RIF, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:24388D

DOCX
PAGE 4

Kommenterad

dagordning

Ju2010/672/EU

2010-11-01

Justitiedepartementet

EU-nämndens kansli

Riksdagen

Kopia: Justitieutskottets kansli

Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli

Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 8-9 november 2010

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Se bifogad preliminär dagordning.

Lagstiftningsöverläggningar

2. Godkännande av A-punktslistan

Någon A-punktslista har ännu inte presenterats.

3. Utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen

över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när

de passerar de yttre gränserna och av förteckningen

över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav

– – Antagande (Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet

Antagande av ändringsförslaget till förordning 539/2001 som gör medborgare i Albanien och Bosnien och Hercegovina viseringsfria vid inresa i Schengen.

Bakgrund

Under våren 2008 lanserade KOM så kallade viseringsfrihetsdialoger med länderna på Västra Balkan. Individuellt utarbetade färdplaner antogs med kriterier för länderna att uppfylla för att komma i fråga för viseringsfrihet. När länderna uppfyller kriterierna är syftet att KOM ska presentera ett förslag med ändring av rådets förordning (EG) nr. 539/2001, vilken reglerar vilka länders medborgare som ska vara viseringsskyldiga respektive viseringsbefriade vid inresa i Schengen.

Svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer föreslagna ändringar i rådets förordning (EG) 539/2001, eftersom länderna nu uppfyller uppställda kriterier för viseringsfrihet. Förslaget ligger i linje med svenska strävanden att stärka de mellanfolkliga kontakterna mellan länderna på Västra Balkan och EU. Viseringsfrihet är också en konkret och kännbar effekt av EU-närmandeprocessen med stark inverkan på den allmänna opinionen i berörda länder. Viseringsfrihet utgör ett betydelsefullt incitament för fortsatta reformer och för att stärka EU-perspektivet.

Samtidigt är det viktigt att kommissionen efter att viseringsfrihet införts, inom ramen för EU-närmandeprocessen, fortsätter att arbeta med myndigheterna i Albanien och Bosnien och Hercegovina på de områden som omfattas av färdplanerna, till exempel gällande minoritetsskydd. Regeringen ser därför det förslag till uppföljningsmekanism som kommissionen planerar att presentera som en väsentlig komponent i samband med att beslut om viseringsfrihet fattas.

Se vidare i bifogad promemoria.

4. Det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) (Sr Billström)

– – Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 1 okt 2010, inför RIF-rådet 7-8 okt 2010

Bakgrund

Vid det informella RIF ministermötet i Bryssel den 15-16 juli 2010 diskuterade medlemsstaterna det gemensamma europeiska asylsystemet. Medlemsstaterna ställde sig bakom förslaget att under det belgiska ordförandeskapet i första hand koncentrera förhandlingarna i rådet på direktivet om varaktigt bosatta, Dublin- och Eurodacförordningarna samt skyddsgrundsdirektivet. Majoriteten ansåg att det behövs mer tid för att diskutera mottagandedirektivet och asylprocedurdirektivet. Den 13-14 september 2010 hölls även en ministerkonferens på temat asyl i syfte att försöka enas kring möjliga åtgärder som skulle kunna underlätta det fortsatta förhandlingarna om det s.k. asylpaketet. Medlemsstaterna bekräftade vid konferensen inställningen från informella RIF och ordförandeskapet sammanfattade konferensen med att det fortfarande kvarstår en hel del arbete för att uppnå ett gemensamt europeiskt asylsystem. Representanter från Europaparlamentet uppgav vid ministerkonferensen att parlamentet kan ställa sig bakom medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt om att inrikta arbetet främst på vissa delar av asylpaketet. De vill dock försäkra sig om att även arbetet med asylprocedurdirektivet och mottagandedirektivet fortsätter. Under hösten har förhandlingarna fortsatt på rådsarbetsgruppsnivå, framför allt avseende direktivet om varaktigt bosatta, Dublinförordningen och skyddsgrundsdirektivet.

5. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

ändring av förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en

europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid

Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) (Sr Ask)

– Lägesrapport

Syftet med behandlingen i rådet

Information om läget i förhandlingarna om rådets förordning om ändring av förordningen om Frontex.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för rådsmötet.

