RIF Komdagordn 5-6 juni 2008 - samtliga frågor
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:DE95
Kommenterad dagordning | Ju2008/864/EU | |
2008-05-26 | ||
Justitiedepartementet |
EU-nämndens kansli
Riksdagen
Kopia: Justitieutskottets kansli
Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Luxemburg den 5-6 juni 2008
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
2. Godkännande av A-punktslistan
Det föreligger en trolig A-punktslista, se bilaga 2.
3. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
gemensamma normer och förfaranden för återvändande av
tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (R)
(Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 c i rådets arbetsordning)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Politisk överenskommelse.
Bakgrund
I september 2005 överlämnade kommissionen till Europaparlamentet och rådet ett förslag till direktiv om gemensamma standarder för återvändande av personer som vistas olagligt i medlemsstaterna. Det portugisiska ordförandeskapet presenterade ett kompromissförslag som innebär en lägre harmoniseringsgrad. Kompromissförslaget har under hösten 2007 och början av året behandlats på tjänstemannanivå och har nu under våren diskuterats i Coreper. Parallellt har förhandlingar pågått och pågår mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen. Ett trilogmöte ägde rum senast den 23 april 2008. Information om förhandlingarna har presenterats vid rådsmötena i februari och i april. På RIF-rådet den 5-6 juni är avsikten att rådet ska anta en politisk överenskommelse om det nu liggande förslaget.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan acceptera kompromissförslaget. Förslaget medför en harmonisering av återvändandeförfaranden som väl låter sig förenas med principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
Se vidare i bifogad promemoria.
4. (ev.) Utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående
viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i
samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur
viseringsansökningar ska tas emot och behandlas
(Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 c i rådets arbetsordning)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Diskussion av vissa frågor
Dokument till rådet har ännu inte presenterats.
Bakgrund
VIS-förordningen som omfattar bestämmelser rörande översändande och utbyte av uppgifter om viseringsansökningar inkluderande biometri (fingeravtryck och ansiktsfotografi) förväntas antas sommaren 2008. Systemet ska driftsättas i april-maj 2009. En förutsättning för driftsättningen av VIS är att det finns en rättslig grund för insamlande av biometriska uppgifter. Förslaget om förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna syftar till att skapa en rättslig grund för upptagande av biometri i viseringsärenden under en övergångsperiod innan förordningen om en gemensam viseringskodex antagits. Förslaget definierar även ett antal organisationsformer som medlemsstaterna har att välja bland då dessa organiserar viseringsverksamheten, bl.a. möjlighet att samarbeta med s.k. externa tjänsteleverantörer för upptagande av viseringsansökningar.
Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag som behandlar de sista stora frågorna i förordningen; åldersgräns för tagande av
fingeravtryck och vissa frågor relaterade till samarbete med externa tjänsteleverantörer. Den information som en extern tjänsteleverantör tar emot måste behandlas i överensstämmelse med det regelverk som finns om dataskydd. I de fall som medlemsstaterna väljer att samarbeta med externa tjänsteleverantörer föreslås tillåtas en extra avgift för denna service, utöver den ordinarie viseringsavgiften.
Svensk ståndpunkt
För Sverige är det angeläget att förordningsförslaget snarast kan antas och att medlemsstaterna kan ges den rättsliga grunden för att få ta upp biometri i viseringsansökningar.
Sverige stödjer att möjligheten öppnas för medlemsstaterna att få anlita en extern tjänsteleverantör för upptagande av viseringsansökningar för att kunna ge god service åt de viseringssökande. Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets förslag som ger ambassaderna möjlighet att lägga ut ansökningsverksamheten i fall då t.ex. ansökningarna är många och det är omöjligt att organisera på annat sätt eller om man inte kan täcka inom ett territoriellt område. Medlemsstaterna kan i dessa fall även välja att behålla möjligheten till direkt tillgänglighet för de viseringssökande till ambassaderna oavsett vilket samarbete man inlett med en extern tjänsteleverantör.
Sverige kan acceptera ordförandeskapets kompromissförslag som innebär en åldersgräns för lämnande av fingeravtryck vid sex års ålder men mellan sex till tolv år ska fingeravtrycken endast få användas för verifiering, inte identifiering.
Vad gäller möjlighet att ta ut en extra serviceavgift vid samarbete med en extern tjänsteleverantör kan Sverige stödja den ordning som ordförandeskapet föreslår som skulle ge medlemsstaterna rätt till kostnadstäckning vid samarbete med externa tjänsteleverantörer. Sverige stödjer att medlemsstaterna ska sträva efter ett harmoniserat synsätt angående möjliga gränser för den extra serviceavgiften med beaktande av alla aspekter för att undvika viseringsshopping.
5. (ev.) Utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av förordning (EG) nr 562/2006 när det gäller användningen
av informationssystemet för viseringar (VIS) enligt kodexen om
Schengengränserna (R)
(Offentlig överläggning enligt artikel 8.1 c i rådets arbetsordning)
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Det är ännu oklart om dagordningspunkten kommer att diskuteras vid RIF-rådet den 5-6 juni 2008. Ordförandeskapet har inte lämnat någon information om syftet med en ev. diskussion i rådet.
Bakgrund
En politisk överenskommelse har nåtts om en förordning om informationssystemet för viseringar (VIS-förordningen). Syftet med systemet är bland annat att underlätta gränskontrollverksamheten och förebygga hot mot den inre säkerheten. Enligt nuvarande tidplan ska systemet vara klart att tas i drift i maj 2009.
I artikel 18 i utkastet till VIS-förordning regleras åtkomst till VIS-uppgifter i gränskontrollsyfte. Utkastet till VIS-förordning innehåller dock ingen egentlig skyldighet för de gränskontrollerande myndigheterna att använda VIS i gränskontrollverksamheten. Syftet är istället att genom det nu aktuella förslag, som kommissionen presenterade i februari 2008 införa en sådan skyldighet i förordningen om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (gränskodexen).
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer kommissionens förslag om en systematisk användning av VIS i gränskontrollverksamheten.
