Reviderad kommenterad dagordning EPSCO 9 mars 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:509C05
REV. Kommenterad dagordning rådet
2026-03-04 A2026/00266
Socialdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 9 mars 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) A-punkter
a)Icke lagstiftande verksamhet
b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
Icke lagstiftande verksamhet
3.Rådsslutsater investera i barn: stärka barns välbefinnande, social inkludering och bekämpa barnfattigdom i unionen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande
Ansvarigt statsråd:
Camilla Waltersson Grönvall
Dokument:
6665/26
Det cypriotiska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har lagt fram ett utkast till rådsslutsatser om att investera i barn genom att stärka barns välmående, sociala inkludering och bekämpa fattigdom i EU.
Rådsslutsatserna fokuserar på insatser och åtgärder för att minska barnfattigdom och främja lika möjligheter för alla barn. Rådsslutsatserna hänvisar bl.a. till Mario Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft, som understryker att inkludering och rättvisa är avgörande för Europas långsiktiga välstånd.
Medlemsstaterna uppmanas bland annat att intensifiera arbetet för att nå EU:s 2030-mål om minskad barnfattigdom, stärka genomförandet av den europeiska barngarantin och att stödja genomförandet av den så kallade kompetensunionen. De uppmanas även att säkerställa tillräcklig finansiering för åtgärder som främjar barns välmående, inklusive genom att utnyttja möjligheter som EU-medel erbjuder.
Kommissionens uppmanas att stärka sitt stöd till medlemsstaterna i arbetet mot barnfattigdom och vid genomförandet av barngarantin, att fortsätta arbeta för att förbättra datainsamlingen på området samt att främja initiativ för en trygg och inkluderande digital miljö för alla barn. Kommissionen uppmanas också att ta fram vägledning för krisberedskap som är anpassade till barns specifika behov.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna.
Regeringen anser att det är viktigt att medlemsstater investerar i barn och barns välmående, sociala inkludering och bekämpning av barnfattigdom. Regeringen delar ordförandeskapets bild att arbetet för att motverka barnfattigdom bland annat handlar om att bryta negativa mönster som ibland spänner över flera generationer. Det kräver ett långsiktigt och strukturerat arbete.
Regeringen anser att ett ändamålsenligt arbete för att minska barnfattigdom bör innefatta såväl åtgärder för att stödja föräldrars deltagande på
2 (15)
arbetsmarknaden som åtgärder som främjar barns delaktighet i samhället och motverkar social utestängning. Starka och välfungerande nationella system för socialt skydd bidrar till ökad jämlikhet, jämställdhet och ekonomisk tillväxt samt verkar stabiliserande i kristider.
Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna belyser de särskilda utmaningar som barn i utsatta situationer kan möta. Regeringen ser även positivt på att rådsslutsatserna lyfter barnets rätt till inflytande och delaktighet.
Regeringen understryker att ansvaret för att bekämpa barnfattigdom och social utestängning ligger hos medlemsstaterna. Regeringen välkomnar därför erfarenhetsutbyten på området.
Det är avgörande att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna avseende bland annat sociala frågor, arbetsmarknad, bostadspolitik och utbildning respekteras. Det är av stor vikt att medlemsstaternas möjlighet att utforma och anpassa åtgärder utifrån den nationella kontexten bibehålls.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning om ståndpunkt ägde rum i socialutskottet den 29 januari 2026.
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
4.Att bryta fattigdomscykeln: utveckling av personcentrerade stöd- och aktiveringstjänster
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Åsiktsutbyte
Ansvarigt statsråd:
Camilla Walterson Grönwall
3 (15)
Dokument:
6343/26
Förslagets innehåll:
Ordförandeskapet har satt upp en diskussionspunkt om att bryta fattigdomscykeln, med fokus på att utveckla personcentrerade stödjande och aktiverande tjänster.
I bakgrundsunderlaget understryker ordförandeskapet behovet av förstärkta insatser för att bryta fattigdomscykler inom EU. Trots vissa framsteg mot det EU-övergripande målet om minskning av antalet personer i risk för fattigdom eller social utestängning till 2030 kvarstår betydande utmaningar till följd av bland annat ökade levnadskostnader och ekonomisk osäkerhet.
