RIF, Återrapport från 21 sept
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:2350A5
Rapport
2009-09-24
Ju/2009/164/EU
Justitiedepartementet
EU-enheten
Riksdagens kammarkansli
Kopia: EU-nämndens kansli
Kopia: Justitieutskottets kansli
Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli
Rapport från möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänst
den 21 september 2009
(1 bilaga)
Sammanfattning
Förslag till EU-gemensamt vidarebosättningsprogram: presentation av KOM
Vissa frågor om asyl i EU: diskussion på begäran av Tyskland
Ensamkommande barn: debatt
Uppföljning ER juni 2009, situationen i Medelhavet: rapport från KOM, åsiktsutbyte
Fri rörlighet: slutsatser godkändes.
Gemensamma kommittén
VIS: lägesrapport från KOM
***
Lunchdiskussion: under lunchen besökte högkommissarie Antotnio Guterres, UNHCR, RIF-rådet för en informell diskussion om bl a vidarebosättning, situationen i Medelhavet och ensamkommande barn. KOM informerade MS inför den kommande femte rapporten om viseringsreciprocitet.
(1 bilaga)
RIF-RÅD
Rådet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänst sammanträdde i Bryssel den 21 september 2009. Statsrådet Tobias Billström företrädde det svenska ordförandeskapet.
Statsrådet Billström beklagade inledningsvis de 6 italienska soldater som förolyckats i Afghanistan.
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Dok. 13333/09 OJ/CONS 47 JAI 589 COMIX 670
Dagordningen godkändes.
2. Godkännande av A-punktslistan
Dok. 13334/09 PTS A 39
Punkterna 1 och 2 strukna. A-punktslistan godkändes.
3. - Inrättande av ett gemensamt EU-program om vidarebosättning
a) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om inrättandet av ett gemensamt EU-program om vidarebosättning
Dok. 12986/09 ASILE 61 + ADD 1 + ADD 2
b) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut nr 573/2007/EG om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008-2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar och om upphävande av rådets beslut 2004/904/EG (R)
Dok. 12985/09 ASILE 60 CADREFIN 45 CODEC 1062
= Föredragning av kommissionen och inledande debatt (offentlig överläggning enligt artikel 8.1 a)
SE ORDF tackade KOM för förslaget till EU-gemensamt vidarebosättningprogram och förklarade frågan som mycket angelägen. Med ett gemensamt program kan vidarebosättningsinstrumentet användas mer strategiskt och även integreras mer effektivt i EU:s externa relationer för att bidra till att lösa längvariga flyktingsituationer.
KOM, Barrot framhöll att detta var ett förslag till program för de allra mest sårbara grupper av flyktingar i världen, de som aldrig kan återvända till sitt hemland. Enligt UNHCR och flyktingkommissarie Guterres rör det sig om ca 750 000 av 10 miljoner flyktingar som nu väntar på vidarebosättning.
Förslaget till program ska utgöra en ny strukturell ram för EU-samarbetet på området och styra avsatta medel inom Europeiska flyktingfonden. Parallellt med detta ska finansiellt stöd gå till de MS som ansluter sig och väljer att ta emot dessa flyktingar.
I huvudsak innebär programmet att:
1. Experter får i uppgift att fastställa årliga prioriteringar, i enlighet med behoven för särskilt sårbara grupper och regioner. När de årliga prioriteringarna med rådets och EP:s samtycke godkänts, kan 4000 euro per mottagen person utställas MS.
2. Synergier på praktisk nivå främjes. Ett nära samarbete mellan UNHCR, nationella myndigheter och det framtida stödkontoret för asyl inleds. Stödkontoret kan framöver logistiskt hantera nämnda krediter. Möjlighet ska finnas att sända ut lag av nationella experter t ex för medicinsk hjälp och ombesörja gemensamma transporter för vidarebosättning i EU MS.
3. Samarbetet utanför unionen intensifieras.
KOM tackade SE ORDF för att prioritera förhandlingarna om stödkontoret för asyl. EU borde omedelbart ta steget vidare i arbetet med det gemensamma vidarebosättningsprogrammet och fastställa prioriteringarna för 2010 och 2011. SE ORDF med sitt sedan länge etablerade nationella program hade viktiga erfarenheter att bidra med i detta arbete.
En MS som nyligen gjort en resa genom Syrien, Damaskus ansåg vidarebosättning vara en enormt viktig fråga. Det var också värdefullt med de särskilt avsatta medlen, för att komplettera redan befintliga system och utöka arbetet inom den externa dimensionen. I diskussionen var det också viktigt att skilja på begreppen, att inte blanda samman vidarebosättning med aktuell EU-intern fördelning. Möjligheten måste finnas att erbjuda skydd till de mest behövande innan de riskerar livet. I utvecklingen a ett gemensamt, flexibelt system bör redan etablerade strategier hos UNHCR följas. EU måste i sammanhanget också vara självkritiskt, och se över de regionala skyddsprogrammen, som fungerat mindre bra.
En MS såg en fördel i att denna diskussion redan går långt tillbaka i tiden, och att EU med det nya förslaget inte börjar från noll. De MS som vill se drastiska åtgärder och ökad solidaritet mellan EU MS internt, var också de som måste starta nationella vidarebosättningsprogram. De menade att EU agerat för sent i fallet Irak, då en enda MS föreslagit gemensamma åtgärder. UNHCR rekommenderar sedan länge en kombination av åtgärder. EU borde tidigare samlat sig kring vidarebosättningen inom ramen för det regionala stödet. De hoppades nu på samsyn för att skapa en gemensam plattform. När en konflikt uppstår måste EU ha verktygen för att också kunna agera pro-aktivt.
En MS ansåg programmet vara en livlina för de tusentals personer runt om i världen som inte har någon annan utsikt än att för alltid bli kvar i ett läger. Denna MS ingår ännu inte i den s k 10-gruppen, men följde nyligen med en annan MS på en intressant vidarebosättningsresa och planerar nu att påbörja samarbete med UNHCR om att ta emot ett 30-tal kvotflyktingar från Irak. Stödkontoret för asyl skulle komma att spela en mycket viktig roll på området framöver. EU måste även internt visa på solidaritet, särskilt med de MS som för tillfället utsätts för hårdast tryck.
En MS gav sitt fulla stöd till förslaget, detta var en viktig pusselbit för den framtida verkligt gemensamma EU asylpolitiken. Programmet skulle även fortsättningsvis var frivilligt.
Även en annan MS välkomnade förslaget till program. Dock måste detta baseras på full frivillighet. Expertgruppen kunde inte agera ensam aktör i fastställandet av de årliga prioriteringarna. Detta var ett högst politisk avgörande som måste innefatta både inrikes- och utrikesministrar.
En MS framhöll synergieffekten. Stödkontoret asyl skulle komma att spela en viktig roll, och måste från början åläggas denna uppgift. Även fortsättningsvis måste MS olika situation, olika mottagandekapacitet beaktas och programmet kunna ses som ett mer kompletterande inslag. De gav sitt stöd till de nya förslagen.