Syftet med VIS är bland annat att bidra till bekämpning av olaglig invandring och förebygga hot mot den inre säkerheten. Systemet kräver stora initiala investeringar och för att bli kostnadseffektivt måste dess potential utnyttjas till fullo. Eventuella luckor i gränskontrollen riskerar att utnyttjas av såväl grova brottslingar och terrorister som av människosmugglare och olagliga invandrare.
Sverige har förståelse för den oro över långa väntetider vid gränsen som vissa medlemsstater gett uttryck för, men är samtidigt övertygat om att dessa problem är möjliga att övervinna, bland annat med medel från EU:s s.k. gränsfond.
Se vidare i bifogad promemoria.
6. Utkast till rådets slutsatser om förvaltningen av EU
medlemsstaternas yttre gränser
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet ska anta slutsatserna. Ordförandeskapet har meddelat att frågan blir en A-punkt vid rådsmötet. Något dokument för rådsbehandlingen har ännu inte presenterats.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 13 februari 2008 sin övergripande vision för ett europeiskt integrerat gränsförvaltningssystem, sitt gränskontrollpaket, bestående av tre olika meddelanden.
1. Utvärdering och framtida utveckling av Frontex
Kommissionen har genomfört en utvärdering av Frontex verksamhet och lämnar vissa rekommendationer till åtgärder på såväl kort som lång sikt (gällande t.ex. utrustning, samarbete med tredje land och integrering av person- och varukontroll).
2. Skapande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur)
Kommissionen föreslår inrättandet av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) i tre faser:
Fas 1: Sammanlänkning av medlemsstaternas övervakningssystem.
Fas 2: Utveckling av gemensam gränsövervakningsutrustning.
Fas 3: Skapande av en gemensam övervakningsmiljö för EU:s havsområden.
3. Nästa steg i Europeiska unionens gränsförvaltning
I syfte att såväl öka medlemsstaternas säkerhet som underlätta bona fideresenärers (d.v.s. ”vanliga” resenärers) gränspassage, föreslår kommissionen följande nya verktyg:
Automatiserad gränspassage för EU-medborgare
Förenklad gränspassage för bona fideresenärer (tredjelandsmedborgare)
In- och utreseregister för tredjelandsmedborgare
Elektroniskt resetillståndssystem
De aktuella rådsslutsatserna baseras på de tre ovanstående meddelandena och resultatet av ministerkonferensen i Brdo, Slovenien, den 12 mars 2008. Rådsslutsatserna välkomnar generellt kommissionens meddelanden och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och Frontex att, var och en inom sitt mandat, bidra till utvecklingen i linje med vad som föreslås i meddelandena. Vissa åtgärder kan genomföras genast i enlighet med nuvarande bestämmelser, medan andra beror av kommande diskussioner om ändringar i befintligt regelverk.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan godkänna slutsatserna.
7. (ev.) Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv
2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även
personer som beviljats internationellt skydd (R)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Politisk överenskommelse
Dokument till rådet har ännu inte presenterats.
Bakgrund
Enligt rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning ska tredjelandsmedborgare kunna få en särskild status efter fem års laglig vistelse i en medlemsstat. Vissa kategorier av tredjelandsmedborgare undantas från direktivets tillämpningsområde. Enligt art 3 (2) c undantas tredjelandsmedborgare som är flyktingar eller som har rätt till bosättning i en medlemsstat på grundval av alternativa skyddsformer, i enlighet med internationella åtaganden, nationell lagstiftning eller praxis i medlemsstaterna.
Det nu aktuella direktivförslaget syftar till att utöka direktivets räckvidd till att omfatta även personer som har beviljats internationellt skydd (dvs. flyktingar och skyddsbehövande enligt rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet, det s.k. skyddsgrundsdirektivet). Detta åstadkoms genom ändring av bestämmelserna om vilka som undantas från direktivets tillämpningsområde. Enligt förslaget ska personer som beviljats internationellt skydd och som erhåller ställning som varaktigt bosatta också ges möjlighet att bosätta sig i en annan medlemsstat på samma villkor som övriga varaktigt bosatta.
Förslaget har behandlats i arbetsgruppen sedan september 2007 och det diskuterades på RIF-rådet den 18 april. Ordförandeskapet har mot bakgrund av den sistnämnda diskussionen presenterat ett kompromissförslag där räckvidden föreslås omfatta personer med status som flykting eller skyddsbehövande enligt skyddsgrundsdirektivet. Beslut i rådet fattas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Sverige förordar ett bredare tillämpningsområde än vad ordförandeskapet föreslår och vill hellre se att direktivet tillämpas på flyktingar och skyddsbehövande enligt såväl skyddsgrundsdirektivet som nationell rätt. Om andra medlemsstater accepterar kompromissförslaget och släpper sina reservationer bör emellertid Sverige också godta förslaget, eftersom konsekvensen annars blir att antagandet förhalas och därmed kommer inga skyddsbehövande alls att ges möjlighet att uppnå ställning som varaktigt bosatta.
8. Återflyttning av flyktingar från Irak
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Presentation och ett första meningsutbyte.
Bakgrund
Situationen för de irakier som har flytt inom Irak och till kringliggande länder är fortsatt bekymmersam. Vid GAERC den 26 maj förväntas slutsatser antas om bland annat påtalar Iraks ansvar för internflyktingar och för irakiska flyktingar i regionen, samt en uppmaning till Iraks regering att stödja sina grannländer i denna fråga. I slutsatserna förväntas EU bland annat att åta sig fortsatt humanitärt stöd behövande i Irak och i regionen.
Under RIF-rådet i Luxemburg den 18 april i år tog Tyskland upp frågan om att EU borde ta ett gemensamt initiativ för att bidra till en förbättring av flyktingsituationen i Irak genom att vidarebosätta irakiska flyktingar till unionen. Det fanns dock inte något utrymme för en diskussion varför således Tyskland vill föra upp frågan på RIF-dagordningen igen.
