RIF, Dp 3 RådsPM.Vidarebosättning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235073
Rådspromemoria
2009-09-09
Justitiedepartementet
Enheten för migration och asylpolitik
Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 21 september 2009
Dagordningspunkt 3
Rubrik: Inrättande av ett gemensamt EU-program om återflyttning/vidarebosättning
Dokument: 12986/09 ASILE 61,
12985/09 ASILE 60 CADREFIN 45 CODEC 1062
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Frågan om ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU har omnämnts bland annat i Haagprogrammet från 2005 och i kommissionens asylhandlingsplan från 2008.
De senaste åren har antalet medlemsstater med årliga program för vidarebosättning ökat, men EU tar fortfarande emot en liten del av det totala antalet människor som vidarebosätts globalt. Med ett gemensamt EU vidarebosättningsprogram skulle instrumentet kunna användas mer strategiskt på EU-nivå och integreras mer effektivt i EU:s externa relationer. En ökad strategisk användning av vidarebosättningsinstrumentet kan bidra till att lösa flyktingsituationer.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund för ändringarna i ERF III är art. 63 (2)(b) i Europafördraget. Beslut sker med kvalificerad majoritet i Rådet och medbeslutande av Europaparlamentet enligt art. 251 i Europafördraget.
Svensk ståndpunkt
Sverige har länge drivit frågan om ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU och välkomnar kommissionens meddelande.
Det gemensamma EU vidarebosättningsprogrammet är ett bra första steg för EU för att få fler medlemsstater engagerade i vidarebosättning och öka antalet människor som vidarebosätts till Europa.
Med gemensamma prioriteringar och gemensamma insatser skulle vidarebosättningsinstrumentet kunna användas mer strategiskt för att bidra till att lösa flyktingsituationer.
Europaparlamentets inställning
Okänd
Förslaget
Enligt kommissionens förslag är huvudsyftet med ett EU vidarebosättningsprogram att 1) visa ökad solidaritet med tredje land vad gäller mottagande av flyktingar, 2) involvera fler medlemsstater i vidarebosättningsaktiviteter och 3) tillhandahålla en ordnad och säker tillgång till skydd för de som vidarebosätts.
Programmet ska enligt kommissionens meddelande först och främst vara en mekanism för att slå fast gemensamma årliga prioriteringar om möjliga vidarebosättningsinsatser för EU. Det är också tänkt att bidra till stärkt praktiskt samarbete och ökad effektivitet vad gäller extern asylpolitik.
Deltagande i programmet kommer enligt förslaget att vara frivilligt. En expertgrupp för vidarebosättning ska mötas regelbundet där alla medelsstater, UNHCR och andra viktiga aktörer ska delta. Expertgruppen ska förbereda identifiering av gemensamma årliga prioriteringar, som ska ligga till grund för beslut av kommissionen.
Samtidigt med meddelandet om det gemensamma EU vidarebosättningsprogrammet lade kommissionen också fram förslag till förändringar i Europeiska Flyktingfonden (ERF III). Syftet är att få en mer effektiv och ändamålsenlig användning av det finansiella stödet genom flyktingfonden.
Det föreslås att de medlemsstater som vidarebosätter i enlighet med de föreslagna prioriteringarna erhåller finansiellt stöd om 4000 EUR per vidarebosatt person. Det beloppet har sedan 2008 funnits tillgängligt via ERF III och föreslås gälla även framgent.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förlaget påverkar inga svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Inga direkta ekonomiska konsekvenser förutses i nuläget men kommande förhandlingar om de årliga prioriteringarna som styr möjligheten till finansiering ur ERF III kommer sannolikt att få konsekvenser för fördelningen av tillgängliga medel. Sveriges ståndpunkt är att effekten av de fastslagna prioriteringarna ska rymmas inom den befintliga ramen för ERF III.
2009-09-09
Justitiedepartementet
Enheten för migration och asylpolitik
Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 21 september 2009
Dagordningspunkt 3
Rubrik: Inrättande av ett gemensamt EU-program om återflyttning/vidarebosättning
Dokument: 12986/09 ASILE 61,
12985/09 ASILE 60 CADREFIN 45 CODEC 1062
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Frågan om ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU har omnämnts bland annat i Haagprogrammet från 2005 och i kommissionens asylhandlingsplan från 2008.
De senaste åren har antalet medlemsstater med årliga program för vidarebosättning ökat, men EU tar fortfarande emot en liten del av det totala antalet människor som vidarebosätts globalt. Med ett gemensamt EU vidarebosättningsprogram skulle instrumentet kunna användas mer strategiskt på EU-nivå och integreras mer effektivt i EU:s externa relationer. En ökad strategisk användning av vidarebosättningsinstrumentet kan bidra till att lösa flyktingsituationer.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund för ändringarna i ERF III är art. 63 (2)(b) i Europafördraget. Beslut sker med kvalificerad majoritet i Rådet och medbeslutande av Europaparlamentet enligt art. 251 i Europafördraget.
Svensk ståndpunkt
Sverige har länge drivit frågan om ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU och välkomnar kommissionens meddelande.
Det gemensamma EU vidarebosättningsprogrammet är ett bra första steg för EU för att få fler medlemsstater engagerade i vidarebosättning och öka antalet människor som vidarebosätts till Europa.
Med gemensamma prioriteringar och gemensamma insatser skulle vidarebosättningsinstrumentet kunna användas mer strategiskt för att bidra till att lösa flyktingsituationer.
Europaparlamentets inställning
Okänd
Förslaget
Enligt kommissionens förslag är huvudsyftet med ett EU vidarebosättningsprogram att 1) visa ökad solidaritet med tredje land vad gäller mottagande av flyktingar, 2) involvera fler medlemsstater i vidarebosättningsaktiviteter och 3) tillhandahålla en ordnad och säker tillgång till skydd för de som vidarebosätts.
Programmet ska enligt kommissionens meddelande först och främst vara en mekanism för att slå fast gemensamma årliga prioriteringar om möjliga vidarebosättningsinsatser för EU. Det är också tänkt att bidra till stärkt praktiskt samarbete och ökad effektivitet vad gäller extern asylpolitik.
Deltagande i programmet kommer enligt förslaget att vara frivilligt. En expertgrupp för vidarebosättning ska mötas regelbundet där alla medelsstater, UNHCR och andra viktiga aktörer ska delta. Expertgruppen ska förbereda identifiering av gemensamma årliga prioriteringar, som ska ligga till grund för beslut av kommissionen.
Samtidigt med meddelandet om det gemensamma EU vidarebosättningsprogrammet lade kommissionen också fram förslag till förändringar i Europeiska Flyktingfonden (ERF III). Syftet är att få en mer effektiv och ändamålsenlig användning av det finansiella stödet genom flyktingfonden.
Det föreslås att de medlemsstater som vidarebosätter i enlighet med de föreslagna prioriteringarna erhåller finansiellt stöd om 4000 EUR per vidarebosatt person. Det beloppet har sedan 2008 funnits tillgängligt via ERF III och föreslås gälla även framgent.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förlaget påverkar inga svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Inga direkta ekonomiska konsekvenser förutses i nuläget men kommande förhandlingar om de årliga prioriteringarna som styr möjligheten till finansiering ur ERF III kommer sannolikt att få konsekvenser för fördelningen av tillgängliga medel. Sveriges ståndpunkt är att effekten av de fastslagna prioriteringarna ska rymmas inom den befintliga ramen för ERF III.