Rapport Ekofin 090609 EXT
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:21E316
11 juni 2009 | |
Till: Riksdagen | |
|
Ekofin-rådet den 9 juni 2009: Mötesrapport
Mötet leddes av den tjeckiske finansministern Eduard Janota. Sverige företräddes av finansminister Anders Borg.
Dagordningen för Ekofin-mötet finns fogad till rapporten som bilaga 1.
Sammanfattning
2. Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan antogs.
3. Den ekonomiska och finansiella utvecklingen
a) Lägesrapport
Sedvanlig genomgång av ekonomiska läget. Inledning av KOM och ECB, fortsatt svårbedömd utveckling. Vissa ljusglimtar jämfört med senaste Ekofin-rådet 5 maj. Inga deflationsutsikter. ”spreadarna” tillbaka på ”pre-Lehman nivåer”, men fortsatt stor osäkerhet.
b) Internationella redovisningsstandarder
ORDF konstaterade att Ekofin kommer att behöva återkomma till frågan om IASB och IAS39. Inga ändringar gjordes i det referensdokument som skickats ut före mötet.
4. Förberedelser inför Europeiska rådets möte (den 18–19 juni 2009)
a) Den europeiska tillsynsramen
Efter inledande motstånd från några medlemsstater kunde Ekofin enas om slutsatser. Det blev dock nödvändigt att ändra skrivningarna om bindande beslutsbefogenheter för ESFS på så sätt att det nu framgår att "en överväldigande majoritet av MS är för" medan "andra MS" inte stödjer denna inriktning.
b) Genomförande av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa
Almunia (KOM) och Kastrop (KEP ordf) kommenterade genomförandet av EERP. Inga kommentarer från MS. Rapporten till Europeiska Rådet antogs.
c) Bankstödssystem
Ekofin godkände en rapport till Europeiska Rådet som beskrev vidtagna åtgärder för att stärka banksektorn. SE påtalade än en gång vikten av att prissättningen för bankgarantier ses över.
d) Internationell finansiering av klimatförändringspolitiken
Kompromiss ingicks om klimatfinansiering. En MS accepterade en text med innebörden att huvudprinciperna för en nyckel om global bördefördelning skulle utgöras av betalningsförmåga och utsläppsnivå. Denna MS accepterade texten under förutsättning att en fotnot infogades i rådsslutsatserna som klargjorde att principerna för den globala nyckeln inte skulle föregripa EU:s kommande diskussion om den interna bördefördelningen. Dessutom och för att få Denna MS att acceptera att denna väsentliga text endast lades i en fotnot, så kommer en text fogas in i slutsatserna som klargör att all text i rådsslutsatserna inklusive fotnoten i fråga har samma status. Ekofin kommer att skicka rådsslutsatser till Europeiska Rådet. Konkret nyckel för intern bördefördelning kommer att behandlas i rådet under det svenska ordförandeskapet.
5. Beskattning
God förvaltning
Slutsatserna i ordförandeskapets rumsdokument accepterades efter en justering av punkt 4, efter invändningar från några MS. Liechtenstein ställer som krav för att ingå ett avtal med EU om informationsutbyte på skatteområdet enligt senaste OECD-standard att bli behandlad som en fullvärdig EES-medlem och att medlemsstaterna utfäster sig att ingå bilaterala skatteavtal med dem.
6. Övriga frågor
-
Dp 1
Godkännande av den preliminära dagordningen
Dagordningen godkändes.
Dp 2 Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan (10501/09) antogs.
Dp 3 Den ekonomiska och finansiella utvecklingen
a) Lägesrapport
= Diskussion
Almunia (KOM) sade sig se vissa ljusglimtar men betonade att läget var synnerligen svårbedömt. Ekonomin var inte längre i fritt fall och kanske kunde återhämtningen komma något snabbare än väntat. Kommissionens förtroendeindikatorer förbättrades successivt. Krisens effekter på arbetslösheten hade vi troligen bara sett början av. Almunia hänvisade till kommissionens maj prognos i vilken en tillväxt på -4% under 2009 förutsågs. En del medlemsstater utvecklades svagare än förväntat medan några andra MS klarade sig bättre än väntat. Risken för deflation var låg och inflationen väntades stiga sakta och ligga på 1,25 % under 2010.