Svensk ståndpunkt
Vidarebosättning är en svensk profilfråga och Sverige välkomnar det tyska initiativet. Det finns dock inte utrymme i den svenska budgeten att under 2008 drastiskt öka vidarebosättningen från Irak till Sverige. Deltagande i en gemensam europeisk insats kommer därför att förutsätta gemenskapsfinansiering.
Sverige anser att en gemensam vidarebosättningsinsats måste vara strategisk annars riskerar den att bli en symbolisk engångsföreteelse. Med en sådan ansats skulle EU mycket konkret visa sin solidaritet med länderna i regioner som tar emot det stora antalet flyktingar.
9. Utkast till rådets beslut om genomförande av beslut 2008/.../RIF
om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för
bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (R) (*)
Allmän riktlinje
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Syftet med behandlingen i rådet är att nå en ny politisk överenskommelse om den på detta sätt justerade texten till genomförandebeslutet och den tekniska bilagan.
Bakgrund
Vid RIF-rådet den 12-13 juni 2007 nåddes politisk överenskommelse om integreringen av Prümfördragets tredjepelarfrågor i EU:s regelverk (Prümrådsbeslutet). Vid mötet den 8-9 november 2007 nådde rådet politisk överenskommelse om genomförandebeslutet till detta rådsbeslut. Vid RIF-rådet den 18 april 2008 nåddes politisk överenskommelse om den tekniska bilagan till genomförandebeslutet.
Därefter har Europaparlamentet den 21 april 2008 lämnat sitt yttrande om genomförandebeslutet och bilagan.
Rådets rättstjänst har därefter, i anslutning till ett av parlamentets ändringsförslag men närmast med anledning av en dom av EU-domstolen i ett annat ärende, föreslagit en ändring som skall göra att det tydligt framgår att framtida ändringar i den tekniska bilagan till genomförandebeslutet skall beslutas på samma sätt som ändringar i själva beslutet, dvs. med kvalificerad majoritet efter hörande av Europaparlamentet.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan godkänna de föreslagna ändringarna.
Se vidare i bifogad promemoria.
10. Terrorism Rapport från samordnaren för kampen mot terrorism
a) Lägesrapport om genomförandet av strategin och handlingsplanen för kampen mot terrorism
b) Uppföljning av CTC:s diskussionsunderlag om genomförandet av EU:s strategi för kampen mot terrorism
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information om det fortlöpande arbetet inom EU för att bekämpa terrorism.
Dokument (9416/08, 9417/08) bifogas.
Bakgrund
Europeiska rådet antog i december 2005 en övergripande EU-strategi mot terrorism som, med utgångspunkt i tidigare handlingsplan och deklarationer, tydligt förklarar EU:s policy, vilka mål som satts upp, hur de skall uppnås, på vilka områden som insatser har vidtagits och vad som prioriteras för framtiden.
a) En praxis har utvecklats med återrapportering och avstämning av hur arbetet mot terrorism på EU-nivå fortskrider. Detta sker i slutet av varje ordförandeskap, först till RIF-rådet sedan till Europeiska rådet. Senaste rapporteringen skedde i december 2007 och behandlades i samband med detta även i EU-nämnden. I rapporten återfinns de initiativ och åtgärder som vidtagits under våren inom bl. a. terroristfinansiering, radikalisering och rekrytering samt internationellt samarbete.
b) EU:s anti-terrorismsamordnare Gilles de Kerchove presenterade när han tillträdde hösten 2007 ett diskussionspapper för genomförandet av strategin. de Kerchove fokuserade då på följande fem områden med konkreta åtgärdsförslag för varje punkt: informationsutbyte och utredningsmetoder; radikalisering och rekrytering; tekniskt stöd till tredje land; organisation av rådets arbete samt implementeringen av EU-instrument. I rapporten återfinns information om det arbete som följts upp under våren, bl. a. i format av ett högnivåmöte i mars om radikalisering och rekrytering, där Sverige omnämns som ansvarig medlemsstat för att inkomma med förslag på konkreta åtgärder för att öka lokala polisers kunskap att identifiera och motverka radikalisering och rekrytering. Dagordningspunkten behandlades senast i EU-nämnden inför RIF-rådet december 2007.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar rapporteringen och de Kerchoves arbete med att konkretisera behovet av aktion på EU-nivå, främst inom området radikalisering och rekrytering. Sverige ser fram mot kommissionens utlovade meddelande på temat som också kan bidra till att driva på processen som de Kerchove startade i samband med högnivåmötet i mars. Det är viktigt att rådet kontinuerligt får information och att resultat verkligen nås. Dessa återrapporteringar ger också indikationer om var ytterligare ansträngningar är nödvändiga.
11. Utkast till avtal mellan Europeiska unionen och Australien om
lufttrafikföretags behandling och överföring av passageraruppgifter
med ursprung i Europeiska unionen
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Nå överenskommelse om en allmän inriktning om utkastet till avtal.
Bakgrund
Sedan terroristattacken den 11 september 2001 har brottsbekämpande myndigheter i flera länder börjat samla in och analysera flygpassageraruppgifter, s.k. PNR-uppgifter, för att kunna bekämpa terrorism och organiserad brottslighet.
Kommissionen överlämnade i oktober 2007 en rekommendation till rådet om att inleda förhandlingar om ett avtal med Australien om användning och överföring av uppgifter i passagerarregister (PNR-uppgifter) till australiska myndigheter i syfte att förebygga och bekämpa terrorism och därmed relaterad gränsöverskridande brottslighet, inklusive organiserad brottslighet. Australien har varit särskilt angeläget om att ingå ett avtal med EU i denna fråga i samband med att landets nationella flygbolag Qantas övergår till bokningssystemet Amadeus. EU har redan liknande avtal med USA och Kanada.
