Rapport till EU-nämnden från EYC-rådet den 16 feb 2009 - slutlig
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:218238
Rapport | ||
2009-02-19 | ||
Utbildningsdepartementet Integrations- och jämställdhetsdepartementet |
Rapport från rådets möte (ungdoms- och utbildningsministrarna) den 16 februari 2009
Kommenterad dagordning
DP 1 Godkännande av dagordningen
Dagordningen godkändes utan tillägg.
DP 2 Godkännande av A-punktslistan
A-punkterna antogs utan diskussion.
UNGDOM
DP 3 Centrala budskap till Europeiska rådets vårmöte om den europeiska ungdomspakten och det europeiska samarbetet på ungdomsområdet
- Antagande av centrala budskap
Ungdomsministrarnas centrala budskap till Europeiska rådets vårtoppmöte om ungdomspakten, som fokuserar på vikten av att satsa på unga i den rådande ekonomiska krisen och i en reformerad Lissabonstrategi, antogs enhälligt och utan diskussion.
DP 4 Bättre genomförande av och ökad synlighet för den europeiska ungdomspakten
- Diskussionspunkt
Efter antagandet av de centrala budskapen om den europeiska ungdomspakten och om EU-samarbetet på ungdomsområdet hölls en diskussion där ungdomsministrarna hade inbjudits att göra ett inlägg rörande en av två frågor:
1. Vilka är de bästa metoderna på nationell nivå som bidrar till att den europeiska ungdomspakten kan genomföras mer effektivt?
2. Vilka åtgärder skulle enligt medlemsstaterna kunna ge den europeiska ungdomspakten större synlighet och åstadkomma ett mervärde på europeisk nivå?
En majoritet av ministrarna valde att göra inlägg rörande fråga 1. I inläggen redovisades olika nationella goda exempel på arbete för att främja ungas etablering på arbetsmarkanden och för ungas sociala delaktighet. Spanien redogjorde exempelvis för ett system av mikrokrediter till unga för att stimulera ungas egna företagande. Storbritannien berättade om en omfattande satsning på praktik/lärlingsplatser med målsättningen att till 2020 ha 400 000 platser för ungdomar. Flera länder hade infört skattelättnader för arbetsgivare som anställer unga och Frankrike hade inrättat en särskild stödfond för ”experiment” vad gäller hur unga lättare kan komma in på arbetsmarknaden. En majoritet av inläggen berörde också vikten av att ha ett tvärsektoriellt arbetssätt när det gäller ungdomspakten och ungdomsfrågor generellt.
Även i diskussionen under fråga 2 betonades vikten av ett tvärsektoriellt perspektiv. Ett antal länder talade om att det borde göras informationsinsatser för att göra pakten mer känd också på lokal nivå. Flera länder, inklusive Sverige, lyfte vikten av att visa på resultat av arbetet med ungdomspakten och indikatorer nämndes som ett möjligt instrument för detta. I det svenska inlägget fokuserades det vidare på hur ungdomsministrarna kan stödja arbetet på andra politikområden med att integrera ett ungdomsperspektiv. Detta exempelvis genom att samla in och dela med sig av kunskaper om ungas levnadsvillkor och insatser för unga, att fungera som ett stöd och en dialogpartner och genom en bättre uppföljning av insatser för ungdomar.
Under både fråga 1 och 2 betonades det av många att ungdomar riskerar att blir särskilt svårt utsatta i den rådande ekonomiska krisen och att detta gör det än viktigare att arbeta för att underlätta en smidig övergång för ungdomar mellan utbildning, inaktivitet eller arbetslöshet och sysselsättning. En stor enighet rådde om att ungdomspakten även fortsatt måste utgöra en viktig del av en reformerad Lissabonprocess efter 2010 och det nya ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet.
UTBILDNING
DP 5 Huvudbudskap om utbildning till Europeiska rådets vårmöte
- Antagande av huvudbudskap
Huvudbudskapen antogs utan förändring. Innehållet utgår ifrån dagsaktuella frågor på utbildningsområdet. I budskapet får den finansiella krisen ett stort utrymme och i samband med detta påtalas bl. a. betydelsen av fortsatta insatser för att stimulera befolkningens utbildning och fortbildning.
DP 6 En uppdaterad strategisk ram för europeiskt samarbete om utbildning
- Diskussionspunkt
Utifrån det diskussionsunderlag som ordförandeskapet tagit fram diskuterades för första gången på ministernivå det framtida samarbetet på utbildningsområdet i EU. Sammanfattningsvis så kan det konstateras att det finns en bred samsyn om att arbetet hittills varit framgångsrikt och att det finns stöd för att fortsätta samarbetet med ökad vikt på erfarenhetsutbyte och utbyte av goda exempel. Även de övergripande prioriteringarna finns det en bred samsyn om.
1. Att göra livslångt lärande och studerandes rörlighet till verklighet
2. Att förbättra kvaliteten och effektiviteten i utbildningsutbudet och utbildningsresultaten
3. Att främja lika möjligheter för alla och ett aktivt medborgarskap
4. Att understödja innovation och kreativitet, inklusive eget företagande, på alla utbildningsnivåer
Diskussionen kom också till stor del att handla om medlemsländernas uppfattning när det gäller användningen av och utformningen av nya riktmärken för att följa upp samarbetet. Följande frågor var angivna i underlaget:
1. Är rådet – med beaktande av de betydande investeringar som redan gjorts – enigt om att de områden som omfattas av de nuvarande riktmärkena kan behållas och/eller uppdateras för att stödja fastställandet av god praxis och metoderna för att mäta framsteg?
2. Vilka är de mest brådskande nya prioriteringar som kan ge ett mervärde åt det europeiska samarbetet på utbildningsområdet, inbegripet genom utveckling av riktmärken och/eller indikatorer?
Kommissionens förslag om totalt 10 riktmärken visade sig i de flesta inlägg vara alltför ambitiöst. Även om ett visst stöd kan ses för att utvidga omfattningen av antalet riktmärken är det fortfarande i princip 27 olika åsikter som råder om detta. Synpunkterna speglar också i hög grad ländernas egna styrke- respektive svaga områden, vilket innebär att det är en ganska spretig syn på vilka riktmärken som ska väljas.
Viss acceptans för riktmärken rörande mobilitet och förskoledeltagande fanns, även om flera medlemsstater motsatte sig detta. Flertalet medlemsstater ansåg att riktmärken av inputkaraktär - dvs. av typen ”investera X % av BNP i Y” - inte var relevanta i sammanhanget. Flera länder önskade mer inriktning på output och kvalitet, hellre än kvantitativa mål.
DP 7 Övriga frågor
(a) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – "Ny kompetens för nya arbetstillfällen: Att förutse och matcha kompetensbehoven på arbetsmarknaden"
- Föredragning av kommissionen
Kommissionen informerade i korthet om meddelandet. Informationen föranledde ingen diskussion eller frågor.