Sex länder var föremål för proceduren vid alltför stora underskott. Ytterligare fem länder tillkommer inom loppet av några veckor eftersom de har underskott som överskrider 3% under 2008. I slutet av året väntas ytterligare nio länder ha underskott på över 3% för innevarande år och kommer även de att bli föremål för paktens bestämmelser. Almunia framhöll att pakten kommer att tillämpas med den flexibilitet som regelverket tillåter och som tidigare överenskommits i Ekofin. Inga länder kommenterade genomgången.
ECB (Trichet) delade KOM:s bedömning. Staben på banken hade under veckan offentliggjort nya prognoser som kraftigt nedreviderade tillväxten under 2009 eftersom fjärde kvartalet varit i fritt fall. Inga ekonomiska modeller hade kunnat förutse den utvecklingen. ECB förväntade sig nu en tillväxt under 2009 i intervallet -4,1 till -5,1%. Inflationsförväntningarna på 1,9% låg nära målet om prisstabilitet. Det föreligger inga tecken på deflation. Interbankräntorna hade nu återgått till ”pre-Lehman Brothers nivåer”.
b) Internationella redovisningsstandarder
= Diskussion
Zalm och Tweedie från redovisningsorganet IASB hade bjudits in för att förklara sina planer avseende värdering av finansiella instrument och hur de redovisningsstandarder som tillämpas i EU på området förhåller sig till motsvarigheterna i USA. En ändring av IAS39 (värdering av finansiella instrument) utlovades vara klar att tillämpa för nästa årsbokslut.
I övrigt var framställningen från särskilt Tweedie mycket teknisk. För den intresserade hänvisas till denna länk: http://www.iasb.org/News/Announcements+and+Speeches/Chairman+of+the+IASB+addresses+ECOFIN+meeting.htm
Som väntat kritiserades IASB av två medlemsstater, såväl vad avser IASB som organisation som för dess arbete och tidtabell för IAS39. Dom varnade för konkurrenssnedvridningar mellan EU och USA.
Även en tredje minister framhöll att arbetet med att ändra IAS39 behövde snabbas på. Procyklikalitetsfrågan måste hanteras. Samtidigt menade han att eventuella snabbåtgärder som vidtas nu måste åtföljas av en trovärdig "exit strategy".
ORDF konstaterade att Ekofin kommer att behöva återkomma till frågan om IASB och IAS39.
Dp 4 Förberedelser inför Europeiska rådets möte (den 18–19 juni 2009)
a) Den europeiska tillsynsramen
= Rådets slutsatser
McCreevy (KOM) beskrev KOM:s tillsynsmeddelande och underströk särskilt att det inte var fråga om att föra över löpande tillsynsbefogenheter från nationella tilllsynsmyndigheter till ESFS (European System of Financial Supervision).
Trichet (ECB) framförde att ESRB (European Systemic Risk Board) måste arbeta nära ECB och BSC (Banking Supervisory Committee).
Wieser (FSC-ordf) rekapitulerade tidigare diskussion i FSC och EFK och de huvudsakliga stridsfrågorna (främst ESRB:s sammansättning samt ESFS:s beslutsbefogenheter).
ORDF lämnade därefter ordet till MS, med konstaterandet att i de delar slutsatser inte kunde antas idag fick ER i stället avgöra frågan.
En minister kunde stödja inrättandet av ESRB och ansåg det egalt vem som skulle vara ordförande. Avseende ESFS kunde det inte bli fråga om att ge mikromyndigheterna bindande beslutsbefogenheter förrän frågan om bördefördelning var löst.
En minister menade att de kunde stödja "the general direction of travel", men att detaljerna var kritiska. Denne godtog inrättandet av ESRB, men tyckte att organet skulle vara oberoende av ECB. Beträffande ESFS måste tillsynen vara fortsatt nationell. Bindande beslutsbefogenheter förutsatte att bördefördelningsfrågan löstes. Han kunde heller inte godta att ESFS i specifika fall skulle kunna utöva direkt tillsyn över institut - det gällde särskilt i fråga om institut för central motpartsclearing. Mer arbete behövde läggas ner i dessa delar. Han var även kritisk till att i slutsatserna tala om att en "overwhelming majority" kunde stödja bindande beslutsbefogenheter för ESFS, det sände en märklig signal.