Australien har accepterat det av EU föreslagna ”push-systemet” (flygbolagen överför data). Australien tillämpar idag inte något ”push-system” utan enbart ett ”read-only-system” (tullmyndigheten har möjlighet att under hela perioden fram till dess flighten är avslutad läsa aktuella PNR-uppgifter direkt on-line från flygbolagens listor). Därför föreslås att avtalet tillämpas provisoriskt enligt ett ”read-only-system” under en tvåårsperiod till dess ett godtagbart ”push-system” byggts upp på australisk sida.
Svensk ståndpunkt
Det är ett svenskt intresse att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet av gränsöverskridande karaktär. Regeringen bedömer att förslaget om en tvåårig övergångsperiod är acceptabelt från dataskydds- och integritetsskyddssynpunkt i avvaktan på en övergång till ett ”push-system”. Sverige kan således stödja förslaget till avtal.
Se vidare i bifogad promemoria.
12. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
straffrättsliga påföljder till skydd för miljön (R)
Information om överenskommelsen vid första behandlingen
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet ska informera om att en överenskommelse med Europaparlamentet träffats i första läsningen. Det formella antagandet sker vid senare tillfälle efter sedvanlig språkgranskning.
Bakgrund
Kommissionens förslag är en följd av att EG-domstolen i sin dom den 13 september 2005 (mål C-176/03, den s.k. miljödomen) ogiltigförklarade rådets rambeslut (2003/80/RIF) av den 27 januari 2003 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Domstolen motiverade sitt avgörande med att rambeslutet innebar ett intrång i gemenskapens behörighet på miljöområdet (artikel 175 EG). Enligt domstolen får gemenskapen anses ha kompetens att ställa upp vissa krav på medlemsstaterna vad gäller reglering av straffrätten i de fall det gäller att säkerställa att de bestämmelser som gemenskapslagstiftaren utfärdar i fråga om miljöskydd får full verkan. Detta gäller i de fall effektiva, proportionerliga och avskräckande åtgärder utgör en åtgärd som är absolut nödvändig för att bekämpa allvarliga hot mot miljön.
EG-domstolen ogiltigförklarade i sin dom den 23 oktober 2007 (mål C-440/05, den s.k. fartygsföroreningsdomen) ett antaget rambeslut om fartygsföroreningar. I domen slogs fast att vissa artiklar i rambeslutet skulle ha antagits genom direktiv. Domen rör liksom miljödomen gränsdragningen mellan första och tredje pelaren i EU. I domen bekräftar EG-domstolen vad den tidigare slagit fast genom miljödomen men slår också fast att alla typer av straffrättsliga bestämmelser inte kan regleras i första pelaren. Kommissionen har efter fartygsförorenings-domen återkallat de förslag som rör krav på detaljerade straffrättsliga påföljder eller sanktioner.
Europaparlamentets JURI-utskott antog den 8 april 2008 ändringsförslag rörande kommissionens förslag till direktiv om straffrättsliga påföljder till skydd för miljön. Det slovenska ordförandeskapet träffade den 7 maj 2008 en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet om förslagets innehåll (dvs. en överenskommelse i första läsningen). Förslaget förväntas bli föremål för omröstning i Europaparlamentet under senare delen av maj 2008.
Svensk ståndpunkt
Sverige ställer sig allmänt positivt till förslaget att harmonisera eller tillnärma straffrättsliga regler till skydd för miljön. En hög miljöskyddsnivå och effektiva regler för att bekämpa olika former av miljöbrott är något som Sverige anser vara av stor betydelse. För att på bästa sätt uppnå detta krävs gemensamma åtgärder. Sverige välkomnar att det nu förhållandevis snabbt ser ut att vara möjligt att kunna nå en överenskommelse och kan stödja dess innehåll.
Se vidare i bifogad promemoria.
13. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
föroreningar orsakade av fartyg (R)
Lägesrapport
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information om förhandlingsläget
Något dokument inför rådet har inte presenterats
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
22 februari 2008 – Information om att KOM hade för avsikt att under mars månad presentera ett direktivförslag
Bakgrund
Under 2005 antogs dels ett direktiv om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser, dels ett rambeslut om förstärkning av det straffrättsliga regelverket för bekämpande av föroreningar förorsakade av fartyg. Syftet med rättsakterna var att i gemenskapslagstiftningen införliva internationella normer om föroreningar förorsakade av fartyg och att, genom avskräckande åtgärder i form av straffrättsliga och administrativa sanktioner, uppnå en högre säkerhets- och miljöskyddsnivå vid sjötransporter.
Genom en dom av EG-domstolen i oktober 2007 ogiltigförklarades rambeslutet. Det nu aktuella direktivförslag syftar till att fylla ut det rättsliga tomrum som uppstod i och med att rambeslutet ogiltigförklarades. Detta ska ske genom att införliva rambeslutets bestämmelser om sanktioner, utom såvitt avser arten och nivån på dessa, i direktivet om föroreningar orsakade av fartyg.
Förhandlingsläge:
Förslaget behandlas sedan början av april i rådsarbetsgruppen för materiell straffrätt.
14. Initiativ om ändring av Eurojustbeslutet (R)
Allmän riktlinje om vissa frågor
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet ska utifrån den preliminära information vi fått enas om nya lydelser beträffande ovan nämnda artiklar.
Bakgrund
Efter initiativ från Sverige, Frankrike, Belgien och Portugal initierades år 2002 genom ett beslut av Europeiska rådet EU:s åklagarsamarbete, Eurojust. Myndighetens huvuduppgifter är att främja och förbättra samarbete och samordning mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter vid bekämpandet av grov gränsöverskridande brottslighet. Eurojust ska bl.a. hjälpa medlemsstaterna i det rättsliga samarbetet i frågor om t.ex. internationell rättslig hjälp och utlämning. Eurojust kan på begäran av en medlemsstat också hjälpa till med utredningar och åtal som rör en medlemsstat eller ett land utanför EU, förutsatt att det finns ett samarbetsavtal med detta land.
