RIF, dp 7, EUCPN
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23509D
Rådspromemoria
2009-10-12
Justitiedepartementet
Kriminalpolitiska enheten
Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 23 oktober 2009 i Luxemburg
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Förslag till rådets beslut om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN) och om upphävande av beslut 2001/427/RIF (R)
Dokument: 11421/09 CRIMORG 101 ENFOPOL 183, REV4 (att utfärdas).
Tidigare dokument: Faktapromemoria Justitiedepartementet 2008/09:FPM148
Tidigare behandling i EU-nämnden: -
Bakgrund
EUCPN inrättades år 2001 på svenskt och franskt initiativ, för att främja brottsförebyggande metoder på EU-nivån och utbyte av kunskap, erfarenheter och goda rutiner kring brottsförebyggande metoder och verksamhet. En extern utvärdering av EUCPN presenterades under våren 2009.
Av utvärderingen framgår att EUCPN sedan 2001 ”har spelat en positiv roll för att höja medvetenheten om brottsförebyggande arbete på EU–nivån och för att underlätta samarbete och nätverkande mellan medlemsstaterna. Dess fulla potential har dock inte förverkligats”, något som förklaras bero på bland annat ett organisatoriskt misslyckande.
Enligt utvärderingen bör EUCPN bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet på nationell och europeisk nivå. Utvärderingen rekommenderar därför att EUCPN utvecklas som ett EU-nätverk, finansierat av EU, och fokuserat på några huvudsakliga aktiviteter där nätverket har reellt mervärde, som att identifiera och utbyta goda rutiner genom konferenser och genom en hemsida. Styrelsen bör i större utsträckning arbeta med strategiska frågor, de nationella representanternas roll bör tydliggöras och sekretariatet stärkas genom utökade resurser.
EUCPN:s styrelse inrättade under våren 2009 en informell arbetsgrupp som i juni 2009 presenterade sina rekommendationer om förändringar, vilka fick enhälligt stöd av EUCPN:s styrelse. Det förslag till rådsbeslut som lades fram av 11 medlemsstater, däribland Sverige, i början av juli bygger på dessa rekommendationer.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Fördraget om den Europeiska Unionen, Artikel 30(1), 31 och 34(2)(c).
Beslutet fattas med enhällighet. Europaparlamentet har yttranderätt.
Svensk ståndpunkt
Sverige är en av initiativtagarna till förslaget och har som ambition att nå en överenskommelse om en allmän inriktning på rådet den 23 oktober.
Europaparlamentets inställning
På grund av att Europaparlamentet nyligen konstitueras har utnämningen av rapportör dröjt. Det finns därför ännu ingen tydlig inställning i frågan. Tidigare har Europaparlamentet ställt sig mycket positiva till brottsförebyggande samarbete på europeisk nivå.
Förslaget
Förslaget syftar huvudsakligen till att:
1. Fokusera EUCPN:s arbetsuppgifter till områden där gemensamt samarbete på europeisk nivå kan ge mervärde och där EUCPN har en möjlighet att få genomslag.
2.
Stärka organisationen genom att tydliggöra medlemsstaternas ansvar för att, genom det strategiska arbetet i styrelsen, samla in och sprida kunskap om brott och om hur brott kan förebyggas.
3. Stärka kontinuiteten i nätverkets arbete genom att inrätta ett verkställande utskott, med upp till sju ledamöter inklusive en representant för kommissionen, som har till uppgift att ge stöd till ordföranden och att förbereda dagordningen och ärenden som skall föreläggas styrelsen.
4. Stärka sekretariatsfunktionen och dess koppling till nätverkets styrelse genom att öka personalresurserna till att bestå av motsvarande minst två heltidsanställda och frikoppla funktionerna från kommissionen. För att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter har EUCPN behov av administrativt stöd i form av en kriminologisk /analytisk funktion och en funktion som utvecklar och administrerar en webbsida.
5. Stärka det strategiska samarbetet med kommissionen genom en plats i det verkställande utskottet.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget har ingen påverkan på svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Enligt gällande rådsbeslut ska sekretariatet och dess aktiviteter bekostas av gemenskapsbudgeten (eftersom kommissionen ska hysa sekretariatet) men medlemsstaterna står i realiteten för så gott som samtliga kostnader. Förändringen av EUCPN innebär att medlemsstaterna nu även enligt rådsbeslutet ansvarar för att tillhandahålla sekretariatsfunktionerna. Medlemsstaterna kommer att i ökad utsträckning söka medel från kommissionens finansieringsprogram (ISEC) där tillräckliga medel finna avsatta för kommande år, för att finansiera sekretariatsfunktioner och särskilda projekt. Sverige samarbetar med andra medlemsstater för en budgetrestriktiv inriktning av förslaget som inte medför några ekonomiska konsekvenser i Sverige och kan ske inom EU-budgetens ram.