Borg ansåg att vi måste göra framsteg nu och inte fastna i detaljer. De detaljproblem som fanns borde hellre lösas av Ekofin än av ER. Naturligtvis måste åsikter från UK som finansiellt centrum beaktas. Men det måste skickas tydliga signaler om att förändringar behövs. De senaste tio årens instabilitet på marknaderna med regelbundna "bubblor" visade på detta. Det gick inte längre att säga att tillsyn är nationell i förhållande till stora företagsgrupper, samarbete behövdes. Inför KOM:s förslag i höst gällde det därför att vi kunde anta slutsatser, så också i förhållande till arbetet i G20. Visst krävdes ytterligare arbete, men det borde också synliggöras att en överväldigande majoritet kunde stödja bindande beslutsbefogenheter för ESFS - detta var också en klar signal till ER.
En minister framförde återigen åsikten att talet om "a single rulebook" inte fick utesluta divergerande nationella regler där så var rättfärdigat. Han ville att detta skulle reflekteras av slutsatserna.
En minister underströk att Ekofin måste visa att det kan ta beslut och att allt inte måste skickas till ER.
En nationell representant höll ett brandtal till försvar för slutsatserna och framhöll vikten av ett klart mandat från ER inför höstens förslag.
En minister kunde stödja allt i slutsatserna utom såvitt avsåg bindande beslutsbefogenheter för ESFS.
En minister inledde med att konstatera att "we cannot be pregnant forever, sooner or later we must deliver". Apropå en tidigare ministers tal om nationell tillsyn menade hon att det så klart gällde att tillsyn utövades "nära marken", men att ett nytt europeiskt ramverk behövdes för att öka effektiviteten. Hon gjorde en jämförelse med USA, där en liknande reform väntas. Det fanns verkligen en överväldigande majoritet för bindande beslutsbefogenheter för ESFS, krisen visar att denna "överbyggnad" behövs. Hon hoppades på starka slutsatser, och höll här med Borg.
En minister pekade på att "home/host"-problematiken har gjort en reform nödvändig. Han uttryckte också förvåning över att en annan MS var negativa med tanke för att de för inte så länge sedan varit en av de ivrigaste förespråkarna för grupptillskott i solvens II-förhandlingarna. Bindande beslutsbefogenheter för ESFS var av yttersta vikt. ministern kunde stödja slutsatserna.
En minister hänvisade till två skrivningsförslag (slutsats 2 och 13) och konstaterade att om dessa togs ombord kunde denne släppa sin tidigare reservation avseende ESRB (så skedde också, representationens anm.).
En minister underströk att detta var början på fortsatt arbete. Vi borde därför inte förlora oss i detaljer.
En minister uppmanade också till ett avslut vad gällde slutsatserna.
En minister gav sitt stöd till slutsatserna. Det var viktigt med en reform. Hon ansåg vidare att ECB borde vara ordförande i ESRB.
En minister återkom med ett förslag om att behålla "overwhelming majority", men att samtidigt lägga till att "additional work needs to be done".
Efter en paus presenterades ett nytt utkast, där den främsta nyheten var att "overwhelming majority" för bindande beslutsbefogenheter parats med att "the other Member States" var mot sådana befogenheter. Det nya utkastet antogs utan kommentarer.
b) Genomförande av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa
= Rapport till Europeiska rådet
Almunia (KOM) hänvisade till behandlingen i kommittén för ekonomisk politik (KEP) och ekonomiska och finansiella kommittén (EFK) och konstaterade att den europeiska återhämtningsplanen (EERP) genomförs enlig plan. Tillräckligt lång tid hade inte förflutit sedan åtgärderna sjösatts för att de skulle kunna utvärderas på ett helt tillförlitligt sätt. Det mesta pekade emellertid på att åtgärderna varit ändamålsenliga, tillfälliga och att de låg rätt i tiden. En utmaning låg nu enligt KOM i att säkra att tillfälliga åtgärder inte permanentades.
Kastrop (KEP-ordf) betonade att rapporten fäst stor vikt vid att lyfta fram vikten av att åtgärder som nu genomfördes inte fick ha negativa effekter på ekonomins funktionssätt. Det var enligt kommittén angeläget at strukturella reformer genomfördes i syfte att stärka den långsiktiga tillväxtpotentialen. Kastrop delade KOM:s uppfattning att det var viktigt att arbeta för att tillfälliga åtgärder verkligen var tillfälliga och inte permanentades.