En MS yrkade på EU:s hjälp till flyktingar i politiskt instabila länder - i nära samarbete med UNHCR. De refererade till erfarenheter från den resa man genomfört till Jordanien tillsammans med SE statsrådet Billström. Det var hög tid att visa på solidaritet också inom EU och med de MS som utsätts för högst tryck. MS inom den s k Quadrogruppen behövde akut hjälp. T ex anländer stora grupper Palestinier just nu till denna MS, dessa kan inte återvända.
En MS vittnade om goda erfarenheter från dess nationella vidarebosättningsprogram i samarbete med UNHCR. Detta visade också på strategiskt minskande kostnader. Vissa inslag i KOM:s förslag till gemensamt program kunde behöva ytterligare analys, t ex gällande hur de årliga prioriteringarna ska komma att fastställas, men i örigt hoppades de på ett snabbt genomförande.
Även en annan MS, med erfarenhet i ett nationellt program i samarbete med UNHCR, gav stöd till förslaget baserat på frivillighet. De ställde sig också positiva till en starkare koppling mellan det gemensamma vidarebosättningsprogrammet och befintliga regionala program. Ytterligare tre MS gav sitt stöd till detta.
En MS var positiv till förslaget som de ansåg innebar en konkretisering på området. Medelhavsregionen måste särskilt beaktas i det framtida arbetet. MS i Quadrogruppen behöver akut hjälp.
Eritreaner som ankommer via Libyen var särskilt utsatta.
En MS gav särskilt stöd till det frivilliga elementet i förslaget till gemensamt program. Solidaritet måste parallellt visas MS i södra Medelhavsregionen som utsätts för högst tryck. Kriterierna för de årliga prioriteringarna måste baseras på en jämförelse av antal sökande i förhållande till MS storlek, BNP osv.
En MS gav stöd till ett förstärkt skydd i tredjeländer. Även FR berörs av strömmarna via Medelhavet. Asylkontoret borde anta en operativ inriktning. Solidaritet var ledordet även inom EU.
En MS välkomnade KOM:s meddelande och förslaget om ett samordnat stöd till tredje land. En viktig fördel var bättre information som skulle komma av programmet. Det måste finnas lagliga möjligheter att ta sig till EU, utan att riskera livet. MS olika förutsättningar måste styra besluten framöver.
KOM gladde sig åt det stora stöd till förslaget som diskussionen visat på . Visst upprättades programmet på frivillig basis, men samordningen var alldeles nödvändig för att t ex kunna sänka kostnader. KOM tackade SE ORDF för att prioritera frågan och för ambitionen att realisera programmet före årets slut.
SE ORDF meddelade att man tar MS värdefulla kommentarer med i det fortsatta arbetet och hoppas på ett gott samarbete även med EP inom ramen för medbeslutandeprocessen.
4. Vissa frågor om asyl i Europeiska Unionen (på begäran av Tyskland)
DE förklarade inledningsvis att man i diskussionen om solidaritet mellan EU MS först måste se till det faktum att arbetet med gemensamma åtagande t ex enligt Dublinkonventionen, inte fungerar hos samtliga och att det innebär stora problem för övriga. EG-domstolen har nu t ex konstaterat att status inte kan garanteras i särskilt en MS, och att återsändanden dit enligt första asyllandsprincipen därför inte är möjliga. Det handlar alltså inte om detaljfrågor. KOM och rådet måste se till att Dublinsystemet fungerar, och om inte, hitta lösningar på vidhängande problem.
Även gällande skyddsgrunderna enligt kommande förslag från KOM, riskerar att hamna under gemensamt fastställda nivåer. EU måste därför först och främst fokusera på en utvärdering, enligt pakten för migration och asyl, av nuvarande lagstiftning. Genèvekonventionen och Dublinkonventionen innebär prov på solidaritet mellan MS. Problemen i Medelhavsregionen kan inte hanteras enbart närmast belägna MS. Solidariteten förutsätter att gemensamma principer efterlevs. Komplicerade särregler förstör funktionen i Dublinsystemet.
En MS höll med DE om att det inte är någon idé att anta nya rättsakter på asylområdet eller att tala om verklig solidaritet med varandra, så länge befintlig lagstiftning inte efterföljs.
De gav stöd till asylkontoret och menade att detta skulle spela en viktig roll i arbetet med framtida nödvändiga förändringar.
En MS ifrågasatte mervärdet i kommande asylförslag, då KOM och MS måste sägas stå långt ifrån varandra. Om EU inte söker någon uppgradering, kan man lika gärna börja om från början med något helt nytt och ta tillfället i akt när nya tidsfrister ska införas i Stockholmsprogrammet.
En MS gav stöd till DE och ansåg att KOM borde ta större hänsyn till MS synpunkter inför lanseringen av nya förslag. Det var viktigt med bra återtagandeavtal med tredje land, men oacceptabelt att det samtidigt inte ska gå att lösa liknande EU-interna problem.
En MS ansåg inte att det faktum att vissa nationella åtaganden inte uppfyllts, var en anledning att inte lägga några nya förslag till lagändringar.
Även en annan MS hoppades på stödkontoret asyl för ett ökat informations- och erfarenhetsutbyte. De nya förslagen till ändringar av asyldirektiven var helt nödvändiga för en fortsatt harmonisering. Utan nya förslag riskerar EU att förlora ytterligare tid - och mervärde. Tidsfristen för målet med ett gemensamt asylsystem ska inte behöva ändras fler gånger.
En MS gav stöd till ovan. Nya förslag måste fram för att testa möjliga framtida instrument, inte minst för det kommande Stockholmsprogrammet. Prövotiden med dess barnsjukdomar måste också ses som en form av utvärdering.
En MS påminde om att pakten för migration och asyl talar om en dynamisk balans. Harmonisering genom andra fasen av det gemensamma asylsystemet måste sägas redan vara påbörjad med förslaget till stödkontoret asyl under förhandling. EU får inte i detta läge ytterligare öka bördan på de södra MS, då detta riskerar bromsa upp deras möjligheter till att också stödja tredje land.
Två MS påminde om vikten av att också använda sig av resultatet av utvärderingar, och utifrån detta skapa en realistisk tidplan för fortsättningen. KOM måste ta stor hänsyn till MS synpunkter då MS ska genomföra besluten i praktiken.
En MS ansåg att det fortsatt fanns ett behov av ett verkligt gemensamt asylsystem i EU. Solidariteten mellan MS var dock avgörande. Om en MS har praktiska problem med tillämpningen av t ex Dublin, 1a asyllandsprincipen – och samtidigt utsätts för ett stort tryck vid gränsen – måste denna MS visas särskild hänsyn.
KOM svarade att man antagit pakten för migration och asyl utifrån förutsättningen att Dublin beaktas. KOM anser att de bestämmelser som fortfarande är luddiga ytterligare kan standardiseras.
Därför vill också KOM gå vidare med harmoniseringen, uppgradera, förenkla och föreslå än mer lika bestämmelser som blir svårare att hävda nationella problem emot. KOM vill verka för att rådet uppnår den tidsfrist för det gemensamma asylsystemet som satts till 2012.
SE ORDF påminde om sedan tidigare tydliga politiska överenskommelser som ligger fast och gav stöd till KOM i ambitionen att tillsammans fortsätta på den inslagna vägen mot ytterligare harmonisering.