Tidigare dokument: 12744/10 FRONT 118 CODEC 741 COMIX 543(bifogas), KOM (2010) 61, Faktapromemoria 2009/10:FPM60

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Bakgrund

Kommissionen antog i februari 2008 ett meddelande om Frontex framtida utveckling, vilket välkomnades av både rådet och Europaparlamentet. I januari 2009 redovisades dessutom en oberoende utvärdering av Frontex verksamhet, vilken bl.a. resulterade i att Frontex styrelse till kommissionen lämnade ett antal rekommendationer om ändringar i Frontexförordningen. Även Stockholmsprogrammet innehåller en begäran om att kommissionen ska lägga fram ett förslag för att klargöra Frontex mandat och stärka byråns roll. Kommissionen presenterade därför den 24 februari 2010 ett förslag till ändring av Frontexförordningen. Förslaget har sedan dess förhandlats av behörig rådsarbetsgrupp, men flera frågor är ännu utestående. Europaparlamentet har utsett en rapportör, men ett utkast till betänkande förväntas inte förrän till slutet av november.

Enligt förslaget bör Frontex få vissa nya möjligheter, såsom att utvärdera medlemsstaternas kapacitet att kontrollera den yttre gränsen, inrätta en pool av gränskontrollanter för deltagande i gemensamma operationer, köpa och/eller hyra gränskontrollutrustning, utveckla en uppförandekodex för gemensamma återsändandeoperationer och utplacera sambandsmän i tredje land. Kommissionen föreslår vidare att den regelbundna utvärderingen av Frontex verksamhet ska omfatta en analys av behovet för byrån att anställa oberoende gränskontrolltjänstemän, som ska agera på order av Frontex. Många medlemsstater har påtalat Frontex behov av att få behandla personuppgifter, t.ex. för samordning av återsändandeoperationer eller för överförande av uppgifter om misstänkta människosmugglare till Europol för fortsatt utredning, och diskussioner pågår om att föra in en sådan möjlighet i förordningen.

6. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

ändring av förordning (EG) nr 377/2004 om inrättande av ett nätverk

av sambandsmän för invandring (Sr Billström)

– – Lägesrapport

Syftet med behandlingen i rådet

Information om läget i förhandlingarna om rådets förordning om ändring av förordningen om inrättandet av ett nätverk av sambandsmän för invandring.

Bakgrund

Kommissionen presenterade 2009 ett förslag till vissa ändringar i förordning (EG) 377/2004 om inrättande av ett nätverk

av sambandsmän för invandring. Förslaget syftar till att anpassa

förordningen till sådana förändringar av gemenskapsrätten som har trätt i kraft sedan förordningen antogs, tex. inrättandet av Frontex och ICONet (ett webbaserat informations- och samordningsnätverk för de myndigheter som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna).

Ändringsförslaget medför i huvudsak följande:

- Information om medlemsstaternas sambandsmän ska göras tillgänglig i ICONet.

- Frontex ges rätt att delta vid möten som genomförs i nätverken av sambandsmän.

- Möjligheterna för medlemsstaterna att ta initiativ till möten för sambandsmännen ökar.

- Rapporteringskraven förenklas.

- Berörda EU-institutioner ska regelbundet underrättas om verksamheten i nätverken.

Förslaget har behandlats på rådsarbetsgruppsnivå. Diskussion har därutöver förts mellan rådet och Europaparlamentet. Enligt ordförandeskapet i rådet finns goda förutsättningar att nå en överenskommelse om förslaget.

7. Förslag till direktiv om åtgärder mot de nya formerna av IT-

brottslighet, särskilt IT-angrepp i stor skala (Sr Ask)

– – Föredragning av kommissionen

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av förslaget till direktiv om angrepp mot informationssystem och om upphävande av rådets rambeslut 2005/222/RIF.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för rådsmötet.

Tidigare dokument: KOM (2010) 517

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Bakgrund

Direktivförslaget ska ersätta rambeslutet om angrepp mot informationssystem (2005/222/RIF) och syftar till att ytterligare tillnärma medlemsstaternas strafflagstiftning på området för angrepp mot informationssystem. Vidare är avsikten att förbättra samarbetet mellan rättsliga och andra myndigheter, inbegripet polismyndigheter och andra specialiserade brottsbekämpande organ i medlemsstaterna.

