RIF dp 10 rådspm

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:4208

DOCX
PAGE 4

Rådspromemoria

2008-04-07

Justitiedepartementet

Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet

Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 18 april 2008

Dagordningspunkt 10

EU:s handlingsplan för bättre sprängämnessäkerhet

Dokument: 7712/1/08 ENFOPOL 53 REV 1 (bifogas)

Tidigare dokument:

14959/07 CATS 12 ENFOPOL 184 TRANS 357 MI 287 EEE 69

15618/07 CATS 135 ENFOPOL 199

2007/08:FPM47 Justitiedepartementet

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:, 2007-11-30

Tidigare behandlad vid Justitieutskottet: 2007-11-29

Bakgrund

Förslaget till handlingsplan för förbättrad sprängämnessäkerhet presenterades av kommissionen den 6 november 2007 som ett av tre förslag i ett åtgärdspaket för arbetet mot terrorismen. Handlingsplanen innehåller ca. 50 stycken åtgärdsförslag som rör både den första och den tredje pelaren och avsikten är att dessa ska förhandlas under en kommande femårsperiod.

Rådsslutsatser om handlingsplanen antogs i december 2007. Ett antal åtgärdsförslag framhölls i slutsatserna som särskilt prioriterade:

Inrättandet av ett system för tidig varning

Inrättandet av ett nätverk av enheter för desarmering av sprängämnen

Säkerhet i distributionskedjan (åtgärder gällande tillverkning, lagring, transport och spårbarhet)

Inrättande av en ständig kommitté av experter på prekursorer

Inrättande av en ad hoc-grupp för spårning av sprängämnen

Samarbete gällande spridning av bombtillverkningsinformation på Internet (medlemsstaterna ska samarbeta för att bekämpa spridningen av bombtillverkningsinformation på Internet. Arbetet ska genomföras med full respekt för pressfrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet. De berörda myndigheterna ska utbyta information om möjligheterna till övervakning av hemsidor, samarbete med Internetleverantörer, medvetandehöjningar m.m.)

Skapande av en europeiskt bombdatasystem

Sverige har försvarat respekten för den grundlagsfästa tryck-, yttrande- och informationsfriheten, såväl när det gäller möjligheterna att ingripa mot grundlagsskyddad media, som att – vid sidan om tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser – värna yttrande- och informationsfriheten på ett generellt plan. Mot den bakgrunden kan Sverige inte godta skrivningar som ålägger medlemsstaterna en skyldighet att stänga ner servrar/hemsidor som innehåller grundlagsskyddade uppgifter. Denna önskan har tillmötesgåtts både i rådsslutsatserna och i handlingsplanen (förslag 2.8.1.).

Sverige har även verkat för att åtgärderna måste vara proportionerliga och ge ett tydligt mervärde. Sverige har förespråkat informationsspridning och ett ökat informations- och erfarenhetsutbyte framför lagstiftningsåtgärder samt framfört att hänsyn måste tas till befintliga regler och pågående arbeten på de berörda områdena.

Syftet med behandlingen i rådet är att nå politisk överenskommelse om handlingsplanen.

Rättslig grund och beslutsförfarande

En handlingsplan är ingen rättsakt utan en viljeyttring ifrån kommissionen. Åtgärderna som sådana kommer att förses med rättslig grund när förhandlingar blir aktuella.

Svensk ståndpunkt

Det pågående arbetet inom EU med att utveckla förmågan att skydda samhället mot det hot som den internationella terrorismen innebär är av stor betydelse. Regeringen verkar för att en mycket hög säkerhet ska upprätthållas i landet och inom EU och att Sverige inte ska kunna utnyttjas för att planera och stödja terroristverksamhet.

Sverige ser ett värde i ett tätare praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna och stödjer ett antagande av handlingsplanen. Inför förhandlingarna av respektive åtgärdsförslag kommer det att krävas en noggrann analys och omfattande samordning av olika intressen till följd av handlingsplanens komplexitet och övergripande karaktär.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet har inte hörts och kommer inte att lämna synpunkter på handlingsplanen.

Förslaget

I korthet består handlingsplanen av fyra åtgärdskategorier för att förbättra säkerheten kring sprängämnen:

Horisontella åtgärder (främst att förbättra utbytet av aktuell information och bästa metoder samt att främja sprängämnesrelaterad forskning)

Förebyggande åtgärder (t.ex. öka medvetenheten, förbättra reglering av tillgängligheten av prekursorer på marknaden, ökad säkerhet i sprängämnesanläggningar, ökad säkerhet vid sprängämnestransporter, minskad tillgång till information om olaglig tillverkning av sprängämnen.)

Upptäcktsåtgärder (främst förbättrat informationsutbyte mellan den privata och den offentliga sektorn, utveckling av system för certifiering, testning och provning av sprängämnesdetektionssystem i EU, bättre utnyttjande av detektionsteknik i specifika situationer och lokaler)

Beredskaps- och reaktionsåtgärder (t.ex. förbättrat informationsutbyte och utbyte av bästa metoder mellan medlemsstater, utveckling av utvärderingssystem för hot, utveckling av specifik förberedelse inför och specifika reaktionsåtgärder för terroristhot som omfattar sprängämnen.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

De enskilda åtgärdsförslagen kommer sannolikt att medföra mindre lagändringar men det är i dagsläget svårt att bedöma lagstiftningskonsekvenserna.

Ekonomiska konsekvenser

Handlingsplanen ska inte påverka EU:s budget. De föreslagna åtgärderna i handlingsplanen kan dock komma att medföra vissa ekonomiska konsekvenser för medlemsstaterna. Eventuella merkostnader som kan uppstå finansieras inom befintliga anslagsramar.

Sprängämnessäkerhet är en av kommissionens prioriteringar och kommer att bli föremål för EU-finansiering.