5. Ensamkommande barn
- Debatt (offentlig överläggning enligt artikel 8.3)
Dok. 13211/09 ASIM 87
SE ORDF konstaterade att majoriteten av MS redan vid det informella ministermötet för rättsliga och inrikes frågor i Stockholm i juli framhållit vikten av att EU tar fram en gemensam handlingsplan för ensamkommande barn. Flertalet MS upplever en ökning av antalet ensamkommande barn. Det rör sig både om barn som söker asyl och barn som inte gör det. Grupper av barn försvinner också kort efter ankomst. Handlingsplanen bör innehålla förebyggande åtgärder, relationer med tredje land och förslag till praktiskt samarbete.
Den MS som tog initiativ till diskussionen i juli uttryckte förhoppning om att den samsyn som MS har i denna fråga redan sedan en tid tillbaka ska följa med in i ett avsnitt i det kommande Stockholmsprogrammet. Handlingsplanen bör syfta till att gynna de ensamkommande barnen och se till att de så långt som möjligt kan återända hem och återförenas med sina familjer, i enlighet med internationella konventioner. Saken måste beaktas även i EU-gemensamma återtagandeavtal och rymma förslag till hantering också då återsändande framstår som omöjligt.
En MS menade att upplevelserna skiljer sig åt mellan olika MS. De ville särskilt framhålla den lockelse europeiska fotbollsklubbar utgör för yngre, afrikanska pojkar. Det rörde sig i många fall om människohandel. EU måste skapa system som gör att barnen slipper anledningar att fly hemifrån, eller som tillåter att de i EU hamnar i en sämre situation än den de flydde ifrån. Ett nordiskt samarbete inrättas också, och det ska gälla för alla barn. Frågan måste ses som fortsatt högaktuell då FN:s barnkonvention i år firar 20-årsjubileum.
En MS menade att många av de ensamkommande försöker passera som barn, fast de inte är det. Det var många falska uppgifter i omlopp när det kom till att fastställa en persons ålder. I denna MS möjliggör ny nationell lagstiftning tester t ex av handloven m.m. Personer försöker också att föra in barn ensamma i förväg, för att skaffa uppehållstillstånd till sig själva.
Motåtgärder på området var en viktig del i kampen mot organiserad brottslighet.
En MS menande att barnets bästa måste prioriteras. Underåriga asylsökande måste kunna få skydd. Det innebar en utmaning för EU att hantera de som inte har skyddsskäl men är ensamkommande underåriga. Denna MS har en nationell satsning på återsändande. Det handlar om förebyggande åtgärder; snabba insatsstyrkor som kan stoppa barnen från att lämna sina hemländer så att de inte hamnar i kriminalitet, prostitution osv. Samarbete sker särskilt vid flygplatser. De har också gjort investering i barnhem i t ex Angola. Barn som återsänts till dessa hade i samtliga fall inom kort hämtats av anhöriga. Detta borde, enligt denna MS utvidgas till en europeisk ansats.
KOM, Barrot höll med om att de till EU ensamkommande barnen innebar både ett nederlag och en utmaning. Detta var ett område där EU-samarbetet var alldeles nödvändigt. Ett stort problem är de barn som ankommer och sedan försvinner. Då det kan konstateras att det handlar om människohandel tror KOM att Europol och Frontex skulle kunna bidra i arbetet. EU behöver på området mer av direkt samarbete med ursprungsländerna och göra en satsning på informationskampanjer. Denna diskussion måste utmynna i något handfast och ses som ett av de första initiativen inom ramen för Stockholmsprogrammet. KOM hoppades på ett tydligt mandat att påbörja arbetet med en handlingsplan för ensamkommande barn.
SE ORDF noterade med glädje den fortsatta samsynen i frågan och uppmanade på samtliga MS vägnar KOM att prioritera utarbetandet av en handlingsplan med sikte på en presentation i början av 2010.
6. Uppföljning av slutsatserna från Europeiska rådet den 18-19 juni 2009
a) Rapport från kommissionen
b) Frontexoperationernas roll och utveckling i Medelhavsområdet (på begäran av Frankrike)
Dok. 13226/09 FRONT 66
SE ORDF meddelade inledningsvis att den franske ministern strax före mötet cirkulerat ett brev med förslag till fem punkter om hur förstärka Frontex för att bekämpa den olagliga invandringen (bilaga 1).
SE ORDF underströk vidare allvaret i situationen i Medelhavet. För att hantera den behöver EU en bred ansats med utgångspunkt i den globala ansatsen för migration och med åtgärder på både lång och kort sikt. SE ORDF ser också detta som något som måste behandlas inom ramen för förhandlingarna om det kommande Stockholmsprogrammet.
KOM, Barrot inledde med en lägesrapport från pilotprojektet för EU-intern omfördelning från Malta. FR har sedan tidigare accepterat att bosätta ca 90 personer från Malta. I Juli togs de första steget i projektet.
KOM uppmanade fler MS att ansluta sig och visa solidaritet med Malta i enlighet med Europeiska rådets slutsatser. KOM påminde om möjligheterna att för detta få stöd finansiellt genom flyktingfonden. KOM återkommer med ny lägesrapport vid RIF-rådet i oktober.
Vad gällde Frontex, ombes KOM där av ER att ta fram tydliga regler för gemensamma operationer, räddning till sjöss samt gemensamt återsändande. KOM återkommer även här med en presentation av dessa regler i oktober. Vidare kommer ett förslag till ändring av Frontex-förordningen till 2010. Frontex föreslås få ökade resurser och till följd av en internt utförd studie föreslås de få en större roll i det gemensamma återsändandet.
KOM förbereder sig för att tillsammans med SE ORDF resa till Libyen och Turkiet. I nära samarbete med UNHCR hoppas KOM på att kunna bidra till en bättre gemensam förvaltning , ge stöd till att förstärka särskilt Libyens kapacitet, främja mänskliga rättigheter och hjälp i organisationen av mottagandehanteringen m.m. För detta krävs en långsiktig strategi. MS kommer efter detta förberedande arbete att kunna dra nytta av de kontakter som etableras. KOM vill kunna använda alla instrumenten inom ramen för den globala ansatsen. KOM möter inom kort även andra berörda internationella organisationer.
FR uttryckte sin önskan att verkligen bidra i arbetet inför Stockholmsprogrammet. FR kan tänka sig att upprepa stödet till Malta under 2010. Även EL hade en särskilt svår situation och FR bad KOM att ha deras förhållande till Turkiet i åtanke vid de förestående resorna. Samtliga MS måste känna ansvar för situationen i Medelhavet och fler borde visa på solidaritet med MS vid yttre gräns, i enlighet med pakten för migration och asyl. FR yrkade också på större solidaritet med asylsökande. EU MS kan inte tillåta den olagliga invandringen leda till så stora skillnader för de olika nationella systemen. Ytterligare harmonisering var en nödvändighet och särskilt stödkontoret asyl måste snabbt stå operativt. Vad gällde Frontex förklarade FR att det brev ministern cirkulerat innehöll förslag till den doktrin som saknades. Frontex måste tillåtas medverka i återsändandet. Ute till havs borde övervakningen i högre grad koncentreras till flyg. Systematiskt samarbete måste upprättas mellan Frontex och ursprungsländer, särskilt Libyen och Turkiet. En specialiserad regional enhet för Medelhavet borde finnas på plats redan senast till sommaren 2010. Slutligen efterfrågade FR ett gemensamt EU utbildningsprogram à la Erasmus för att sätta samman och utbilda en EU-styrka.