Förslaget bygger i stora delar på rambeslutet från 2005 men innehåller också bestämmelser om utvidgad kriminalisering av angrepp mot informationssystem, liksom av anstiftan, medhjälp och försök till sådana brott. Vidare föreslås skärpta lägsta maximistraff och utvidgade regler om försvårande omständigheter. I övrigt innehåller initiativet regler om ansvar och sanktioner för juridiska personer, utvidgad jurisdiktion, utbyte av uppgifter samt statistik.

En faktapromemoria kommer att överlämnas till riksdagen senast den 4 november 2010.

8. Initiativ till Europaparlamentets och rådets direktiv om en

europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (Sr Ask)

– – Riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt beträffande viktiga frågor som rör vägransgrunder.

Bakgrund

Belgien har tillsammans med Sverige och fem andra medlemsstater lagt fram ett förslag till nytt direktiv inom ramen för det straffrättsliga samarbetet inom Europeiska unionen (EU). Direktivet syftar till att förbättra samarbetet om bevisinhämtning mellan medlemsstaterna. Det straffrättsliga samarbetet om bevisinhämtning inom EU är i dag baserat på både traditionell ömsesidig rättslig hjälp och principen om ömsesidigt erkännande. Direktivet avser att ersätta rambeslutet om en europeisk bevisinhämtningsorder (2008/978/RIF) samt rambeslutet om frysning av egendom eller bevismaterial (2003/577/RIF) och de olika instrument som avser ömsesidig rättslig hjälp i brottmål i den mån de behandlar inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden. Direktivet syftar alltså till att åstadkomma en heltäckande reglering baserad på principen om ömsesidigt erkännande, vilket är en av målsättningarna i Stockholmsprogrammet. Sverige är som medförslagsställare positivt till direktivets syfte och innehåll.

Förhandlingar om förslaget inleddes i juli i år på rådsarbetsgruppsnivå och ett flertal möten har hållits. Medlemsstaterna har uttalat stöd för förslagets syfte.

Svensk ståndpunkt

Sverige är positivt till direktivets syfte, dvs. att effektivisera och förbättra det rättsliga samarbetet inom EU när det gäller bevisinhämtning i straffrättsliga förfaranden. Förbättrade möjligheter för de brottsutredande myndigheterna bidrar till en förbättrad brottsbekämpning. Sverige är vidare positivt till ett enhetligt instrument med en heltäckande reglering som bygger på principen om ömsesidigt erkännande men även tar hänsyn till den flexibilitet som finns i samarbetet som sker med stöd av traditionell rättslig hjälp. Förslaget har många fördelar jämfört med vad som gäller i dag, med bl.a. tidsfrister för verkställighet. De olika typerna av inhämtande av bevis, dvs. de olika straffprocessuella tvångsmedel som används, kräver dock en reglering som tar hänsyn till deras olika karaktär och skilda förutsättningar. Det är också av stor vikt att regleringen utformas på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt, som skapar förutsättningar för att den ska kunna tillämpas effektivt.

Sverige kan stödja ordförandeskapet och majoriteten av medlemsstaterna vad gäller samtliga nu upptagna frågeställningar (fråga 1–5).

Se vidare i bifogad promemoria.

9. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätten till

information i brottmål (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om läget i förhandlingarna.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för rådsmötet.

Tidigare dokument: Faktapromemoria 2010/11:FPM117

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 2010-10-01

Bakgrund

Den 20 juli 2010 lade KOM fram ett förslag till direktiv om rätten till information i straffrättsliga förfaranden. Direktivet behandlar misstänktas och tilltalades rätt till information i straffrättsliga förfaranden.

Detta förslag utgör det andra steget enligt färdplanen för processuella rättigheter i brottmål som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU. Ett första förslag, direktivet om rätten till tolkning och översättning i brottmål, har antagits.

Förslaget förhandlas f.n. i rådsarbetsgrupp. Det belgiska ordförandeskapets målsättning är att nå en politisk överenskommelse om förslaget till direktiv vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 2-3 december i år för att därefter kunna inleda förhandlingar med Europaparlamentet.

