUT, som ges ut av Europeiska unionen och publiceras på unionens 23 officiella språk, finns tillgänglig både i tryckt och elektronisk form. För närvarande är det den tryckta versionen som är den officiella versionen som allmänheten kan utgå ifrån. Den elektroniska versionen har således ingen rättslig status.
Kommissionen förväntas vid rådsmötet presentera ett förslag till en förordning om rättslig status för den elektroniska versionen av EUT.
Förslaget är fortfarande under behandling i kommissionen.
Icke lagstiftande verksamhet
16. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.
17. Södra grannskapsregionen
= Uppföljning av Europeiska rådets uttalande den 11 mars och 24–25 mars 2011
= Kommissionens föredragning om de humanitära och civila skyddets aspekter
= Kommissionens föredragning om nästa steg
= Föredragning av Frontex – Frontex roll
Avsikten med behandlingen i rådet
Information och lägesrapport från ordförandeskapet, kommissionen och Frontex.
Dokument: EUCO 7/11 uttalande från extra möte i Europeiska Rådet den 11 mars, EUCO 10/11 slutsatser från Europeiska rådets möte den 24-25 mars
Tidigare behandling i EU-nämnden och i riksdagsutskott: inför RIF-rådet 24-25 februari.
Bakgrund
I uttalandet från det extrainkallade Europeiska rådet den 11 mars och i slutsatserna från Europeiska rådet den 25 mars ligger fokus främst på kortsiktiga åtgärder i form av humanitärt bistånd, stöd till länderna i regionen för att förbättra gränskontrollerna, utökade resurser till Frontex, åtgärder för att underlätta för migranter att återvända till sina hemländer, och solidaritet med de medlemsstater som är mest berörda av migrationsströmmar. Rådet och kommissionen uppmanas att inför Europeiska rådet i juni presentera en plan för hur kapaciteten att hantera migrations- och flyktingströmmar ska utvecklas. Europeiska rådet framhåller även vikten av att främja arbetet med EU:s övergripande strategi för migration, med särskilt fokus på partnerskap för rörlighet och kommissionen uppmanas att lägga förslag även om det.
Svensk ståndpunkt
Från svensk sida anser vi att det på kort sikt är angeläget att EU ger fortsatt humanitärt bistånd till området och stödjer arbetet med att evakuera tredjelandsmedborgare som vill återvända hem. För människor i behov av skydd i migrationsströmmarna ska naturligtvis internationella förpliktelser på asylområdet efterlevas. Då det kan det komma att finnas ett behov av att öka antalet vidarebosättningsplatser i regionen framhåller Sverige också att det är angeläget att nå en överenskommelse om ett gemensamt EU vidarebosättningsprogram så snart som möjligt.
Vi betonar vikten av att kortsiktiga åtgärder även kompletteras med långsiktiga insatser, med utgångspunkt i EU:s övergripande strategi ansats för migration.
18. (ev.) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och
rådet – Utvärdering av EU:s återtagandeavtal
= Föredragning och inledande diskussion
7044/11 MIGR 35 + ADD 1–4
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen ska presentera ett meddelande om utvärdering av EU:s återtagandeavtal. Medlemsstaterna ska ges tillfälle att kommentera meddelandet.
Dokument: 7044/11 MIGR 35 + ADD 1-4
Tidigare behandling i EU-nämnden och i riksdagsutskott:inför ev. presentation av meddelandet vid RIF-rådet 24-25 februari.
Bakgrund
I Stockholmsprogrammet uppmanar Europeiska rådet kommissionen att lägga fram en utvärdering av EU:s återtagandeavtal. På grundval av utvärderingen ska rådet därefter enligt Stockholmsprogrammet fastställa en förnyad strategi för återtagande. Meddelandet presenterades av kommissionen den 23 februari 2011.
Meddelandet innehåller – förutom utvärderingen – ett antal rekommen-dationer. Dessa avser dels hur tillämpningen av de återtagandeavtal som har trätt i kraft kan förbättras, dels hur pågående förhandlingar kan underlättas och hur framtida förhandlingsdirektiv på ett ändamålsenligt sätt kan utformas. Rekommendationerna omfattar även förslag till en så kallad övervakningsmekanism som ska bidra till att öka skyddet för berörda personers mänskliga rättigheter.