Ordförandeskapet betonar vikten av att kombinera inkomststöd med personcentrerade stödjande och aktiverande insatser. Investeringar i integrerade och högkvalitativa tjänster – exempelvis socialt stöd, utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder – anses nödvändiga för att motverka fattigdomens grundläggande orsaker. Tydligare samverkan mellan sociala skyddssystem och de offentliga arbetsförmedlingarna samt lokala aktörer framhålls som centralt för effektiva och lättillgängliga insatser. I underlaget beskrivs bland annat vikten av politik som möjliggör tidigt och personligt stöd, som inkluderar individuell kompetensbedömning, karriärrådgivning samt riktade kompetensutvecklings- och omskolningsmöjligheter anpassade till arbetsmarknadens behov. Ordförandeskapet beskriver även att personcentrerad design främjar värdighet, autonomi och valfrihet. Enligt underlaget kan fattigdom som upplevs tidigt i livet ha bestående effekter både på individ- och samhällsnivå, vilket driver på ojämlikheter i den sociala inkluderingen samtidigt som den förs över mellan generationer.
Den första EU-strategin för bekämpning av fattigdom, som väntas presenteras 2026, ska tydliggöra betydelsen av tvärsektoriella och individanpassade tjänster samt stärka samordningen på EU-, nationell och regional nivå. Ministrarna uppmanas att reflektera över åtgärder som genomförs nationellt för att stärka personcentrerade tjänster och hur sådana insatser kan ges en central roll i den kommande strategin.
4 (15)
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar en diskussion om stödjande och aktiverande tjänsters roll i att minska fattigdom. Regeringen delar ordförandeskapets bild att arbetet för att motverka fattigdom bland annat handlar om att bryta negativa mönster som ibland spänner över flera generationer.
Regeringen avser att i diskussionen lyfta att det främsta sättet att komma ur fattigdom och utanförskap är genom arbete och egen försörjning. Fokus behöver därför läggas på att få personer som kan arbeta att gå från bidragsberoende till egen försörjning. Det är därför viktigt att stödtjänster och aktiveringsåtgärder stödjer den enskilde att komma ut i arbetslivet. Regeringen avser även betona vikten av tidiga och samordnade insatser för både barn och vuxna.
En central utgångspunkt för regeringen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna respekteras. Eventuella initiativ på det sociala området på EU-nivå bör därför medge en flexibilitet att utforma åtgärder som är effektiva och anpassade efter de olika nationella systemen i medlemsstaterna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
-
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
5.Den europeiska planeringsterminen 2026 - Från innovation till kvalitetsjobb: använda AI för att stärka sysselsättning av hög kvalitet och arbetstagares rättigheter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Åsiktsutbyte.
5 (15)
Ansvarigt statsråd:
Johan Britz
Dokument:
6171/26
Förslagets innehåll:
Rådets ska, mot bakgrund av underlagen under dagordningspunkten, föra en diskussion inom ramen för den europeiska planeringsterminen på temat från innovation till kvalitetsjobb: använda AI för att stärka sysselsättning av hög kvalitet och arbetstagares rättigheter.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att i diskussionen lyfta vikten av social dialog och kollektivavtalsförhandlingar som möjliggörande faktorer avseende att stärka kvalitetsjobb och arbetstagares rättigheter. Arbetsmarknadens parter kan spela en avgörande roll för att möta sociala utmaningar kopplat till omställning i vår omvärld och på arbetsmarknaden. Detta gäller även användande av AI i arbetslivet. Arbetslivet utvecklas ständigt och förändringar behöver hanteras konstruktivt så konkurrenskraft och produktivitetsutveckling främjas samtidigt som en god arbetsmiljö och ett starkt arbetstagarskydd upprätthålls och den personliga integriteten respekteras. En välfungerande social dialog är viktig för EU:s sammanhållning och för den inre marknaden. Regeringen avser vidare betona vikten av att eventuella framtida förslag på EU-nivån föregås av grundliga konsekvensanalyser.
Regeringen avser även framföra att de landsspecifika rekommendationerna i högre utsträckning bör fokusera på marknadsliberaliserande reformer och minskad regelbörda som nyckelreformer för stärkt konkurrenskraft och förbättrade arbetsmarknadsutfall.
Eventuella initiativ på det sociala området på EU-nivå bör medge en flexibilitet att utforma åtgärder som är effektiva och anpassade efter de olika nationella systemen i medlemsstaterna.
En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende
6 (15)
arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte-och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet och socialutskottet informerades den 29 januari.
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
a)Sysselsättningsrelaterade och sociala aspekter av 2026 års rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Johan Britz
Dokument:
6172/26
Förslagets innehåll:
Den 25 november 2025 publicerade kommissionen det så kallade höstpaketet, inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det innehöll bland annat utkastet till rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet 2026.
Kommissionen publicerar årligen ett förslag till rådsrekommendation för euroområdets ekonomiska politik det kommande året.