Icke lagstiftande verksamhet

10. Godkännande av A-punktslistan

Någon A-punktslista har ännu inte presenterats.

11. Utkast till rådets slutsatser om inrättandet och ikraftträdandet av

en politisk EU-process för att bekämpa grov och organiserad

internationell brottslighet (offentlig debatt) (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Godkänna utkastet till rådets slutsatser om inrättande och genomförande av en policycykel. Beslutet kommer att föregås av en öppen debatt.

Bakgrund

I Stockholmsprogrammet, som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU, framgår att ministerrådet ska anta en strategi mot organiserad brottslighet och andra säkerhetshot samt identifiera prioriteringar och utveckla metoder för samarbetet mellan medlemsländerna.

Det första steget, den sk interna säkerhetsstrategin(ISS), antogs av rådet våren 2010. Nästa steg, att utarbeta prioriteringar och metoder, har utformats under hösten 2010 av det belgiska ordförandeskapet i EU och har behandlats på tjänstemannanivå i rådsstrukturen. Detta arbete har utmynnat i det nu presenterade förslaget om att inrätta en policycykel för EU.

I korthet kan policycykeln beskrivas som en metod att steg för steg ta fram underrättelsebaserade prioriteringar och rutiner för att effektivt genomföra och följa upp de projekt mot organiserad brottslighet som beslutas av rådet.

Svensk ståndpunkt

Sveriges och övriga medlemsstaters synpunkter har i huvudsak beaktats av ordförandeskapet under förhandlingarna. Sverige kan därför ställa sig bakom förslaget.

Sveriges uppfattning är att en policycykel för EU är en konkret och användbar metod för att effektivisera arbetet mot allvarlig gränsöverskridande brottslighet. En policycykel kommer också att leda till en större enhetlighet och kontinuitet i det framtida samarbetet. Det kan särskilt noteras att den föreslagna uppföljningsmekanismen skapar förutsättningar för att kommande projekt genomförs på ett resurseffektiv sätt.

Se vidare i bifogad promemoria.

12. Läget för genomförandet av rådets beslut 2008/615/RIF och

2008/616/RIF ("Prümbesluten") (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion om läget avseende genomförandet i medlemsstaterna av rådets beslut 2008/615/RIF och 2008/616/RIF och hur rådet ska kunna följa processen avseende genomförandet. Något beslut i frågan förväntas inte.

Bakgrund

Rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat

gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av

terrorism och gränsöverskridande brottslighet (Prümrådsbeslutet)

syftar till att fördjupa det gränsöverskridande samarbetet

mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom Europeiska unionen. Ursprunget till rådsbesluten finns i ett fördrag, undertecknat av Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Österrike i maj 2005 i den tyska staden Prüm. I fördraget fanns redan från början ambitionen att införliva det med EU:s regelverk, vilket skedde genom politisk överenskommelse i juni 2007.

Fördjupningen av samarbetet ska i huvudsak ske genom förenklade former för utbyte av uppgifter om DNA-profiler, fingeravtryck och fordon. Den typen av uppgifter utbyts redan i dag men enligt rådsbeslutet ska de under vissa förutsättningar göras tillgängliga för sökning av andra medlemsstaters myndigheter. Den stora skillnaden i förhållande till idag blir att informationsutbytet kan ske automatiserat, på elektronisk väg, och att den som behöver informationen omedelbart kan få besked om det finns någon uppgift av intresse eller inte. När det gäller DNA och fingeravtryck kommer endast avidentifierade referensuppgifter att utbytas automatiserat. Personuppgifter lämnas ut först när granskningen av referensuppgifterna visar att identiteten kan fastställas. Genomföranderådsbeslutet (2008/616/RIF) och dess bilagor innehåller detaljerade föreskrifter för hur utbytet ska ske och specifikationer för de tekniska lösningarna.

Prümrådsbesluten ska vara genomförda senast den 26 augusti 2011, tre år efter ikraftträdandet.