Även en annan MS önskade se ett starkare Frontex med breddad förmåga – för att bättre kunna bekämpa den olagliga invandringen.
De uttryckte stor oro över asylhanteringen på plats, särskilt i Libyen. EU-stödet till denna borde utvecklas. Dock fick inte aktuella satsningar innebära att andra tredjeländer i behov av snabb hjälp, som kanske redan fått stå åt sidan, stryker på foten.
En MS ansåg att MT parallellt med det aktuella pilotprojektet också behövde tekniskt stöd. Man fick inte glömma de rättsliga villkor som Frontex verkar utifrån. Det var dock tid att se över Frontex operativa roll. EU-stöd skulle utgå inte bara till ursprungsländer utan också transitländer. Ett nära samarbete ar A och O inte minst gällande återsändande av personer som inte erhåller skyddsstatus.
En MS meddelade att de ändrat sin nationella lagstiftning. De kommer att kunna hjälpa MT. De fann det överraskande att så få verkade planera att göra detsamma. De gav fortsatt stöd till KOM i arbetet för ökad intern solidaritet och till en uppgradering av gränskontrollen med en förstärkt roll för Frontex. MS hade också möjligheter att nationellt göra ytterligare ansträngningar särskilt till sjöss. Det handlade t ex om att intervjua olagliga invandrare efter ankomst för information om resrutt osv.
En MS ansåg ER slutsatserna vara en bra utgångspunkt för arbetet med att förbättra förfarandena och politiken för Medelhavsområdet. Det var nödvändigt med mer kraftfulla åtgärder mot den olagliga invandringen. Utmaningen låg i att hantera frågan i relation till så många tredjeländer. Åtaganden för återtagande av de egna medborgarna, särskilt vad gällde Libyen och Turkiet, var en viktig pusselbit. Stödkontoret skulle utgöra nyckeln i fördelnings- och solidaritetsarbetet inom EU framöer. Denna MS påminde om dess kandidatur för kontorets placering.
En MS upprepade att den uppkomna situationen inte var ett problem enbart för MS i Medelhavsregionen, hela EU skulle drabbas till slut. I Stockholmsprogrammet var det viktigt att utforma en klausul för en verkligt solidarisk politik. En uppgradering på området för återtagande, särskilt i förhållande till Turkiet, var helt nödvändig. De gav FR stöd i fråga om Frontex. Om idén med ett regionalt kontor i området blev verklighet till 2010 såg de gärna att det förlades denna MS.
En MS menade att läget i Medelhavet inte kunde benämnas som något annat än en krissituation. Det brådskade att få stopp på flödena via framförallt Libyen. En konkret politik med verkligt gemensamma åtgärder måste utarbetas. Fokus skulle fortsatta ligga på Nordafrika. Hållbarhet uppnåddes genom ett inlemmande i Stockholmsprogrammet.
En MS ansåg att solidaritet kunde visas MS emellan då ökad harmonisering uppnåtts och arbetet handlade om att verkligen motverka skillnaderna i de olika nationella systemen.
Än så länge tilläts olika MS utgöra olika attraktionskraft. Stödkontoret var en nyckel på området. Ett effektivt Frontex med en gränsövervakning som respekterar internationella åtaganden var det som måste till. De gav stöd till fortsatt samarbete med tredjeland och till KOM:s ambitioner.
Tre MS påtalade risken med att lägga alla resurser på ett bräde och underströk vikten av att inte de östra landgränserna glömdes bort i fokuseringen på Medelhavet. Rutterna flyttas snabbt till de oövervakade övergångarna.
En MS framhöll nödvändigheten i ett verkligt gemensamt angreppssätt för att upprätthålla unionens trovärdighet mot tredje land. Stödkontorets inrättande gav ett viktigt tillfälle för bättre samarbete.
MT tackade de MS som valt att delta i pilotprojektet och visat särskilt stöd till MT i enlighet med ER slutsatser.
SE ORDF förklarade avslutningsvis att diskussionen visat på att Stockholmsprogrammet här kommer att spela en stor roll, inte minst vad gällde lösningar på längre sikt.
7. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (på begäran av Danmark)
SE ORDF noterade inledningsvis att Coreper II, vid sitt möte den 16 september 2009, nådde en överenskommelse om det utkast till slutsatser som DK presenterat (dok. 13268/09).
DK, med stöd från två andra MS, ansåg att även denna fråga måste ses i ett sammanhang, också som en del arbetet med att bekämpa den olagliga invandringen. Missbruk, särskilt i kölvattnet till ”Metock-domen”, fick inte inverka på den fria rörligheten. KOM:s tolkning enligt riktlinjerna gick i rätt riktning. Om missbruket fortsätter systematiskt, bör dock KOM bör ta initiativ till ytterligare förslag för att stävja detta.
KOM, Barrot höll med om att det var viktigt att bekämpa all form av missbruk. Därför hade KOM tagit fram särskilda riktlinjer på området. KOM uppmanade MS att rapportera till KOM om framtida problem.
Slutsatserna godkändes.
GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Dagordningen godkändes.
- VIS
– Lägesrapport
SE ORDF konstaterade inledningsvis att driftstarten för VIS, Visa Information System kommer att försenas. ORDF kommer i samarbete med KOM att ta fram ett förslag till ny tidplan, som presenteras i början av oktober.
KOM, Barrot förklarade att där finns en åtskillnad mellan utvecklingen centralt och utvecklingen nationellt i MS. Förseningarna i den senare innebär större problem. Centralt gjorde ett första starttest i april 2009. Handlingsplanen förutser ett avslut på testet i september.
Om resultatet visar på framgång, rör det sig om försening på ca tre månader. Parallellt löper den nationella utvecklingen. Vissa MS har redan upplevt stor succé och mycket goda testresultat, för andra går förberedelserna mycket långsamt. På grund av detta ger en mer realistisk bild förseningar på snarast ca sex månader. Som ORDF konstaterat nås i vilket fall inte tidigare målsättning med driftstart 21 december 2009. De nationella experterna arbetar fortsatt i nära samarbete med kom för att ta fram ett nytt startdatum. KOM uppmanade samtliga MS till ytterligare ansträngningar. KOM intensifierar kontakten med kontraktsinnehavaren. Ny information bör gå ut till gränsvakter, frontexpersonal, viseringsutfärdande myndigheter samt till tredje länder, där de sökande finns. Expertgruppen F oVIS möts igen i början på oktober och därefter räknar KOM tillsammans med ORDF att kunna presentera ett förslag till ny tidplan.
En MS varnade för likheter med svårigheterna kring SIS II. Förseningarna riskerar att bli längre och hela tiden baseras de på nya skäl. I fallet VIS finns inget backup-system. MS måste alltså göra allt för att inte upprepa följetongen.
En MS gav stöd till SI. På grund av erfarenheterna från SIS II, litar de inte längre på nuvarande uppdragsinnehavare. MS får för lite information om detaljerade avtalsvillkor och kan inget annat att göra än att acceptera KOM:s meddelanden om ytterligare förseningar.
KOM påminde om att de centrala problemen är minimala i jämförelse med de nationella anledningarna till försening. KOM återkommer vid RIF-rådet i oktober med en ny lägesrapport.