Svensk ståndpunkt
En ny strategi för EU:s återtagandeavtal bör fastställas, i syfte att utforma EU:s återtagandeavtal på ett mer ändamålsenligt sätt och att underlätta framtida förhandlingar. Det finns till exempel ett behov av att överväga huruvida avtalen även fortsättningsvis bör förhandlas separat eller om de närmare bör knytas till andra, bredare överenskommelser med partnerländerna. Dessutom bör man överväga om en eventuell revidering av de förhandlingsdirektiv som ges till kommissionen bör göras samt om en eventuell revidering av vilka beståndsdelar som ska finnas med i varje enskilt avtal vore ändamålsenlig. (Motsvarar kapitel två och tre i meddelandet).
Ett väl fungerande återvändande, i första hand självmant men om det krävs med tvång, är en av förutsättningarna för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Det är därför viktigt att öka effektiviteten i såväl det självmana som det tvångsvisa återvändandet. EU:s strategi för återtagande har en påverkan på detta arbete.
Sveriges preliminära uppfattning är att bedömningar huruvida enskilda personer riskerar att få sina mänskliga rättigheter kränkta, i första hand ska göras inom ramen för en rättssäker asylprocess. Det finns risk att kommissionens förslag skulle leda till ett försämrat återvändandearbete och vara kontraproduktivt när det gäller legitimiteten i asylprocessen och dess roll för skyddet för mänskliga rättigheter. Kommissionens förslag behöver därför analyseras ytterligare. (Motsvarar kapitel fyra i meddelandet).
19. Greklands nationella handlingsplan för migrationshantering och
asylreform samt Europadomstolens dom
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen och Grekland väntas redogöra för de åtgärder som vidtagits för att genomföra den grekiska handlingsplanen för migrationshantering och reform av asylsystemet.
Tidigare behandling i EU-nämnden och i riksdagsutskott: inför RIF-rådet 24-25 februari
Bakgrund
Under 2010 uppdagades hur akut situationen i Grekland är; det grekiska mottagandet av asylsökande och ärendehanteringen har i praktiken brutit samman. Grekland har omkring 52 000 asylärenden i balans. Situationen bottnar såväl i bristfälligt genomförande av EU-gemensam lagstiftning och gränskontroll som ett högt invandringstryck.
Grekland antog hösten 2010 en handlingsplan för hur situationen ska hanteras och det har antagits en ny invandringslagstiftning som bl.a. innebär införande av en ny asylprocedur. En ny myndighet med ansvar för asylprövning ska finnas på plats inom 12 månader.
Grekland har beviljats medel på 9,8 miljoner euro från den europeiska flyktingfonden för krisåtgärder och flera MS har erbjudit hjälp med stödåtgärder. Kommissionen har samordningsansvaret för de olika åtgärderna. Denna funktion ska övertas av det europeiska asylstödkontoret (EASO) så snart som möjligt. På den grekiska sidan finns en expertgrupp som ansvarar för genomförandet av handlingsplanen.
Den senaste månaden har EASO funnits på plats i Grekland genom det operativa planeringsteamet, OPT, där Sverige har deltagit med en expert från Migrationsverket. OPT har tagit fram en operativ plan för hur handlingsplanen ska kunna genomföras och för hur EASO:s stödåtgärder bör organiseras. Planen har undertecknats av EASO:s verkställande direktör Robert Visser och av den ansvarige grekiske ministern för medborgarskydd, Christos Papoutsis. När nu den operativa planen finns på plats väntas EASO:s stödinsatser såsom utplacering av asylstödteam och utbildningsinsatser kunna inledas.
20. Romer – Meddelande om EU-ramen för nationella strategier för inkludering av romer (Sr Ullenhag)
= Kommissionens föredragning med efterföljande diskussion
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen förväntas presentera meddelandet EU-ramen för nationella strategier för inkludering av romer med efterföljande diskussion.
Dokument: meddelandet förväntas presenteras den 5 april.
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: -
Bakgrund
Kommissionen avser att den 5 april 2011 presentera ett meddelande om ett ramverk för nationella strategier för romers integrering. Rådet kommer att informeras om innehållet i meddelandet vid mötet den 11-12 april.
Rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, som är ansvarigt för frågan om romers integrering, avses diskutera och anta rådsslutsatser i frågan den 19 maj. Frågan om romers integrering tas under våren även upp i rådskonstellationerna rättsliga och inrikes frågor samt utbildning, ungdom och kultur. Det ungerska ordförandeskapet planerar sedan att presentera en rapport baserad på vårens diskussioner vid rådets möte (allmänna frågor) i maj. Avsikten är sedan att presentera rapporten vid Europeiska rådet i juni.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar att kommissionen presenterar sitt meddelande och avser framhålla att arbetet med frågan om romers situation i Europa kräver ett aktivt agerande av EU men att det är medlemsstaterna som har huvudansvaret för romers inkludering.