Svensk ståndpunkt

Sverige anser att det är viktigt att dra långsiktig lärdom av Prümrådsbesluten och deras genomförande inför framtida beslut om IT-lösningar för informationsutbyte. Den informationshanteringsstrategi som antogs under det svenska ordförandeskapet kommer att bidra till en bättre ordning i framtiden. Sverige föreslår därför att medlemsstaterna ska ta tillvara erfarenheterna av beslutsprocessen och genomförandet av Prümrådsbesluten vid genomförandet av EU:s informationshanteringsstrategi för den inre säkerheten. Det gäller exempelvis rådsbeslutens tekniska detaljeringsgrad, vilken idag är för stor och i sig utgör ett hinder för ett professionellt genomförande när det gäller IT-lösningarna.

En fråga som ska diskuteras är möjligheten att fördela kostnader för utvärderingsbesöken. Sverige anser att varje medlemsstat själv bör betala kostnaden för sin egen utvärdering. I övrigt stöder Sverige de förslag till åtgärder som ordförandeskapet hittills har presenterat.

Se vidare i bifogad promemoria.

13. (ev.) Förhandlingsdirektiv för avtalet mellan EU och USA om

uppgiftsskydd (Sr Ask)

– – Antagande

Ordförandeskapet har meddelat att frågan stryks från dagordningen.

14. Årsrapport från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika

och narkotikamissbruk (ECNN) och kommissionens

meddelande om utvärderingen efter halva tiden av handlingsplanen

mot narkotika (2009–2012) (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av årsrapporten från Europeiska centrumet för kontroll av

narkotika och narkotikamissbruk (ECNN).

Ordförandeskapet har meddelat att kommissionens meddelande om

utvärderingen efter halva tiden av handlingsplanen mot narkotika (2009

2012) stryks från dagordningen.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för rådsmötet.

Tidigare dokument: årsrapporten från ECNN (bifogas)

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Bakgrund

Rapporten behandlar övergripande olika policys och nationella strategier och lagstiftning samt pekar på oroande trender. Rapporten belyser utvecklingen och användning av droger och tar också upp preventionsfrågor samt behandling och vård av missbrukare i olika sammanhang och olika länder i Europa.

Cannabismissbruket ökade dramatiskt under 1990-talet. Senare började läget stabiliseras och de senaste uppgifterna bekräftar tydligt att användningen av drogen minskar generellt. Skillnaderna mellan olika länder vad gäller bruk av cannabis är dock stort.

Heroin står fortfarande för den största andelen sjukdomstillstånd och dödsfall förknippade med narkotikamissbruk i Europa. Användningen av drogen minskade generellt från mitten och slutet på nittiotalet, men i dag är bilden mindre tydlig.

Blandmissbruk har blivit vanligare i Europa. De senaste uppgifterna pekar på ett starkt samband mellan festdrickande och narkotikaanvändning bland skolbarn. Festdrickande går dessutom ofta hand i hand med användning av narkotika i nöjessammanhang.

ECNN observerar en alltmer komplex och labil situation när det gäller tillgången på och användningen av syntetisk narkotika i Europa. Vad som är nytt är det stora utbudet av olika ämnen som i dag utforskas, den aggressiva marknadsföringen, den ökande användningen av Internet och den snabbhet med vilken marknaden reagerar på kontrollåtgärder.

15. (ev.) Internationell familjerådgivning i händelse av internationella

bortföranden av barn

– – Information från ordförandeskapet om seminariet den 14 oktober 2010 (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om det seminarium om medling i internationella barnbortförandeärenden som ägde rum i Bryssel den 14 oktober i år.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för rådsmötet.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Bakgrund

På initiativ av det belgiska ordförandeskapet i EU har ett seminarium om medling i internationella barnbortförandeärenden nyligen ägt rum. Förutom samtliga medlemsstater deltog även representanter för kommissionen, Europaparlamentet, rådet och Haagkonferensen för internationell privaträtt. Syftet med seminariet var att ta fram en gemensam europeisk modell för att uppmuntra till en ökad användning av medling i internationella barnbortförandeärenden.

Vid seminariet antogs slutsatser om det fortsatta arbetet. Slutsatserna innebär att kommissionen i samarbete med Haagkonferensen för internationell privaträtt bör gå vidare i arbetet med att främja och förbättra medlingsinstitutet i internationella barnbortförandeärenden.