* * *
2009-09-24
Ju/2009/164/EU
Justitiedepartementet
EU-enheten
Riksdagens kammarkansli
Kopia: EU-nämndens kansli
Kopia: Justitieutskottets kansli
Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli
Rapport från möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänst
den 21 september 2009
(1 bilaga)
Sammanfattning
Förslag till EU-gemensamt vidarebosättningsprogram: presentation av KOM
Vissa frågor om asyl i EU: diskussion på begäran av Tyskland
Ensamkommande barn: debatt
Uppföljning ER juni 2009, situationen i Medelhavet: rapport från KOM, åsiktsutbyte
Fri rörlighet: slutsatser godkändes.
Gemensamma kommittén
VIS: lägesrapport från KOM
***
Lunchdiskussion: under lunchen besökte högkommissarie Antotnio Guterres, UNHCR, RIF-rådet för en informell diskussion om bl a vidarebosättning, situationen i Medelhavet och ensamkommande barn. KOM informerade MS inför den kommande femte rapporten om viseringsreciprocitet.
(1 bilaga)
RIF-RÅD
Rådet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänst sammanträdde i Bryssel den 21 september 2009. Statsrådet Tobias Billström företrädde det svenska ordförandeskapet.
Statsrådet Billström beklagade inledningsvis de 6 italienska soldater som förolyckats i Afghanistan.
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Dok. 13333/09 OJ/CONS 47 JAI 589 COMIX 670
Dagordningen godkändes.
2. Godkännande av A-punktslistan
Dok. 13334/09 PTS A 39
Punkterna 1 och 2 strukna. A-punktslistan godkändes.
3. - Inrättande av ett gemensamt EU-program om vidarebosättning
a) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om inrättandet av ett gemensamt EU-program om vidarebosättning
Dok. 12986/09 ASILE 61 + ADD 1 + ADD 2
b) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut nr 573/2007/EG om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008-2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar och om upphävande av rådets beslut 2004/904/EG (R)
Dok. 12985/09 ASILE 60 CADREFIN 45 CODEC 1062
= Föredragning av kommissionen och inledande debatt (offentlig överläggning enligt artikel 8.1 a)
SE ORDF tackade KOM för förslaget till EU-gemensamt vidarebosättningprogram och förklarade frågan som mycket angelägen. Med ett gemensamt program kan vidarebosättningsinstrumentet användas mer strategiskt och även integreras mer effektivt i EU:s externa relationer för att bidra till att lösa längvariga flyktingsituationer.
KOM, Barrot framhöll att detta var ett förslag till program för de allra mest sårbara grupper av flyktingar i världen, de som aldrig kan återvända till sitt hemland. Enligt UNHCR och flyktingkommissarie Guterres rör det sig om ca 750 000 av 10 miljoner flyktingar som nu väntar på vidarebosättning.
Förslaget till program ska utgöra en ny strukturell ram för EU-samarbetet på området och styra avsatta medel inom Europeiska flyktingfonden. Parallellt med detta ska finansiellt stöd gå till de MS som ansluter sig och väljer att ta emot dessa flyktingar.
I huvudsak innebär programmet att:
1. Experter får i uppgift att fastställa årliga prioriteringar, i enlighet med behoven för särskilt sårbara grupper och regioner. När de årliga prioriteringarna med rådets och EP:s samtycke godkänts, kan 4000 euro per mottagen person utställas MS.
2. Synergier på praktisk nivå främjes. Ett nära samarbete mellan UNHCR, nationella myndigheter och det framtida stödkontoret för asyl inleds. Stödkontoret kan framöver logistiskt hantera nämnda krediter. Möjlighet ska finnas att sända ut lag av nationella experter t ex för medicinsk hjälp och ombesörja gemensamma transporter för vidarebosättning i EU MS.
3. Samarbetet utanför unionen intensifieras.
KOM tackade SE ORDF för att prioritera förhandlingarna om stödkontoret för asyl. EU borde omedelbart ta steget vidare i arbetet med det gemensamma vidarebosättningsprogrammet och fastställa prioriteringarna för 2010 och 2011. SE ORDF med sitt sedan länge etablerade nationella program hade viktiga erfarenheter att bidra med i detta arbete.
En MS som nyligen gjort en resa genom Syrien, Damaskus ansåg vidarebosättning vara en enormt viktig fråga. Det var också värdefullt med de särskilt avsatta medlen, för att komplettera redan befintliga system och utöka arbetet inom den externa dimensionen. I diskussionen var det också viktigt att skilja på begreppen, att inte blanda samman vidarebosättning med aktuell EU-intern fördelning. Möjligheten måste finnas att erbjuda skydd till de mest behövande innan de riskerar livet. I utvecklingen a ett gemensamt, flexibelt system bör redan etablerade strategier hos UNHCR följas. EU måste i sammanhanget också vara självkritiskt, och se över de regionala skyddsprogrammen, som fungerat mindre bra.
En MS såg en fördel i att denna diskussion redan går långt tillbaka i tiden, och att EU med det nya förslaget inte börjar från noll. De MS som vill se drastiska åtgärder och ökad solidaritet mellan EU MS internt, var också de som måste starta nationella vidarebosättningsprogram. De menade att EU agerat för sent i fallet Irak, då en enda MS föreslagit gemensamma åtgärder. UNHCR rekommenderar sedan länge en kombination av åtgärder. EU borde tidigare samlat sig kring vidarebosättningen inom ramen för det regionala stödet. De hoppades nu på samsyn för att skapa en gemensam plattform. När en konflikt uppstår måste EU ha verktygen för att också kunna agera pro-aktivt.
En MS ansåg programmet vara en livlina för de tusentals personer runt om i världen som inte har någon annan utsikt än att för alltid bli kvar i ett läger. Denna MS ingår ännu inte i den s k 10-gruppen, men följde nyligen med en annan MS på en intressant vidarebosättningsresa och planerar nu att påbörja samarbete med UNHCR om att ta emot ett 30-tal kvotflyktingar från Irak. Stödkontoret för asyl skulle komma att spela en mycket viktig roll på området framöver. EU måste även internt visa på solidaritet, särskilt med de MS som för tillfället utsätts för hårdast tryck.
En MS gav sitt fulla stöd till förslaget, detta var en viktig pusselbit för den framtida verkligt gemensamma EU asylpolitiken. Programmet skulle även fortsättningsvis var frivilligt.
Även en annan MS välkomnade förslaget till program. Dock måste detta baseras på full frivillighet. Expertgruppen kunde inte agera ensam aktör i fastställandet av de årliga prioriteringarna. Detta var ett högst politisk avgörande som måste innefatta både inrikes- och utrikesministrar.
En MS framhöll synergieffekten. Stödkontoret asyl skulle komma att spela en viktig roll, och måste från början åläggas denna uppgift. Även fortsättningsvis måste MS olika situation, olika mottagandekapacitet beaktas och programmet kunna ses som ett mer kompletterande inslag. De gav sitt stöd till de nya förslagen.
En MS yrkade på EU:s hjälp till flyktingar i politiskt instabila länder - i nära samarbete med UNHCR. De refererade till erfarenheter från den resa man genomfört till Jordanien tillsammans med SE statsrådet Billström. Det var hög tid att visa på solidaritet också inom EU och med de MS som utsätts för högst tryck. MS inom den s k Quadrogruppen behövde akut hjälp. T ex anländer stora grupper Palestinier just nu till denna MS, dessa kan inte återvända.