ORDF konstaterade att ingen önskade kommentera rapporten och att den därmed vara antagen och skulle skicka till Europeiska rådet.
c) Bankstödssystem
= Rapport till Europeiska rådet
Kroes (KOM) höll ett inledande anförande om bankstödsåtgärderna i förhållande till reglerna om statsstöd.
Trichet (ECB) betonade att mer arbete kan behöva göras, och lyfte särskilt fram frågan om rekapitalisering. I sin pågående översyn tittar de även på möjliga stresstester av obligationsmarknaden och på exitstrategier.
Wieser (EFK-ledamot) kom in på frågan om resultat av stresstester bör publiceras eller inte, även beträffande det kommande europeiska testet. Han ville se någon slags kartläggning av frågan från CEBS.
En minister tyckte att frågan om publicering var besvärlig. Men det behövdes stresstester av europeiska banker. Hur resultaten skulle kommuniceras var knepigt - för generell information var inte tillräckligt om man verkligen skulle kunna rädda banker som visar sig ha problem. En annan minister höll med.
Borg välkomnade rapporten om åtgärderna för att stärka banksektorn. Han ville dock se en fortsatt diskussion kring prissättningen av bankgarantier, även för de banker som redan anslutit sig till garantiprogrammen. Visserligen har nuvarande garantier underlättat kreditgivningen, men inte tillräckligt.
En minister höll inte med och tyckte inte att man på samma gång kunde säga att garantierna fungerar men att avgifterna måste sänkas. Blir garantierna för fömånliga blir det svårt att lämna dem. En annan minister instämde och underströk vikten av att undvika konkurrenssnedvridning.
Borg påpekade att det såg olika ut i olika MS. I SE är det problem för stora företag - de har ingenstans att ta vägen för att finansiera sig.
ORDF sammanfattade med att rapporten godkänts. EFK får fortsätta att behandla ärendet och rapportera tillbaka till juli-Ekofin.
d) Internationell finansiering av klimatförändringspolitiken
= Rådets slutsatser
En minister menade att de globala förhandlingarna vad gällde en fördelningsnyckel ännu inte gått in i något mera avancerat skede men att detta inte skulle hindra EU från att uttala sig i frågan. Det låg i EU:s intresse att skicka en signal om att man var villig att överväga en rad lösningar men det var ett centralt europeiskt intresse att nyckeln till en global bördefördelning borde innehålla kriterier så som betalningsförmåga och ansvar för utsläppsnivå. Han sade sig ha velat se en skarpare text än den som tagits fram av EFK, men om en kompromiss inte var möjlig kunde han acceptera texten som den var.
En minister ifrågasatte skarpt den text som tagits fram av EFK. Han benämnde den som ett nederlag för EU. Plötsligt sa man ingenting om principerna för den globala bördefördelningen och dessutom indikerade texten att även de fattigaste nu skulle betala eftersom ”universal participation” fanns med. Han ansåg att Ekofin borde anta texten som förelåg innan EFK:s kompromiss.
En minister kunde acceptera texten och menade att det föregående inlägget missuppfattat att de fattigaste skulle vara med och betala. Han sade sig till varje pris vilja undvika en situation där de fattigare bland de rika länderna betalade till de allra fattigaste.
En minister förslog att den föregående ministern skulle acceptera en text om global bördefördelning nu och att Ekofin sedan kunde återkomma till frågan om den interna bördefördelningen.
Borg pekade på det faktum att alla utom PL ville gå vidare. PL borde signalera om de var villiga att arbeta konstruktivt.
En minister kunde inte acceptera texten som de såg som alltför urvattnad. Gav stöd åt en MS och framhöll att den interna bördefördelningen kunde diskuteras i ett senare skede. Nu var det väsentligt att EU skickade en signal om hur den globala nyckeln borde se ut.
En minister upprepade sin ståndpunkt och tillade att man var villig att arbeta med såväl den globala som den interna bördefördelningen, men inte samtidigt. Vidhöll att texten som den låg kunde accepteras.
En minister föreslog att en text om global bördefördelning, med kriterierna betalningsförmåga och utsläppsnivå, kunde läggas in i själva slutsatserna medan en fotnot skulle klargöra att principerna för den globala nyckeln inte skulle föregripa EU:s kommande diskussion om den interna bördefördelningen.
En minister uttryckte skepsis mot upplägget och menade att EU utåt, i och med förslaget från en MSs sa att denna bördefördelning var bra för alla andra men inte för oss. Det vill säga en sak ska gälla globalt men en annan internt.