I årets rekommendation uppmanas euroländerna att värna den finanspolitiska hållbarheten, åtgärda flaskhalsar inom försvarsindustrin och främja gemensam upphandling, slutföra genomförandet av de nationella återhämtningsplanerna, stärka arbetsmarknaderna, förbättra den inre marknaden och främja investeringar i innovation och strategiska sektorer,
7 (15)
främja skapandet av spar- och investeringsunionen, stärka euron och bevara den finansiella stabiliteten.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Vid behandlingen av rekommendationen till euroområdet är det endast länder med euron som valuta som har rösträtt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet och socialutskottet informerades den 29 januari.
Samråd om rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 2026 ägde rum den 13 februari, inför att Ekofinrådet godkände denna vid sitt möte den 17 februari.
Fortsatt behandling av ärendet:
Europeiska rådet väntas ställa sig bakom rekommendationen i sin helhet varefter rekommendationen väntas antas slutgiltigt av Ekofin senare under våren.
b) Gemensam sysselsättningsrapport 2026
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande.
Ansvarigt statsråd:
Johan Britz
Dokument:
6076/26
Förslagets innehåll:
Kommissionen och rådet ska varje år, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, upprätta en gemensam rapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. Rapporten analyserar den sociala utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen i unionen och presenterar på ett övergripande plan sociala- och sysselsättningsreformer som medlemsstaterna lagt fram det senaste året.
8 (15)
Kommissionen konstaterar i årets rapport att trots en ökande ekonomisk och geopolitisk osäkerhet förblev EU:s arbetsmarknad motståndskraftig under 2024 och början av 2025, med måttlig men robust sysselsättningstillväxt. Sysselsättningsgraden (20–64 år) i EU nådde 75,8 procent, motsvarande en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2023, och steg ytterligare till rekordhöga 76,2 procent under andra kvartalet 2025. Samtidigt minskade arbetslösheten i EU till rekordlåga 5,9 procent (15–74 år) 2024 och uppgick till 6,0 procent i september 2025.
Den gemensamma sysselsättningsrapporten följer även utvecklingen mot de EU-övergripande sociala målen till 2030 avseende sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning. EU är på väg att nå sitt överordnade sysselsättningsmål till 2030, trots en blygsam (om än accelererande) BNP- tillväxt. Efter att ha ökat till 75,8 procent 2024 är EU:s sysselsättningsgrad endast 2,2 procentenheter från målet på 78 procent 2030. Samtidigt krävs ytterligare ansträngningar för att nå EU:s överordnade mål för utbildning och fattigdomsminskning.
Årets rapport har, likt förra året, kompletterats med analyser avseende potentiell risk för respektive medlemsstat att inte utvecklas mot uppåtgående social konvergens. I årets landanalys identifieras nio medlemsstater som kommer vara föremål för fördjupande analyser i ett andra steg under våren. Sverige är inte ett av dessa.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rapporten. Rapporten bedöms ge en rättvisande bild av det sysselsättnings- och socialpolitiska läget i unionen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet och socialutskottet informerades den 29 januari.
Fortsatt behandling av ärendet:
-
c) Slutsatser om den gemensamma sysselsättningsrapporten 2026
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
9 (15)
Ansvarigt statsråd:
Johan Britz
Dokument:
6605/26
Förslagets innehåll:
EPSCO ska årligen, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, anta rådslutsatser om den gemensamma sysselsättningsrapporten. Denna årligt återkommande punkt på rådsdagordningen utgör ett bidrag från EPSCO-rådet till Europeiska rådet i mars.
Rådslutsatserna om den gemensamma sysselsättningsrapporten innehåller politisk vägledning inför medlemsstaternas fortsatta arbete med genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Slutsatserna är formulerade på en övergripande nivå som tillåter medlemsstaterna att vidta åtgärder utifrån den nationella kontexten.
Rådslutsatserna återger det övergripande läget och utvecklingen på EU-nivå. Det noteras bland annat att trots en ökande ekonomisk och geopolitisk osäkerhet förblev EU:s arbetsmarknad motståndskraftig under 2024 och början av 2025, med måttlig men robust sysselsättningstillväxt. Sysselsättningsgraden (20–64 år) i EU nådde 75,8 procent, motsvarande en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2023, och steg ytterligare till rekordhöga 76,2 procent under andra kvartalet 2025. Samtidigt minskade arbetslösheten i EU till rekordlåga 5,9 procent (15–74 år) 2024 och uppgick till 6,0 procent i september 2025.
Islutsatserna noteras även utvecklingen mot de EU-övergripande sociala målen till 2030 avseende sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning. EU är på god väg att nå det övergripande sysselsättningsmålet fram till 2030, men det krävs fortfarande betydande framsteg för att nå målen avseende utbildning och fattigdomsminskning.
Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta vidta åtgärder för kompetensutveckling, ökad sysselsättning och minskad fattigdom. Vikten av tillgång till ändamålsenlig statistik och nyttan av konsekvensanalyser lyfts fram i sammanhanget.