En MS vittnade om goda erfarenheter från dess nationella vidarebosättningsprogram i samarbete med UNHCR. Detta visade också på strategiskt minskande kostnader. Vissa inslag i KOM:s förslag till gemensamt program kunde behöva ytterligare analys, t ex gällande hur de årliga prioriteringarna ska komma att fastställas, men i örigt hoppades de på ett snabbt genomförande.
Även en annan MS, med erfarenhet i ett nationellt program i samarbete med UNHCR, gav stöd till förslaget baserat på frivillighet. De ställde sig också positiva till en starkare koppling mellan det gemensamma vidarebosättningsprogrammet och befintliga regionala program. Ytterligare tre MS gav sitt stöd till detta.
En MS var positiv till förslaget som de ansåg innebar en konkretisering på området. Medelhavsregionen måste särskilt beaktas i det framtida arbetet. MS i Quadrogruppen behöver akut hjälp.
Eritreaner som ankommer via Libyen var särskilt utsatta.
En MS gav särskilt stöd till det frivilliga elementet i förslaget till gemensamt program. Solidaritet måste parallellt visas MS i södra Medelhavsregionen som utsätts för högst tryck. Kriterierna för de årliga prioriteringarna måste baseras på en jämförelse av antal sökande i förhållande till MS storlek, BNP osv.
En MS gav stöd till ett förstärkt skydd i tredjeländer. Även FR berörs av strömmarna via Medelhavet. Asylkontoret borde anta en operativ inriktning. Solidaritet var ledordet även inom EU.
En MS välkomnade KOM:s meddelande och förslaget om ett samordnat stöd till tredje land. En viktig fördel var bättre information som skulle komma av programmet. Det måste finnas lagliga möjligheter att ta sig till EU, utan att riskera livet. MS olika förutsättningar måste styra besluten framöver.
KOM gladde sig åt det stora stöd till förslaget som diskussionen visat på . Visst upprättades programmet på frivillig basis, men samordningen var alldeles nödvändig för att t ex kunna sänka kostnader. KOM tackade SE ORDF för att prioritera frågan och för ambitionen att realisera programmet före årets slut.
SE ORDF meddelade att man tar MS värdefulla kommentarer med i det fortsatta arbetet och hoppas på ett gott samarbete även med EP inom ramen för medbeslutandeprocessen.
4. Vissa frågor om asyl i Europeiska Unionen (på begäran av Tyskland)
DE förklarade inledningsvis att man i diskussionen om solidaritet mellan EU MS först måste se till det faktum att arbetet med gemensamma åtagande t ex enligt Dublinkonventionen, inte fungerar hos samtliga och att det innebär stora problem för övriga. EG-domstolen har nu t ex konstaterat att status inte kan garanteras i särskilt en MS, och att återsändanden dit enligt första asyllandsprincipen därför inte är möjliga. Det handlar alltså inte om detaljfrågor. KOM och rådet måste se till att Dublinsystemet fungerar, och om inte, hitta lösningar på vidhängande problem.
Även gällande skyddsgrunderna enligt kommande förslag från KOM, riskerar att hamna under gemensamt fastställda nivåer. EU måste därför först och främst fokusera på en utvärdering, enligt pakten för migration och asyl, av nuvarande lagstiftning. Genèvekonventionen och Dublinkonventionen innebär prov på solidaritet mellan MS. Problemen i Medelhavsregionen kan inte hanteras enbart närmast belägna MS. Solidariteten förutsätter att gemensamma principer efterlevs. Komplicerade särregler förstör funktionen i Dublinsystemet.
En MS höll med DE om att det inte är någon idé att anta nya rättsakter på asylområdet eller att tala om verklig solidaritet med varandra, så länge befintlig lagstiftning inte efterföljs.
De gav stöd till asylkontoret och menade att detta skulle spela en viktig roll i arbetet med framtida nödvändiga förändringar.
En MS ifrågasatte mervärdet i kommande asylförslag, då KOM och MS måste sägas stå långt ifrån varandra. Om EU inte söker någon uppgradering, kan man lika gärna börja om från början med något helt nytt och ta tillfället i akt när nya tidsfrister ska införas i Stockholmsprogrammet.
En MS gav stöd till DE och ansåg att KOM borde ta större hänsyn till MS synpunkter inför lanseringen av nya förslag. Det var viktigt med bra återtagandeavtal med tredje land, men oacceptabelt att det samtidigt inte ska gå att lösa liknande EU-interna problem.
En MS ansåg inte att det faktum att vissa nationella åtaganden inte uppfyllts, var en anledning att inte lägga några nya förslag till lagändringar.
Även en annan MS hoppades på stödkontoret asyl för ett ökat informations- och erfarenhetsutbyte. De nya förslagen till ändringar av asyldirektiven var helt nödvändiga för en fortsatt harmonisering. Utan nya förslag riskerar EU att förlora ytterligare tid - och mervärde. Tidsfristen för målet med ett gemensamt asylsystem ska inte behöva ändras fler gånger.
En MS gav stöd till ovan. Nya förslag måste fram för att testa möjliga framtida instrument, inte minst för det kommande Stockholmsprogrammet. Prövotiden med dess barnsjukdomar måste också ses som en form av utvärdering.
En MS påminde om att pakten för migration och asyl talar om en dynamisk balans. Harmonisering genom andra fasen av det gemensamma asylsystemet måste sägas redan vara påbörjad med förslaget till stödkontoret asyl under förhandling. EU får inte i detta läge ytterligare öka bördan på de södra MS, då detta riskerar bromsa upp deras möjligheter till att också stödja tredje land.
Två MS påminde om vikten av att också använda sig av resultatet av utvärderingar, och utifrån detta skapa en realistisk tidplan för fortsättningen. KOM måste ta stor hänsyn till MS synpunkter då MS ska genomföra besluten i praktiken.
En MS ansåg att det fortsatt fanns ett behov av ett verkligt gemensamt asylsystem i EU. Solidariteten mellan MS var dock avgörande. Om en MS har praktiska problem med tillämpningen av t ex Dublin, 1a asyllandsprincipen – och samtidigt utsätts för ett stort tryck vid gränsen – måste denna MS visas särskild hänsyn.
KOM svarade att man antagit pakten för migration och asyl utifrån förutsättningen att Dublin beaktas. KOM anser att de bestämmelser som fortfarande är luddiga ytterligare kan standardiseras.
Därför vill också KOM gå vidare med harmoniseringen, uppgradera, förenkla och föreslå än mer lika bestämmelser som blir svårare att hävda nationella problem emot. KOM vill verka för att rådet uppnår den tidsfrist för det gemensamma asylsystemet som satts till 2012.
SE ORDF påminde om sedan tidigare tydliga politiska överenskommelser som ligger fast och gav stöd till KOM i ambitionen att tillsammans fortsätta på den inslagna vägen mot ytterligare harmonisering.