Övrigt
–
2009-10-12
Justitiedepartementet
Kriminalpolitiska enheten
Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 23 oktober 2009 i Luxemburg
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Förslag till rådets beslut om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN) och om upphävande av beslut 2001/427/RIF (R)
Dokument: 11421/09 CRIMORG 101 ENFOPOL 183, REV4 (att utfärdas).
Tidigare dokument: Faktapromemoria Justitiedepartementet 2008/09:FPM148
Tidigare behandling i EU-nämnden: -
Bakgrund
EUCPN inrättades år 2001 på svenskt och franskt initiativ, för att främja brottsförebyggande metoder på EU-nivån och utbyte av kunskap, erfarenheter och goda rutiner kring brottsförebyggande metoder och verksamhet. En extern utvärdering av EUCPN presenterades under våren 2009.
Av utvärderingen framgår att EUCPN sedan 2001 ”har spelat en positiv roll för att höja medvetenheten om brottsförebyggande arbete på EU–nivån och för att underlätta samarbete och nätverkande mellan medlemsstaterna. Dess fulla potential har dock inte förverkligats”, något som förklaras bero på bland annat ett organisatoriskt misslyckande.
Enligt utvärderingen bör EUCPN bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet på nationell och europeisk nivå. Utvärderingen rekommenderar därför att EUCPN utvecklas som ett EU-nätverk, finansierat av EU, och fokuserat på några huvudsakliga aktiviteter där nätverket har reellt mervärde, som att identifiera och utbyta goda rutiner genom konferenser och genom en hemsida. Styrelsen bör i större utsträckning arbeta med strategiska frågor, de nationella representanternas roll bör tydliggöras och sekretariatet stärkas genom utökade resurser.
EUCPN:s styrelse inrättade under våren 2009 en informell arbetsgrupp som i juni 2009 presenterade sina rekommendationer om förändringar, vilka fick enhälligt stöd av EUCPN:s styrelse. Det förslag till rådsbeslut som lades fram av 11 medlemsstater, däribland Sverige, i början av juli bygger på dessa rekommendationer.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Fördraget om den Europeiska Unionen, Artikel 30(1), 31 och 34(2)(c).
Beslutet fattas med enhällighet. Europaparlamentet har yttranderätt.
Svensk ståndpunkt
Sverige är en av initiativtagarna till förslaget och har som ambition att nå en överenskommelse om en allmän inriktning på rådet den 23 oktober.
Europaparlamentets inställning
På grund av att Europaparlamentet nyligen konstitueras har utnämningen av rapportör dröjt. Det finns därför ännu ingen tydlig inställning i frågan. Tidigare har Europaparlamentet ställt sig mycket positiva till brottsförebyggande samarbete på europeisk nivå.
Förslaget
Förslaget syftar huvudsakligen till att:
1. Fokusera EUCPN:s arbetsuppgifter till områden där gemensamt samarbete på europeisk nivå kan ge mervärde och där EUCPN har en möjlighet att få genomslag.
2.
Stärka organisationen genom att tydliggöra medlemsstaternas ansvar för att, genom det strategiska arbetet i styrelsen, samla in och sprida kunskap om brott och om hur brott kan förebyggas.
3. Stärka kontinuiteten i nätverkets arbete genom att inrätta ett verkställande utskott, med upp till sju ledamöter inklusive en representant för kommissionen, som har till uppgift att ge stöd till ordföranden och att förbereda dagordningen och ärenden som skall föreläggas styrelsen.
4. Stärka sekretariatsfunktionen och dess koppling till nätverkets styrelse genom att öka personalresurserna till att bestå av motsvarande minst två heltidsanställda och frikoppla funktionerna från kommissionen. För att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter har EUCPN behov av administrativt stöd i form av en kriminologisk /analytisk funktion och en funktion som utvecklar och administrerar en webbsida.
5. Stärka det strategiska samarbetet med kommissionen genom en plats i det verkställande utskottet.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget har ingen påverkan på svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Enligt gällande rådsbeslut ska sekretariatet och dess aktiviteter bekostas av gemenskapsbudgeten (eftersom kommissionen ska hysa sekretariatet) men medlemsstaterna står i realiteten för så gott som samtliga kostnader. Förändringen av EUCPN innebär att medlemsstaterna nu även enligt rådsbeslutet ansvarar för att tillhandahålla sekretariatsfunktionerna. Medlemsstaterna kommer att i ökad utsträckning söka medel från kommissionens finansieringsprogram (ISEC) där tillräckliga medel finna avsatta för kommande år, för att finansiera sekretariatsfunktioner och särskilda projekt. Sverige samarbetar med andra medlemsstater för en budgetrestriktiv inriktning av förslaget som inte medför några ekonomiska konsekvenser i Sverige och kan ske inom EU-budgetens ram.
Övrigt
–