Flera medlemsstater uttalade vid seminariet att de ser positivt på det belgiska initiativet.

16. Övriga frågor

– – Information från kommissionen om ett initiativ om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av förslag till förordning om försäljning och hantering av vissa ämnen som kan användas för tillverkning av sprängämnen (prekursorer).

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument inför rådsmötet.

Tidigare dokument: KOM (2010)473, Faktapromemoria 2010/11:FPM9

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Bakgrund

Kommissionen lade i september i år fram ett förslag till förordning om begränsningar vid försäljning och användning av vissa prekursorer till sprängämnen. Förordningen syftar till att minska risken för tillgång till hög koncentration av vissa ämnen som kan användas för att göra hemmagjorda sprängämnen, vilka i sin tur kan utnyttjas vid terroristbrott eller annan grov brottslighet. Förslaget följer av EU:s övergripande strategi mot terrorism och Stockholmsprogrammet.

I anslutning till rådets möte:

DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉN

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Se bifogad preliminär dagordning.

2. SIS II (Sr Ask)

= Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om den senaste utvecklingen i SIS II-projektet.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument inför rådsmötet.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 1 oktober 2010

Bakgrund

Vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 7-8 oktober 2010 antogs nya rådsslutsatser om Schengens informationssystem (SIS) II i samband med att rådet noterade kommissionens nya planering för projektet. I slutsatserna uppmanades kommissionen bl.a. att hålla ministerrådet och Europaparlamentet underrättade om den vidare utvecklingen av projektet, vilket kommer att ske vid rådets möte den 8-9 november. Inga avvikelser från den fastlagda planeringen för projektet förväntas.

Schengens informationssystem är det gemensamma efterlysnings- och spaningsregister som används av de länder som deltar i Schengensamarbetet. Sverige anslöts till systemet 2001. Utvecklingen av nästa generation av systemet (SIS II) pågår under kommissionens ledning sedan länge. Utvecklingen av systemet har drabbats av ett flertal förseningar. Tidpunkten för driftsättning av systemet är nu satt till senast mars 2013.

3. Utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen

över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när

de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de

tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav

(Sr Billström)

Se rådets dagordning, lagstiftningsöverläggningar, dagordningspunkt 3.

4. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

ändring av förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en

europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid

Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) (Sr Ask)

– – Lägesrapport

Se rådets dagordning, lagstiftningsöverläggningar, dagordningspunkt 5.

5. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

ändring av förordning (EG) nr 377/2004 om inrättande av ett nätverk

av sambandsmän för invandring (Sr Billström)

– – Lägesrapport

Se rådets dagordning, lagstiftningsöverläggningar, dagordningspunkt 6.

6. Kommissionens sjätte rapport till rådet och Europaparlamentet om

vissa tredjeländers upprätthållande av viseringskrav i strid med

ömsesidighetsprincipen i enlighet med artikel 1.5 i rådets förordning

(EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer

vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de

yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars

medborgare är undantagna från detta krav, ändrad genom förordning

(EG) nr 851/2005 vad gäller ömsesidighetsmekanismen (Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation från kommissionen av den sjätte rapporten om läget beträffande ömsesidigheten i viseringskraven mellan EU och tredje länder.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument inför rådsmötet.

Bakgrund

Viseringsreciprocitet innebär att alla EU-medborgare ska ha viseringsfrihet till alla tredjeländer vars medborgare i sin tur kan resa till EU-Schengenområdet utan krav på visering. Vissa tredjeländer har dock behållit viseringskravet för medborgare i ett antal medlemsstater. Genom förordning nr 851/2005 introducerades en mekanism som bygger på att medlemsstaterna ska notifiera de tredjeländer som inte tillämpar reciprocitet. Det är därefter kommissionens uppgift att påtala och inleda förhandlingar med det tredjelandet i fråga i syfte att åstadkomma full reciprocitet. Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet och kan föreslå motåtgärder och tillfälligt introducerande av viseringskrav gentemot de tredjeländer där reciprocitet inte uppnåtts. Kommissionen har hittills presenterat fem rapporter om reciprocitetsmekanismen i vilka kommissionen lyft fram de tredjeländer som ännu inte tillämpat ömsesidighet.

7. Övriga frågor

-

– ***