5. Ensamkommande barn
- Debatt (offentlig överläggning enligt artikel 8.3)
Dok. 13211/09 ASIM 87
SE ORDF konstaterade att majoriteten av MS redan vid det informella ministermötet för rättsliga och inrikes frågor i Stockholm i juli framhållit vikten av att EU tar fram en gemensam handlingsplan för ensamkommande barn. Flertalet MS upplever en ökning av antalet ensamkommande barn. Det rör sig både om barn som söker asyl och barn som inte gör det. Grupper av barn försvinner också kort efter ankomst. Handlingsplanen bör innehålla förebyggande åtgärder, relationer med tredje land och förslag till praktiskt samarbete.
Den MS som tog initiativ till diskussionen i juli uttryckte förhoppning om att den samsyn som MS har i denna fråga redan sedan en tid tillbaka ska följa med in i ett avsnitt i det kommande Stockholmsprogrammet. Handlingsplanen bör syfta till att gynna de ensamkommande barnen och se till att de så långt som möjligt kan återända hem och återförenas med sina familjer, i enlighet med internationella konventioner. Saken måste beaktas även i EU-gemensamma återtagandeavtal och rymma förslag till hantering också då återsändande framstår som omöjligt.
En MS menade att upplevelserna skiljer sig åt mellan olika MS. De ville särskilt framhålla den lockelse europeiska fotbollsklubbar utgör för yngre, afrikanska pojkar. Det rörde sig i många fall om människohandel. EU måste skapa system som gör att barnen slipper anledningar att fly hemifrån, eller som tillåter att de i EU hamnar i en sämre situation än den de flydde ifrån. Ett nordiskt samarbete inrättas också, och det ska gälla för alla barn. Frågan måste ses som fortsatt högaktuell då FN:s barnkonvention i år firar 20-årsjubileum.
En MS menade att många av de ensamkommande försöker passera som barn, fast de inte är det. Det var många falska uppgifter i omlopp när det kom till att fastställa en persons ålder. I denna MS möjliggör ny nationell lagstiftning tester t ex av handloven m.m. Personer försöker också att föra in barn ensamma i förväg, för att skaffa uppehållstillstånd till sig själva.
Motåtgärder på området var en viktig del i kampen mot organiserad brottslighet.
En MS menande att barnets bästa måste prioriteras. Underåriga asylsökande måste kunna få skydd. Det innebar en utmaning för EU att hantera de som inte har skyddsskäl men är ensamkommande underåriga. Denna MS har en nationell satsning på återsändande. Det handlar om förebyggande åtgärder; snabba insatsstyrkor som kan stoppa barnen från att lämna sina hemländer så att de inte hamnar i kriminalitet, prostitution osv. Samarbete sker särskilt vid flygplatser. De har också gjort investering i barnhem i t ex Angola. Barn som återsänts till dessa hade i samtliga fall inom kort hämtats av anhöriga. Detta borde, enligt denna MS utvidgas till en europeisk ansats.
KOM, Barrot höll med om att de till EU ensamkommande barnen innebar både ett nederlag och en utmaning. Detta var ett område där EU-samarbetet var alldeles nödvändigt. Ett stort problem är de barn som ankommer och sedan försvinner. Då det kan konstateras att det handlar om människohandel tror KOM att Europol och Frontex skulle kunna bidra i arbetet. EU behöver på området mer av direkt samarbete med ursprungsländerna och göra en satsning på informationskampanjer. Denna diskussion måste utmynna i något handfast och ses som ett av de första initiativen inom ramen för Stockholmsprogrammet. KOM hoppades på ett tydligt mandat att påbörja arbetet med en handlingsplan för ensamkommande barn.
SE ORDF noterade med glädje den fortsatta samsynen i frågan och uppmanade på samtliga MS vägnar KOM att prioritera utarbetandet av en handlingsplan med sikte på en presentation i början av 2010.
6. Uppföljning av slutsatserna från Europeiska rådet den 18-19 juni 2009
a) Rapport från kommissionen
b) Frontexoperationernas roll och utveckling i Medelhavsområdet (på begäran av Frankrike)
Dok. 13226/09 FRONT 66
SE ORDF meddelade inledningsvis att den franske ministern strax före mötet cirkulerat ett brev med förslag till fem punkter om hur förstärka Frontex för att bekämpa den olagliga invandringen (bilaga 1).
SE ORDF underströk vidare allvaret i situationen i Medelhavet. För att hantera den behöver EU en bred ansats med utgångspunkt i den globala ansatsen för migration och med åtgärder på både lång och kort sikt. SE ORDF ser också detta som något som måste behandlas inom ramen för förhandlingarna om det kommande Stockholmsprogrammet.
KOM, Barrot inledde med en lägesrapport från pilotprojektet för EU-intern omfördelning från Malta. FR har sedan tidigare accepterat att bosätta ca 90 personer från Malta. I Juli togs de första steget i projektet.
KOM uppmanade fler MS att ansluta sig och visa solidaritet med Malta i enlighet med Europeiska rådets slutsatser. KOM påminde om möjligheterna att för detta få stöd finansiellt genom flyktingfonden. KOM återkommer med ny lägesrapport vid RIF-rådet i oktober.
Vad gällde Frontex, ombes KOM där av ER att ta fram tydliga regler för gemensamma operationer, räddning till sjöss samt gemensamt återsändande. KOM återkommer även här med en presentation av dessa regler i oktober. Vidare kommer ett förslag till ändring av Frontex-förordningen till 2010. Frontex föreslås få ökade resurser och till följd av en internt utförd studie föreslås de få en större roll i det gemensamma återsändandet.
KOM förbereder sig för att tillsammans med SE ORDF resa till Libyen och Turkiet. I nära samarbete med UNHCR hoppas KOM på att kunna bidra till en bättre gemensam förvaltning , ge stöd till att förstärka särskilt Libyens kapacitet, främja mänskliga rättigheter och hjälp i organisationen av mottagandehanteringen m.m. För detta krävs en långsiktig strategi. MS kommer efter detta förberedande arbete att kunna dra nytta av de kontakter som etableras. KOM vill kunna använda alla instrumenten inom ramen för den globala ansatsen. KOM möter inom kort även andra berörda internationella organisationer.
FR uttryckte sin önskan att verkligen bidra i arbetet inför Stockholmsprogrammet. FR kan tänka sig att upprepa stödet till Malta under 2010. Även EL hade en särskilt svår situation och FR bad KOM att ha deras förhållande till Turkiet i åtanke vid de förestående resorna. Samtliga MS måste känna ansvar för situationen i Medelhavet och fler borde visa på solidaritet med MS vid yttre gräns, i enlighet med pakten för migration och asyl. FR yrkade också på större solidaritet med asylsökande. EU MS kan inte tillåta den olagliga invandringen leda till så stora skillnader för de olika nationella systemen. Ytterligare harmonisering var en nödvändighet och särskilt stödkontoret asyl måste snabbt stå operativt. Vad gällde Frontex förklarade FR att det brev ministern cirkulerat innehöll förslag till den doktrin som saknades. Frontex måste tillåtas medverka i återsändandet. Ute till havs borde övervakningen i högre grad koncentreras till flyg. Systematiskt samarbete måste upprättas mellan Frontex och ursprungsländer, särskilt Libyen och Turkiet. En specialiserad regional enhet för Medelhavet borde finnas på plats redan senast till sommaren 2010. Slutligen efterfrågade FR ett gemensamt EU utbildningsprogram à la Erasmus för att sätta samman och utbilda en EU-styrka.