21. Rapport om genomförandet av de grundläggande rättigheterna
= Kommissionens föredragning (Sr Ullenhag)
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen förväntas presentera rapporten om genomförandet av de grundläggande rättigheterna.
Dokument: COM (2011) 160 final (Report from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the regions, 2010 Report on the Application of the EU Charter of Fundamental Rights)
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: -
Bakgrund
Kommissionen antog i oktober 2010 en strategi för EU:s konkreta tillämpning av stadgan. Sverige välkomnade kommissionens strategi. Kommissionens strategi bygger på målsättningen att EU bör föregå med gott exempel för att göra de grundläggande rättigheterna verkningsfulla. Detta ska ske genom att medvetandet om rättigheterna stärks i kommissionen, att hänsyn tas till stadgan i lagstiftningsarbetet och att kommissionen bevakar att medlemsstaterna följer stadgan när de tillämpar unionsrätten. Vidare avser kommissionen att förbättra informationen till allmänheten och att lägga fram en årsrapport om tillämpningen av stadgan. Kommissionen kommer att presentera sin första rapport för rådet på mötet den 11-12 april.
22. (ev.) Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Sr Ask)
= Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Information om förhandlingsläget i de pågående förhandlingarna mellan EU och Europarådet om EU:s anslutning till Europakonventionen.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskotten
Frågan om förhandlingarna mellan EU och Europarådet om anslutningen till Europakonventionen har inte behandlats tidigare i EU-nämnden. Justitieutskottet har informerats om förhandlingarna den 9 december 2010.
Frågan om rådets beslut om förhandlingsmandatet har behandlats tidigare i EU-nämnden den 19 februari, 16 april och 28 maj 2010, i Justitieutskottet den 18 mars 2010 och i Konstitutionsutskottet den 20 maj 2010.
Bakgrund
Genom Lissabonfördraget infördes en rättslig grund, och en skyldighet, för EU att ansluta sig till Europakonventionen. Rådet beslutade i juni 2010 om ett mandat för kommissionen att inleda förhandlingar med Europarådet om ett anslutningsavtal. Förhandlingarna inleddes i juli 2010. Under hösten 2010 och våren 2011 har förhandlingar hittills ägt rum vid sex olika tillfällen inom ramen för en informell arbetsgrupp under Europarådets Styrkommitté för mänskliga rättigheter (CDDH). Arbetsgruppen (CDDH-UE) har fått i uppdrag att utforma förslag till avtalslösningar för anslutningen.
Enligt tidtabellen för arbetet i den informella arbetsgruppen ska förhandlingarna vara avslutade senast den 30 juni 2011. Det har nyligen antytts att den tidplanen möjligen inte kommer att hålla.
Anslutningsavtalet kräver Europaparlamentets godkännande. Vid rådets beslut om godkännande av avtalet krävs enhällighet. Det slutliga avtalet måste godkännas av samtliga medlemsstater enligt medlemsstaternas nationella konstitutionella bestämmelser. Det måste också godkännas av samtliga övriga parter till Europakonventionen.
23. Gemensam översyn av de första sex månaderna av genomförandet
av avtalet mellan EU och USA om programmet för att spåra
finansiering av terrorism (Sr Ask)
= Kommissionens rapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Europol förväntas presentera den översyn av avtalet mellan EU och USA om TFTP (Terrorist Finance Tracking Program) som ska ske inom sex månader.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad i EU-nämnden: 18 februari 2011
Bakgrund
I syfte att bekämpa terrorism och finansiering därav initierade USA år 2001 ett system för inhämtande och analys av meddelanden om finansiella transaktioner från det på marknaden dominerande företaget SWIFT (Society for Worldwide Intrabank Financial Transactions). Systemet kallas Terrorist Finance Tracking Program (TFTP).
På grund av en omorganisation inom företaget SWIFT årsskiftet 2009/2010 behövdes ett avtal mellan EU och USA om informationsutbyte för att USA:s TFTP system skulle kunna fortsätta fungera som tidigare. Avtalet behövdes även för att förbättra reglerna kring dataskydd och integritetsaspekterna. Ett sådant avtal trädde ikraft den 1 augusti 2010.
Europol ska enligt avtalet ta emot och granska USA:s begäran om att få ut information från företaget SWIFT. Enligt avtalet ska EU och USA senast sex månader från det att avtalet trädde ikraft den 1 augusti 2010 gemensamt se över bestämmelserna om skyddsåtgärder, kontroller och ömsesidighet i avtalet. Därefter ska bestämmelserna ses över regelbundet och extra översyner ska kunna läggas in vid behov. Efter översynen ska kommissionen lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om avtalets tillämpning.