Eurojust består av en nationell medlem från varje medlemsland. Varje medlem får biträdas av en eller flera personer. Eurojust kan utföra sina uppgifter antingen som ett kollegium, eller genom en eller flera nationella medlemmar. Till hjälp finns en administrativ avdelning under ledning av en administrativ direktör. De nationella medlemmarna lyder under de nationella lagarna i sitt land. Varje medlemsland bestämmer själv om den nationella medlemmen ska ha några rättsliga befogenheter i förhållande till sitt hemland. För de anställda vid sekretariatet gäller samma regler som för övriga EG-tjänstemän. Den svenska nationella medlemmen är åklagare och hör till Riksåklagarens kansli, med placering i Haag.
Eurojust har befogenhet att uppmana rättsliga myndigheter i medlemsstaterna som berörs av ett ärende att genomföra brottsutredningar och väcka åtal. Eurojust kan vidare uppmana de berörda myndigheterna att samordna utredningar. Eurojust har dock inte några egna rättsliga befogenheter. Beslut i brottsutredningar fattas alltid på nationell nivå, av åklagare, domare eller andra personer med motsvarande behörighet, med tillämpning av nationell lag. De ärendetyper som hänvisas till Eurojust är bl.a. bedrägerier, narkotikabrott, terrorism, människohandel och penningtvätt.
Eurojust har sedan inrättandet utvecklats på ett positivt sätt med ett ständigt ökande antal ärenden som hänvisas till myndigheten från medlemsstaterna. År 2007 har över 1000 ärenden hänvisats dit. Sex års erfarenheter från samarbetet visar dock att det finns utrymme för och behov av att effektivisera Eurojust.
Svensk ståndpunkt
Eurojust, som tillkommit på initiativ av bl.a. Sverige, är en väl fungerande myndighet som har en viktig funktion i bekämpningen av grov gränsöverskridande brottslighet. Det finns dock behov av och utrymme för att ytterligare effektivisera Eurojustsamarbetet. De under hösten av bl.a. Sverige framtagna förslagen till reviderat Eurojustbeslut innebär en viktig förstärkning av det mellanstatliga samarbetet och det är angeläget att Sverige verkar för att de genomförs.
Flertalet av de aktuella artiklarna är centrala för att åstadkomma ett mer effektivt Eurojust.
Sverige kan stödja den föreslagna lydelsen av de aktuella artiklarna i utkast till nytt Eurojustbeslut och bör verka för att RIF-rådet enas om innehållet i dessa.
Se vidare i bifogad promemoria.
15. Initiativ om rambeslut om verkställighet av utevarodomar (R)
Allmän riktlinje
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Politisk överenskommelse om hela förslaget till rambeslut.
Bakgrund
Slovenien har tillsammans med Sverige, Frankrike, Slovakien, Storbritannien, Tyskland och Tjeckien lagt fram ett förslag till rambeslut om verkställighet av utevarodomar. Rambeslutet innebär att bestämmelser om utevarodomar som återfinns i redan antagna eller överenskomna rambeslut (t.ex. rambesluten om den europeiska arresteringsordern och erkännande och verkställighet av fängelsestraff) ändras och får, i huvudsak, en likartad reglering. Idag regleras frågan om utevarodomar olika i rambeslut som reglerar det straffrättsliga samarbetet.
Förhandlingarna inleddes i februari i år i den straffrättsliga rådsarbetsgruppen. SI:s målsättning är att förhandla klart förslaget under sitt ordförandeskap och nå en politisk överenskommelse vid rådets möte i juni. Förslaget lyftes i sin helhet till RIF-rådet den 18 april men blockerades av tre medlemsstater. En stat angav politiska skäl till varför de inte kunde ge sitt godkännande (regeringsombildning). För en medlemsstat handlade det om att ytterligare stärka skyddet för en enskild som dömts i sin utevaro och som begärs överlämnad enligt en europeisk arresteringsorder och ska ges rätt till en ny prövning efter överlämnandet. Den berörde ska bl.a. efter överlämnandet och för det fall att denne begär en ny prövning av saken, ha rätt att få häktningen regelbundet omprövad. För det fall att den berörde aldrig sett domen ska denne också ha rätt att få del av domen innan ett överlämnade. Detta ska dock inte föranleda att några tidsfrister för ex. begäran om omprövning, börjar löpa. Därutöver rörde det sig om mindre förtydliganden i texten.
Förhandlingar pågår för närvarande i dessa delar och olika textförslag har presenterats av ORDF och berörda medlemsstater.
Efter rådets möte har förhandlingar mellan medlemsstaterna fortsatt för att lösa ut de kvarvarande frågorna. På nytt lyfts nu hela förslaget till RIF-rådet i syfte att nå en politisk överenskommelse.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer, som initiativtagare, den utgångspunkt som rambeslutet har, dvs. att det i tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande är av vikt att hitta en balans mellan att skydda den enskildes rättigheter och ett effektivt samarbete. Genom att finna en enhetlig reglering beträffande när en utevarodom ska verkställas eller inte samtidigt som en viss miniminivå regleras för att utevarodomar ska accepteras, skapas goda förutsättningar för att hitta denna balans.
Det förslag som nu finns innebär enligt Sveriges mening, goda förutsättningar för att såväl skydda den enskildes rättigheter som att effektivisera samarbetet. Sverige stödjer samtliga föreslagna ändringar som bl.a. syftar till att ytterligare stärka skyddet för en individ som dömts i sin utevaro och som begärs överlämnad enligt den europeiska arresteringsordern och som ska ges rätt till en ny prövning efter överlämnandet.
Sammanfattningsvis stödjer således Sverige ordförandeskapets ambitioner att nå en politisk överenskommelse vid rådets möte den 5-6 juni.
Se vidare i bifogad promemoria.
16. Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig
lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga
om underhållsskyldighet (R)
Överenskommelse om vissa aspekter
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Politisk överenskommelse om vissa riktlinjer för de fortsatta förhandlingarna, innefattande en kompromisslösning.
Bakgrund
Kommissionen presenterade i december 2005 sitt förslag till förordning.