Även en annan MS önskade se ett starkare Frontex med breddad förmåga – för att bättre kunna bekämpa den olagliga invandringen.
De uttryckte stor oro över asylhanteringen på plats, särskilt i Libyen. EU-stödet till denna borde utvecklas. Dock fick inte aktuella satsningar innebära att andra tredjeländer i behov av snabb hjälp, som kanske redan fått stå åt sidan, stryker på foten.
En MS ansåg att MT parallellt med det aktuella pilotprojektet också behövde tekniskt stöd. Man fick inte glömma de rättsliga villkor som Frontex verkar utifrån. Det var dock tid att se över Frontex operativa roll. EU-stöd skulle utgå inte bara till ursprungsländer utan också transitländer. Ett nära samarbete ar A och O inte minst gällande återsändande av personer som inte erhåller skyddsstatus.
En MS meddelade att de ändrat sin nationella lagstiftning. De kommer att kunna hjälpa MT. De fann det överraskande att så få verkade planera att göra detsamma. De gav fortsatt stöd till KOM i arbetet för ökad intern solidaritet och till en uppgradering av gränskontrollen med en förstärkt roll för Frontex. MS hade också möjligheter att nationellt göra ytterligare ansträngningar särskilt till sjöss. Det handlade t ex om att intervjua olagliga invandrare efter ankomst för information om resrutt osv.
En MS ansåg ER slutsatserna vara en bra utgångspunkt för arbetet med att förbättra förfarandena och politiken för Medelhavsområdet. Det var nödvändigt med mer kraftfulla åtgärder mot den olagliga invandringen. Utmaningen låg i att hantera frågan i relation till så många tredjeländer. Åtaganden för återtagande av de egna medborgarna, särskilt vad gällde Libyen och Turkiet, var en viktig pusselbit. Stödkontoret skulle utgöra nyckeln i fördelnings- och solidaritetsarbetet inom EU framöer. Denna MS påminde om dess kandidatur för kontorets placering.
En MS upprepade att den uppkomna situationen inte var ett problem enbart för MS i Medelhavsregionen, hela EU skulle drabbas till slut. I Stockholmsprogrammet var det viktigt att utforma en klausul för en verkligt solidarisk politik. En uppgradering på området för återtagande, särskilt i förhållande till Turkiet, var helt nödvändig. De gav FR stöd i fråga om Frontex. Om idén med ett regionalt kontor i området blev verklighet till 2010 såg de gärna att det förlades denna MS.
En MS menade att läget i Medelhavet inte kunde benämnas som något annat än en krissituation. Det brådskade att få stopp på flödena via framförallt Libyen. En konkret politik med verkligt gemensamma åtgärder måste utarbetas. Fokus skulle fortsatta ligga på Nordafrika. Hållbarhet uppnåddes genom ett inlemmande i Stockholmsprogrammet.
En MS ansåg att solidaritet kunde visas MS emellan då ökad harmonisering uppnåtts och arbetet handlade om att verkligen motverka skillnaderna i de olika nationella systemen.
Än så länge tilläts olika MS utgöra olika attraktionskraft. Stödkontoret var en nyckel på området. Ett effektivt Frontex med en gränsövervakning som respekterar internationella åtaganden var det som måste till. De gav stöd till fortsatt samarbete med tredjeland och till KOM:s ambitioner.
Tre MS påtalade risken med att lägga alla resurser på ett bräde och underströk vikten av att inte de östra landgränserna glömdes bort i fokuseringen på Medelhavet. Rutterna flyttas snabbt till de oövervakade övergångarna.
En MS framhöll nödvändigheten i ett verkligt gemensamt angreppssätt för att upprätthålla unionens trovärdighet mot tredje land. Stödkontorets inrättande gav ett viktigt tillfälle för bättre samarbete.
MT tackade de MS som valt att delta i pilotprojektet och visat särskilt stöd till MT i enlighet med ER slutsatser.
SE ORDF förklarade avslutningsvis att diskussionen visat på att Stockholmsprogrammet här kommer att spela en stor roll, inte minst vad gällde lösningar på längre sikt.
7. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (på begäran av Danmark)
SE ORDF noterade inledningsvis att Coreper II, vid sitt möte den 16 september 2009, nådde en överenskommelse om det utkast till slutsatser som DK presenterat (dok. 13268/09).
DK, med stöd från två andra MS, ansåg att även denna fråga måste ses i ett sammanhang, också som en del arbetet med att bekämpa den olagliga invandringen. Missbruk, särskilt i kölvattnet till ”Metock-domen”, fick inte inverka på den fria rörligheten. KOM:s tolkning enligt riktlinjerna gick i rätt riktning. Om missbruket fortsätter systematiskt, bör dock KOM bör ta initiativ till ytterligare förslag för att stävja detta.
KOM, Barrot höll med om att det var viktigt att bekämpa all form av missbruk. Därför hade KOM tagit fram särskilda riktlinjer på området. KOM uppmanade MS att rapportera till KOM om framtida problem.
Slutsatserna godkändes.
GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Dagordningen godkändes.
- VIS
– Lägesrapport
SE ORDF konstaterade inledningsvis att driftstarten för VIS, Visa Information System kommer att försenas. ORDF kommer i samarbete med KOM att ta fram ett förslag till ny tidplan, som presenteras i början av oktober.
KOM, Barrot förklarade att där finns en åtskillnad mellan utvecklingen centralt och utvecklingen nationellt i MS. Förseningarna i den senare innebär större problem. Centralt gjorde ett första starttest i april 2009. Handlingsplanen förutser ett avslut på testet i september.
Om resultatet visar på framgång, rör det sig om försening på ca tre månader. Parallellt löper den nationella utvecklingen. Vissa MS har redan upplevt stor succé och mycket goda testresultat, för andra går förberedelserna mycket långsamt. På grund av detta ger en mer realistisk bild förseningar på snarast ca sex månader. Som ORDF konstaterat nås i vilket fall inte tidigare målsättning med driftstart 21 december 2009. De nationella experterna arbetar fortsatt i nära samarbete med kom för att ta fram ett nytt startdatum. KOM uppmanade samtliga MS till ytterligare ansträngningar. KOM intensifierar kontakten med kontraktsinnehavaren. Ny information bör gå ut till gränsvakter, frontexpersonal, viseringsutfärdande myndigheter samt till tredje länder, där de sökande finns. Expertgruppen F oVIS möts igen i början på oktober och därefter räknar KOM tillsammans med ORDF att kunna presentera ett förslag till ny tidplan.
En MS varnade för likheter med svårigheterna kring SIS II. Förseningarna riskerar att bli längre och hela tiden baseras de på nya skäl. I fallet VIS finns inget backup-system. MS måste alltså göra allt för att inte upprepa följetongen.
En MS gav stöd till SI. På grund av erfarenheterna från SIS II, litar de inte längre på nuvarande uppdragsinnehavare. MS får för lite information om detaljerade avtalsvillkor och kan inget annat att göra än att acceptera KOM:s meddelanden om ytterligare förseningar.
KOM påminde om att de centrala problemen är minimala i jämförelse med de nationella anledningarna till försening. KOM återkommer vid RIF-rådet i oktober med en ny lägesrapport.
* * *