Sedan Europols gemensamma datatillsynsmyndighet nyligen rapporterat om dataskyddsaspekterna i tillämpningen av avtalet och funnit dessa tillfredsställande, har kommissionen lagt fram en första utvärderingsrapport efter sex månader. Rapporten är i allt väsentligt positiv även om den tar upp vissa förslag till förbättringar. Rapporten slår fast att avtalet i sig samt tillämpningen av det är utan anmärkning. Däremot kan informationen om hur utbytet rent faktiskt går till, samt information om statistik, nyttan med avtalet och andra delar förbättras. I synnerhet gäller det den del av informationen som ska göras tillgänglig för Europaparlamentet och allmänheten.
24. Utkast till rådets slutsatser om samarbete mellan Europol och Seci-centrumet/Selec (Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet förväntas anta rådsslutsatserna.
Bakgrund
SECI Center/SELEC (South East European Cooperative Initiative- härefter SECI) är ett operativt samarbete mellan polis och tull i 13 stater i Europas sydöstra region (Albanien, Bosnien, Bulgarien, Kroatien, Grekland, Ungern, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
(fYROM), Moldavien, Montenegro, Rumänien, Serbien, Slovenien och Turkiet). Fem av de deltagande länderna är medlemmar i EU och deltar således redan i Europols arbete. SECI Center är beläget i Bukarest.
Ett närmare samarbete mellan Europol och SECI har diskuterats tidigare i rådet bl.a. i samband med att rådsslutsatser på temat antogs 2008. En generellt positiv hållning till samarbete även med länder utanför EU finns dessutom med i EU:s strategi för inre säkerhet. Ett närmande till SECI diskuteras även i förhandlingarna kring den kommande strategin för Donauregionen, dvs. en motsvarigheten till den Östersjöstrategi som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU.
De nu föreslagna rådsslutsatserna syftar till att bekräfta ambitionen att ytterligare befrämja samarbetet mellan Europol och SECI, bl.a. genom att det rekommenderas att sambandsmän från Europol placeras vid SECI-centret.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer ett närmande mellan Europol och SECI. Ett väl fungerande regionalt samarbete är ett viktigt komplement i brottsbekämpningen. Ett väl fungerande samarbete mellan SECI och Europol är något som torde förbättra effektiviteten i brottsbekämpningen inom hela EU, inklusive Sverige. Särskilt viktigt är att Europol har tillgång till information som bearbetas inom centret så att kopplingar till alla medlemsstater – inte bara de som deltar direkt – kan upptäckas. Flera länder utanför EU som ingår i SECI-samarbetet är dessutom viktiga partner i det brottsbekämpande arbetet i Sverige.
En förutsättning för det ömsesidiga informationsutbytet är att ett starkt dataskydd kan garanteras.
Förutsatt att den slutliga versionen av rådsslutsatserna inte väsentligen avviker från det utkast till rådsslutsatser som hittills presenterats kan Sverige således stödja ett antagande.
Se vidare i bifogad promemoria.
25. Övriga frågor
= Seminarium om ensamresande barn: barn som passerar EU:s yttre gränser för att finna skydd, 9–10 december 2010 (begäran av Belgien)
Punkten har strukits från dagordningen.
I anslutning till rådets möte:
DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉN
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
2. SIS II (Sr Ask)
= Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Information om den senaste utvecklingen i SIS II-projektet.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare behandlad i EU-nämnden: 26 november 2010, 18 februari 2011
Bakgrund
Vid rådets möte i oktober 2010 antogs nya rådsslutsatser relaterade till utvecklingsarbetet av SIS II (andra generationen av Schengens informationssystem) i samband med att kommissionens nya planering för projektet noterades. I slutsatserna uppmanades kommissionen bl.a. att hålla ministerrådet och Europaparlamentet underrättade om den vidare utvecklingen av projektet. Kommissionen kommer därför ge en uppdaterad redovisning av läget i projektet. Inga beslut eller nya slutsatser av rådet är aktuella.
Schengens informationssystem är det gemensamma efterlysnings- och spaningsregister som används av de länder som deltar i Schengensamarbetet. Sverige anslöts till systemet 2001. Utvecklingen av SIS II pågår under kommissionens ledning sedan länge. Utvecklingen av systemet har drabbats av ett flertal förseningar. Tidpunkten för driftsättning av systemet är nu satt till senast mars 2013.