I förslaget regleras frågor om vid vilket lands domstolar en talan om underhållsskyldighet ska väckas och vilket lands lag som ska tillämpas. Vidare innebär förslaget att domar och andra avgöranden rörande underhåll som meddelats i en medlemsstat ska vara direkt verkställbara i andra medlemsstater. Förordningen innehåller också vissa regler om delgivning, underhållsfordringars förmånsrätt och underhållsberättigades möjligheter till biträde av nationella centralmyndigheter.
Förslaget har sedan våren 2006 behandlats i rådsarbetsgrupp och möten har hållits regelbundet. Flera kompromissförslag har utarbetats av olika ordförandeskap, senast i april 2008 av det slovenska ordförandeskapet. Förhandlingsarbetet har pågått parallellt med ett arbete inom ramen för Haagkonferensen för internationell privaträtt med att ta fram en ny internationell konvention om indrivning av underhållsbidrag samt ett protokoll om tillämplig lag. Det globala förhandlingsarbetet avslutades
i november 2007, då man enades om lydelsen av en ny konventionstext och ett protokoll om tillämplig lag.
Svensk ståndpunkt
Sverige är positivt inställt till arbetet med denna förordning. Det är viktigt, inte minst för att stärka barns rättigheter, att förfarandet för att driva in underhållsbidrag över gränserna blir snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt.
I vissa avseenden är det dock angeläget att Sverige verkar för ändringar av förslagets bestämmelser för att förordningen i praktiken ska bli ett effektivt instrument utan att man åsidosätter rättssäkerheten.
Se vidare i bifogad promemoria.
17. Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr
2201/2003 när det gäller domstols behörighet och om införande av
bestämmelser om tillämplig lag i äktenskapsmål (Rom III) (R)
Politiska riktlinjer
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Förslaget är upptaget till behandling vid rådet för politisk överenskommelse om vissa riktlinjer för de fortsatta förhandlingarna. Det är troligt att ordförandeskapet kommer att förklara att man inte ser några förutsättningar för att uppnå en kompromiss som kan leda till ett antagande av förordningen. Diskussionen kan komma att handla om förutsättningarna för de stater som önskar göra det att gå vidare inom ramen för så kallat förstärkt samarbete.
Bakgrund
Kommissionen presenterade i juli 2006 ett förslag om ändring av den s.k. Bryssel II-förordningens regler om behörigt domstolsland i äktenskapsmål och införande av enhetliga regler om vilket lands lag som ska tillämpas i mål om skilsmässa. Förslaget har under snart två års tid förhandlats vid rådsarbetsgruppsmöten.
Sverige har i förhandlingarna ifrågasatt behovet av enhetliga lagvalsregler i gemenskapen när det gäller äktenskapsskillnad. Sverige har motsatt sig regler som innebär att domstolarna ska tillämpa ett annat lands lag i vissa mål om äktenskapsskillnad.
En stor majoritet av medlemsstaterna har nu enats om utformningen av lagvalsregler. En liten minoritet – Sverige och ytterligare två stater – motsätter sig förslagen. Ett flertal alternativa kompromissförslag har diskuterats, utan att någon för samtliga acceptabel lösning kunnat hittas. Förutsättningarna att nå en kompromiss förefaller nu vara mycket små.
Svensk ståndpunkt
Sverige godtar de delar av förslaget som innebär ökade möjligheter för par med anknytning till en viss medlemsstat att få ett äktenskapsmål prövat där. Sverige kan dock inte acceptera att en make genom avtal kan avsäga sig rätten att i framtiden begära äktenskapsskillnad i det land där han eller hon är bosatt.
Sverige förordar att några lagvalsregler inte antas. Sverige kan inte acceptera att det införs regler som innebär att möjligheten att få skilsmässa i svensk domstol inskränks för vissa grupper. Om lagvalsregler antas, ska de innebära att svensk domstol tillämpar svensk lag i skilsmässomål.
Se vidare i bifogad promemoria.
18. e-juridik
Lägesrapport och det framtida arbetet
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Vid RIF-rådet den 5-6 juni 2008 kommer ordförandeskapet att presentera en rapport från Rådsarbetsgruppens för rättsinformation (e-juridik) om arbetet med e-juridik under det slovenska ordförandeskapet. Rådet förväntas notera rapporten. Medlemsstaterna kommer att få tillfälle att kommentera rapporten som också innehåller förslag till arbetets fortsatta inriktning.
Bakgrund
Beslut i RIF-rådet den 7 juni 2007 om att ge Coreper i uppdrag att organisera arbete med e-juridik. Till grund för beslutet låg en rapport från arbetsgruppen vari sonderades möjligheterna att arbeta med e-juridik frågor och inom vilka områden detta arbete borde bedrivas.
E-juridik innebär inrättandet av en EU-gemensam portal som kompletteras med nationella portaler som, sammanfattningsvis, skall möjliggöra följande:
- att kunna processa elektroniskt i gränsöverskridande tvister (tvistemål, brottmål och administrativa mål),
- att på elektronisk väg genomföra förfarandet för det europeiska betalningsföreläggandet och
- att på elektronisk väg få tillgång till vissa register, konkursregister, bolagsregister, fastighetsregister och kriminalregister.
Syftet med projektet är att skapa bättre tillgänglighet till rättsväsendet för myndigheter, organisationer och allmänheten. Det handlar inte om att harmonisera eller lagstifta inom dessa områden utan enbart om att hitta tekniska lösningar för dessa portaler som möjliggör att de nationella systemen kan kommunicera med varandra, bl.a. ifråga om standarder, säkerhet och verifiering. Medverkan i samarbetet är frivilligt för medlemsstaterna.
Svensk ståndpunkt
Sverige har intagit en försiktigt positiv inställning till projektet. Sverige har emellertid inte aktivt tagit del av det utvecklingsarbete som bedrivits av vissa MS för att ta fram prototypen till portalen. Det är viktigt att förslagens konsekvenser och mervärde analyseras fullt ut innan ett ställningstagande görs.
Se vidare i bifogad promemoria.