En minister menade att man efter ett annat inlägg inte längre kunde acceptera att texten om den interna bördefördelningen lades i en fotnot.
En minister föreslog att en text lades in i slutsatserna som fastslog att all text hade samma status – kunde man då acceptera fotnoten?
Ministern accepterade förslaget.
ORDF konstaterade att en kompromiss förelåg och att slutsatserna kunde skickas till Europeiska rådet.
Dp 5 Beskattning
God förvaltning
= Rådets slutsatser
Kovacs (KOM) gav sitt fulla stöd till slutsatserna som de utformats i ordförandeskapets rumsdokument. Han redovisade från förhandlingarna med Liechtenstein om informationsutbyte på skatteområdet enligt senaste OECD-standard att Liechtenstein ställer som krav för ett sådant avtal att bli behandlade som fullvärdiga medlemmar av EES och att diskriminerande regler som medlemsstaterna kan ha mot dem avskaffas samt ett åtagande från medlemsstaterna att ingå bilaterala skatteavtal med dem. Nästa förhandlingsrunda med Liechtenstein är planerad till den 15 juni. Han uppgav att Liechtenstein kunde acceptera den förslagna avtalstexten som sådan. Han hoppades kunna träffa ett avtal så snart som möjligt.
En minister menade att enligt deras mening borde den internationella OECD-standarden också vara EU-standard. Trots detta kunde han acceptera slutsatserna om sista meningen i punkt 4 ströks.
En minister hade samma uppfattning. Han ville också ha ett uttalande till protokollet om att ett framtida ett avtal med Liechtenstein, Schweiz, Andorra, Monaco och San Marino måste inkludera alla sorters investeringar, bl.a. i truster och stiftelser. Han tyckte dessutom att det borde finnas en kontrollmekanism för att säkerställa att dessa stater tillämpar avtalet som avsett och föreslog att tillämpningen av avtalen borde kunna prövas av EG-domstolen.
En annan minister hade också problem med sista mening i punkt 4 och förslog som en kompromiss att Rådet i stället skulle notera KOM:s planer på att presentera förhandlingsmandat.
En minister kunde acceptera slutsatserna men kunde inte gå med på att sista meningen i punkt 4 skulle strykas, då det skulle vara ett stort steg tillbaka.
En minister kunde acceptera slutsatserna.
Kovacs (KOM) kunde acceptera dessa förslag och erinrade om att KOM alltid kan presentera de förslag som de vill.
ORDF betraktade därmed slutsatserna som överenskomna med den ändring som föreslagits i punkt 4.
Dp 6 Övriga frågor
-
BILAGA
EKOFIN-RÅDETS MÖTE DEN 9 JUNI 2009
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
10501/09 PTS A 27
3. Den ekonomiska och finansiella utvecklingen
a) Lägesrapport
= Diskussion
b) Internationella redovisningsstandarder
= Diskussion
4. Förberedelser inför Europeiska rådets möte (den 18–19 juni 2009)
a) Den europeiska tillsynsramen
= Rådets slutsatser
10511/09 ECOFIN 420 EF 85 SURE 18
10513/1/09 REV 1 EF 86 ECOFIN 421 SURE 19
b) Genomförande av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa
= Rapport till Europeiska rådet
10583/09 ECOFIN 424 UEM 156 EF 87 COMPET 310 SOC 388 ENER 207 AG 47
10349/09 ECOFIN 404 UEM 154 EF 79 COMPET 301 SOC 373 ENER 196 AG 45
c) Bankstödssystem
= Rapport till Europeiska rådet
10351/09 ECOFIN 405 UEM 155 EF 80 RC 8
+ ADD 1
+ ADD 1 COR 1
+ REV 1 (sl)
d) Internationell finansiering av klimatförändringspolitiken
= Rådets slutsatser
10352/09 ECOFIN 406 ENV 389 POLGEN 94
10466/09 ECOFIN 414 ENV 398 POLGEN 95
10584/09 ECOFIN 425 ENV 410 POLGEN 99
5. Beskattning
God förvaltning
= Rådets slutsatser
10252/2/09 REV 2 FISC 72
6. Övriga frågor
p.m.
Måndagen den 8 juni 2009
kl. 17.00 Eurogruppen
Tisdagen den 9 juni 2009
kl. 9.00 Europeiska Investeringsbankens årsmöte
kl. 14.00 Lunch