3. Informationssystemet för viseringar
= Lägesrapport
Syftet med behandlingen i rådet
Information
Dokument
8164/11 VISA 51
Tidigare behandling i EU-nämnden och riksdagsutskott: inför RIF-rådet 24-25 februari
Bakgrund
Kommissionen har meddelat att det centrala systemet för VIS kommer att vara klart den 24 juni 2011, det vill säga det datum som man enligt den senaste tidplanen avsett att ha VIS startklart. Av frågeformulär som medlemsstaterna svarat på framgår att också de också vid denna tidpunkt kommer att vara färdiga med de nationella förberedelserna. Tidplanen för när VIS ska vara färdigt kan således att hållas.
Frågan om när man ska ta systemet i bruk har bara diskuterats en gång, vid mötet med rådsarbetsgruppen ”Friends of the Presidency on the VIS” den 16 mars 2011. Vid detta möte fanns konsensus bland MS att starta systemet den 11 oktober 2011.
Det ungerska ordförandeskapet nu presenterat ett förslag inför RIF den 11-12 april om att starta VIS den 11 oktober 2011.
I enlighet med VIS-förordningen fattar kommissionen officiellt beslut om när VIS ska starta. Dessförinnan måste alla medlemsstater ha notifierat kommissionen om att de är redo med sina nationella system.
Rådet beslutade den 8 juni 2004 om inrättandet av ett gemensamt europeiskt system för utbyte av viseringsinformation (VIS). I rådets förordning (EG) nr 767/2008 om informationssystemet för viseringar anges dess ändamål och funktion. När VIS tagits i bruk kommer biometri (fingeravtryck och ansiktsfoto) att tas upp vid varje förstagångsansökan om visering. VIS syftar bland annat till att säkerställa identifieringen av den som söker visering och öka möjligheterna att identifiera dokumentlösa asylsökande.
Svensk ståndpunkt
Sverige ställer sig bakom det ungerska ordförandeskapets förslag att starta VIS den 11 oktober 2011.
4. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av rådets förordning(EG) nr 2007/2004 om inrättande av en
europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid
Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) (Sr Ask)
= Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet förväntas lämna en rapport om läget i förhandlingarna. Medlemsstaterna förväntas inte framföra några ståndpunkter.
Dokument
Ordförandeskapet har inte aviserat något dokument.
Tidigare dokument
Fakta-PM 2009/10: FPM60
KOM (2010) 61 slutlig
7961/11 FRONT 35 CODEC 460 COMIX 172
Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskott
Förslaget har tidigare behandlats i Justitieutskottet vid en information den 18 mars 2010 och en överläggning den 9 december 2010 samt i Justitieutskottet och EU-nämnden inför RIF-rådets möte den 8-9 november 2011.
Bakgrund
Som svar på en uppmaning i Stockholmsprogrammet presenterade kommissionen i februari 2010 ett förslag till ändring av Frontexförordningen, i syfte att klargöra Frontex mandat och stärka byråns roll. Förslaget har sedan dess förhandlats i rådsarbetsgruppen för gränsfrågor och en gemensam ståndpunkt har nåtts om de flesta delarna av förslaget. Den största utestående frågan gäller villkoren för Frontex möjlighet att behandla personuppgifter.
Förslaget (i aktuell version) innebär bland annat att medlemsstaterna under en sexmånadersperiod får sekondera personal till Frontex för deltagande i gemensamma operationer, att Frontex får rätt att köpa eller hyra gränskontrollutrustning och att byrån ska utveckla en uppförandekodex för gemensamma återsändandeoperationer. Vidare ska Frontex enligt förslaget ha rätt att behandla de personuppgifter som är nödvändiga för verksamheten. Slutligen föreslås att den regelbundna utvärderingen av Frontex verksamhet ska omfatta en analys av behovet ytterligare samordning av medlemsstaternas gränskontroll, inklusive möjligheten att skapa ett europeiskt system av gränskontrollanter.
Europaparlamentets ansvariga utskott, LIBE-utskottet, antog den 17 mars 2011 sitt betänkande. LIBE-utskottet föreslår inrättandet av ett ”EU Border Guard System” (med en pool av nationella gränskontrollanter som ska stå till Frontex förfogande) och stödjer att Frontex bör få köpa eller hyra sin egen utrustning. Frontex ska få rätt att behandla personuppgifter för bekämpning av gränsöverskridande brottslighet och irreguljär migration. Rapportören föreslår slutligen att den kommande utvärderingen av Frontex verksamhet ska analysera den vidare utvecklingen av ”the EU Border Guard System” och byråns behov av att anställa oberoende gränskontrollanter som agerar på order av byrån.
5. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora it-
system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (Sr Ask)
= Lägesrapport för att om möjligt nå en överenskommelse med Europaparlamentet vid första behandlingen
Se rådets dagordning, lagstiftningsöverläggningar, dagordningspunkten
4.
__________________