19. (ev.) EUJapan: Förhandlingsmandat för ett avtal om ömsesidig rättslig hjälp
(Sr Ask)
Ordförandeskapet har meddelat att dagordningspunkten stryks.
20. Den yttre dimension av RIF
a) Rapport om genomförandet av den yttre strategin för RIF
b) Muntlig fördragning av ordförandeskapet om ministermötena med Ryssland och Ukraina
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
a) Informationspunkt. Rapportering om det pågående arbetet i kommissionen och rådssekretariatet om utvärderingen av strategin.
Något dokument inför rådet har inte presenterats.
b) Informationspunkt. Återrapportering från ministermötena med Ryssland och Ukraina.
Något dokument inför rådet har inte presenterats
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
a) -
b) -
Bakgrund
a)
Vid rådsmötet i december 2005 antog RIF-rådet dokumentet En strategi för den yttre dimensionen av RIF: Frihet, säkerhet och rättvisa för alla.
I strategin anges att kommissionen och rådssekretariatet systematiskt kommer att övervaka framstegen med RIF:s yttre åtgärder och rapportera till RIF-rådet och rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) var 18:e månad, första gången senast i december 2006. Denna regelbundna rapport avses ge ministrarna
i) en övergripande utvärdering av effektiviteten av det politiska, tekniska och operativa samarbetet med tredjeländer i RIF-frågor under den föregående perioden,
ii) specifika förslag till geografiska och/eller tematiska prioriteringar för ytterligare åtgärder och
iii) alternativa, såväl politiska som tekniska, åtgärder för att förbättra samarbetet med särskilda länder och regioner.
I kommissionens slutsatser från den första utvärderingen, som gjordes redan ett år efter rådsbeslutet, sades bl.a. att både de tematiska och de geografiska prioriteringarna äger fortsatt giltighet och att det inte fanns anledning att ändra eller uppdatera prioriteringarna. Kommissionen pekade också på vikten av hållbarhet, samstämmighet och kontinuitet i arbetet.
Rådssekretariatets rapport framhöll bl.a. vikten av partnerskap med tredje länder för framgång i samarbetet och pekade på faktorer som skulle stärka sådana partnerskap, t.ex. samordnade insatser, ömsesidig förståelse och samarbete för att lösa uppkomna problem, riktade lösningar och åtgärder när det gäller terrorism, organiserad brottslighet, korruption och olaglig invandring samt ett differentierat och flexibelt förhållningssätt med horisontell bedömning av behoven av åtgärder.
Rådssekretariatet framhöll följande som särskilt viktigt:
- fortsätta genomförande av s.k. Action Oriented Papers (AOP) om samarbetet med Västra Balkan och Afghanistan
- påbörja genomförandet av AOP om samarbetet med Ryssland
- fortsätta arbeta med frågor om migration i relation till Afrika, särskilt genom stärkt dialog med Afrikanska unionen
- fokusera på särskilda frågor i samarbetet med länderna i grannskapspolitiken (ENP countries), bl.a kampen mot organiserad brottslighet i regioner som gränsar till sydöstra EU
- öka samarbetet med Latinamerika och Karibien i kampen mot narkotika.
I slutet av juni beräknas kommissionen och rådssekretariatet presentera den andra utvärderingsrapporten, oklart ännu om det blir en gemensam rapport eller var sin rapport som vid det förra tillfället.
Tilläggas kan att strategin löper ut i december 2009 och att det kommande för trio-ordförandeskapet gemensamma arbetsprogrammet om de yttre förbindelserna har arbetet med en ny eller reviderad strategi bland de prioriterade frågorna.
b)
Ryssland:
Den 24-25 april 2008 möttes EU och Ryssland för åttonde gången i trojkaformat på ministernivå för gemensamma diskussioner om rättsliga och inrikes frågor (Permanent Partnership Council). Mötet ägde rum i S:t Petersburg. EU representerades av ordförandeskapet (Sloveniens justitie- och inrikesministrar m.fl.), det inkommande franska ordförandeskapet, kommissionen, rådssekretariatet, Europol och Eurojust. Från Ryssland deltog justitie- och inrikesministrarna med delegationer, samt representanter för Utrikesministeriet, Federala migrationsmyndigheten, riksåklagaren, Federala narkotikamyndigheten och Federala säkerhetstjänsten.
På dagordningen stod bl.a.
- uppdatering av läget beträffande genomförandet av och framtida prioriteringar rörande den s.k. road map för det gemensamma området för frihet, säkerhet och rättvisa
- viserings- och gränsfrågor, bl.a. samarbete mellan FRONTEX och den ryska gränsmyndigheten
- samarbetet i narkotikafrågor
- kampen mot IT-brottslighet inkl en konferens med deltagande från EU och Ryssland om kampen mot barnpornografi och IT-brottslighet för terroriständamål
- kampen mot organiserad brottslighet
- det ökande samarbetet mellan den Europeiska polisakademin (CEPOL) och motsvarande ryska myndigheten
- fortsatt samverkan i det civilrättsliga samarbete,
- läget i det straffrättsliga samarbetet
- framtida samarbete mellan Eurojust och ryska myndigheter.
Frankrike informerade kort om sitt kommande EU-ordförandeskap. Frankrike kommer att prioritera kampen mot narkotika, terrorism, IT-brottslighet samt handel med vapen och människor. Frankrike arbetar också med förslaget till migrationspakt och överlämnade ett utkast till Ryssland.
Nästa möte i PPC kommer att hållas i Frankrike i oktober 2008.
Ukraina:
En gång per år möts EU och Ukraina på ministernivå i trojkaformat för diskussioner om rättsliga och inrikes frågor. 2008 års möte kommer att äga rum den 28-29 maj i Kiev.
På dagordningen förväntas frågor bl.a. om det aktuella läget i genomförandet av avtalen mellan EU och Ukraina om återtagande och viseringslättnader samt de rättsliga och inrikes frågorna i förhandlingarna om det utökade samarbetsavtalet mellan EU och Ukraina. Vidare kommer diskussionerna att röra genomförandet av den reviderade handlingsplanen för det rättsliga och inrikes området mellan EU och Ukraina, bl.a. frågor om migration och asyl, gränsförvaltning, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, samarbetet med Europol och Eurojust och stärkande av domstolsväsendet. Frankrike kommer att informera om sitt kommande ordförandeskap i EU.