10 (15)
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av rådslutsatserna. Rådslutsatserna speglar väl
den gemensamma sysselsättningsrapporten och regeringen anser mot bakgrund av det att rådslutsatserna är väl utformade.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet och socialutskottet informerades den 29 januari.
Fortsatt behandling av ärendet:
-
d) Rekommendation om humankapital i unionen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande
Ansvarigt statsråd:
Simona Mohamsson
Lotta Edholm
Dokument:
6081/26 REV 1
Förslagets innehåll:
Som en del av höstpaketet har kommissionen lagt fram ett förslag till rådsrekommendation om humankapital. Syftet är att stärka EU:s konkurrenskraft och motståndskraft genom investeringar i människor och kompetens. Kommissionen anser att EU står inför omfattande kompetensbrister, särskilt inom strategiska sektorer, samt behov av att stärka grundläggande färdigheter och livslångt lärande.
Medlemsstaterna rekommenderas att under perioden 2026–2027 vidta åtgärder för att minska kompetensbrister i strategiska sektorer, stärka grundläggande färdigheter för att bygga solida grunder för högre konkurrenskraft, stärka yrkesutbildning för förbättrad konkurrenskraft, öka andelen studenter inom STEM-ämnen på eftergymnasial nivå, investera i
11 (15)
utbildning och kompetens samt kunskap om kompetensbehov för att hantera omställning på arbetsmarknaden.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rekommendationen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Arbetsmarknadsutskottet informerades den 29 januari och utbildningsutskottet informerades den 17 februari.
Fortsatt behandling av ärendet:
-
6.Sysselsättningskommitténs granskning av genomförandet av ungdomsgarantin: huvudbudskap
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande
Ansvarigt statsråd:
Johan Britz
Dokument:
6184/26
Förslagets innehåll:
Rådets rekommendation ”En väg till jobb - en förstärkt ungdomsgaranti” antogs den 30 oktober 2020. Den ersatte då den tidigare ungdomsgarantin från 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (2012/13:FPM42).
Ungdomsgarantin innebär en målsättning att unga inom en period av fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning får ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.
Genomförandet av rådets rekommendation om den förstärkta ungdomsgarantin följdes för första gången upp i Sysselsättningskommittén (EMCO) hösten 2023. Nu har den följts upp en andra gång i EMCO under hösten 2025. Slutsatserna från 2025 års granskningen är bland annat att:
12 (15)
Alla medlemsstater har gjort framsteg när det gäller att genomföra den förstärkta ungdomsgarantin, särskilt de medlemsstater där stora skillnader kvarstår. Utmaningar som hindrar ett effektivt genomförande av ungdomsgarantisystemen är ofta gemensamma för de flesta medlemsstater, som till exempel kompetensglapp, psykisk ohälsa, tillgång till barnomsorg och kollektivtrafik och socioekonomiska utmaningar. Medlemsstaterna har genomfört många förebyggande åtgärder, inklusive ökat samarbete med skolor, bättre tillhandahållande av information och riktad uppsökande verksamhet. Vissa medlemsstater är beroende av EU-finansiering, inklusive Europeiska socialfonden+ (ESF+). Sammantaget framhålls i granskningen att ytterligare insatser behövs för att stärka samordningen mellan aktörerna inom ungdomsgarantin, inkluderat att förbättra datautbyte, integrera tjänster mellan sektorer, ta itu med kvarstående strukturella och personliga hinder och säkerställa långsiktig ekonomisk hållbarhet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av huvudbudskapen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
-
Fortsatt behandling av ärendet:
-
7. Övriga frågor
a)Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
Förslag till förordning om ändring av förordning (EU) 2021/691 om EGF vad gäller stöd till arbetstagare som inom kort förväntas bli uppsagda i företag som genomgår omstrukturering
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet
13 (15)
Ansvarigt statsråd:
Johan Britz
b)Sysselsättningskommitténs och Kommittén för social trygghets arbetsprogram för 2026
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från respektive kommittéordföranden
Ansvarigt statsråd:
Johan Britz
Camilla Walterson Grönwall
Anna Tenje
Dokument:
06205/26
06189/26
c)Kommissionens strategier på jämlikhetsområdet
i)Jämställdhetsstrategi för 2026–2030
ii) Strategi mot rasism
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från Kommissionen.
Ansvarigt statsråd:
Nina Larsson
Dokument:
6668/26
d) Ordförandeskapsevenemang
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Johan Britz
Nina Larsson
14 (15)
Anna Tenje
Camilla Waltersson Grönvall
Dokument:
6678/26
e) Socialt trepartstoppmöte
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från ordförandeskapet och kommissionen
Ansvarigt statsråd:
Johan Britz
15 (15)