21. Övriga frågor
Några övriga frågor har inte presenterats.
GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning, bilaga 1.
2. Schengen informationssystem (SIS) II
a) Lägesrapport
b) Föredragning av kommissionen om tidsplanen för SIS II
c) (ev.) Utkast till rådets beslut och rådets förordning om migrationen till SIS II
Diskussion av vissa frågor
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information om hur utvecklingsarbetet med SIS II fortskrider.
Information om den tidsplan för den avslutande fasen av SIS II-projektet som utarbetats av kommissionen.
Diskussion om vissa utestående frågor i utkasten till rådsbeslut respektive rådsförordning om migrationen till SIS II.
Några dokument inför rådet har inte presenterats.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågor relaterade till SIS II behandlades senast inför RIF-rådet den 18 april 2008.
Bakgrund
Schengens informationssystem (SIS) är det gemensamma efterlysnings- och spaningsregister som används av länderna som deltar i Schengensamarbetet. Utvecklingen av nästa generation av Schengens informationssystem (SIS II) pågår under kommissionens ledning. Nyligen togs beslut om att senarelägga driftstarten av det nya systemet för att ge mer tid för tester och utveckling och därmed minska risken för problem vid den faktiska övergången från SIS I till SIS II. Övergången är känslig eftersom det är ett komplext system och toleransen för driftsstörningar är mycket låg. Ny tidpunkt för driftstart är september 2009, dvs. under svenskt ordförandeskap i EU.
Sverige har redan från projektets start varit engagerat i den tekniska utvecklingen. Sveriges engagemang har bottnat i en ambition att utvecklingen av tekniska system skall vara rationell och kostnadseffektiv. Under utvecklingsfasen har det emellertid uppstått många svårigheter som bland annat beror på att kommissionens beslutsstruktur inte primärt är anpassad för att driva tekniska utvecklingsprojekt. När nu ytterligare en förskjutning av tidsplanen medför att Sverige kommer bli ansvarig för projektets avslutningsfas har frågorna blivit än mer aktuella från ett svensk perspektiv.
En lägesbeskrivning till ministrarna ges kontinuerligt och innehåller vanligtvis en redogörelse för hur projektet framskrider. Informationen förväntas bl.a. innehålla uppgifter om vilka testfaser som pågår för närvarande och hur medlemsländerna respektive det centrala systemet för SIS klarat sig under testerna.
I enlighet med slutsatserna från RIF-rådet i februari 2008, där rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en uppdaterad, fullständig och detaljerad tidsplan för SIS II för rådet i juni 2008, avser kommissionen presentera sin plan. Det pågår fortfarande diskussioner mellan kommissionen och medlemsstaterna på teknisk nivå om tidsplanens (projektplanens) exakta innehåll.
Rådet gav 2001 kommissionen mandat att utveckla SIS II. P.g.a. förseningarna i projektet har detta mandat förlängts vid två tillfällen. Det nuvarande utvecklingsmandatet löper ut vid årsskiftet 2008/2009. Den rättsliga grunden för SIS II (beslutad av rådet och parlamentet december 2006 och juni 2007) skall börja gälla först när systemet tas i drift, dvs. i september 2009. Under perioden 1 januari 2009 till driftsättning saknas således rättslig grund för systemet. Förslaget till rådsbeslut och rådsförordning om SIS II-migreringen avser att skapa en sådan rättslig grund för de aktiviteter som måste vidtas under 2009. Det gäller främst ansvarsfördelning mellan kommissionen och medlemsstaterna för de omfattande sluttesterna (som omfattar alla delar av systemet – centrala systemet, nätverk, nationella databaser, nationella applikationer) och rättslig reglering för den behandling av uppgifter som kommer äga rum vid överföring av data från SIS I till SIS II.
Svensk ståndpunkt
Information.
Det slutliga förslaget till tidsplan har ännu inte presenterats.
Förslaget till rådsbeslut respektive rådsförordning har ännu inte presenterats.
3. (ev.) SIS-kommunikationsnätet
Lägesrapport
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Troligen att informera rådet om hur arbetet med att ersätta nätverket för SIS framskrider.
Något dokument inför rådet har inte presenterats.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågor relaterade till kommunikationsnätverket behandlades inför RIF den 6-7 december 2007.
Bakgrund
(eventuell – innehållet under rubriken är osäkert)
Förseningar i kommissionens utveckling av den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) har inneburit att kontraktstiden för nätverket för nuvarande system, kallat SISNET, löper ut innan SIS II kan tas i drift. För att säkerställa kontinuiteten i driften av nuvarande system har generalsekretariatet genomfört en upphandling av en förlängning av SISNET. Vid rådets möte den 8-9 november 2007 godkändes upphandlingen av en förlängning och att avtal ingås med en utvald leverantör. Informationen till rådet torde komma att innehålla en redogörelse för leverantörens förberedelser hittills.
4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
gemensamma normer och förfaranden för återvändande av
tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna
(Sr Billström)
Se rådets dagordning, punkten 3.
5. Utkast till rådets slutsatser om förvaltningen av EU
medlemsstaternas yttre gränser
(Sr Ask)
Se rådets dagordning, punkten 6.
6. (ev.) Utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående
viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i
samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur
viseringsansökningar ska tas emot och behandlas
(Sr Billström)
Se rådets dagordning, punkten 4.
7. (ev.) Utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av förordning (EG) nr 562/2006 när det gäller användningen
av informationssystemet för viseringar (VIS) enligt kodexen om
Schengengränserna
(Sr Ask)
Se rådets dagordning, punkten 5.
8. Övriga frågor
Några övriga frågor har inte presenterats.
(R) = Rättsakt
(*) = Punkt där omröstning kan begäras
* * *