Rådspromemoria satellitnavigeringssystemet, dp. 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A92C3
TTE dp. 4 | ||
Rådspromemoria | ||
2012-05-22 | ||
Näringsdepartementet |
Transport |
Rådets möte (TTE) den 7 juni 2012
Dagordningspunkt 4
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen
Dokument: Ännu inte inkommit.
Tidigare dokument: 17844/11 med KOM:s förslag KOM (2011) 814 slutlig, Fakta-PM Näringsdepartementet 2011/12:FPM
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Det aktuella förslaget har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund
Förslaget till förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen är en del av kommissionens förslag till EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014-2020. För perioden 2014–2020 föreslår KOM att maximalt 7 miljarder euro läggs på Galileo. Summan ska utgöra ett tak som inte får överskridas.
Målet är att satellitnavigeringssystemet Galileo ska vara fullt i drift med 30 satelliter i rymden senast 2020. Två satelliter befinner sig numera i omloppsbana och ytterligare 6-8 satelliter kommer att upphandlas inom gällande budget. Projektet har inte kunnat genomföras inom planerade tidsramar vilket medfört förseningar och fördyrningar. Ansträngningar har därför gjorts för att spara pengar i projektet.
Det kommer inte att bli något beslut om budgetbeloppet vid rådsmötet den 7 juni eftersom det inte är transportministrarna som ska avgöra frågor som berör långtidsbudgeten. Det förslag som nu ligger klart för beslut av rådet i första behandlingen avser strukturen för ledning och styrning av programmen under nästa budgetperiod, bestämmelser om säkerhetsskyddet för programmen och ansvarsfördelningen mellan berörda organ. Det är fortfarande kommissionen som ska vara ytterst ansvarig för programmens genomförande. I förhållande till tidigare har möjligheterna till insyn och kontroll från medlemsstaternas och Europaparlamentets sida ökat och betydelsen av att motverka de ekonomiska riskerna betonats. Under förhandlingarna har regeringen lyckats bevaka att svenska regler om överlåtelse av vissa rättigheter inom det immaterialrättsliga området och om allmänhetens tillgång till handlingar inte åsidosätts av reglerna i det aktuella förslaget.
Förslaget behandlades i Coreper den 16 maj 2012. Ett fåtal frågor är utestående, bl.a. ett förslag till skäl om rymdindustrins konkurrenskraft.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 172 i EUF-fördraget (om antagande av riktlinjer och övriga åtgärder för att uppnå målen för de transeuropeiska näten). Rådet och Europaparlamentet beslutar enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294. Beslut av rådet tas med kvalificerad majoritet.
Svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande mål i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram (där förslaget till budget för programmen ingår) är dels en modernisering av utgiftsstrukturen som uppnås genom såväl en minskad utgiftsnivå som omprioriteringar, dels en oförändrad svensk bruttoavgift. Det är därför väsentligt att kostnaderna för GNSS-programmen är förenliga med dessa målsättningar och att riskerna för förseningar som fördyrar programmen minimeras. Detta utgör därför den allmänna handlingslinjen för regeringen även i de frågor som ska beslutas av transportministrarna den 7 juni trots att artikel 10 med den föreslagna budgetramen inte ska beslutas då.
Samtidigt noterar regeringen att medvetenheten inom den europeiska industrisektorn fortlöpande ökar om att det är nödvändigt att ha tillgång till ett pålitligt satellitnavigationssystem. En central drivkraft är att det amerikanska systemet GPS inte skall vara "single point of failure" för viktig europeisk infrastruktur. Förslaget bedöms även kunna få vissa positiva effekter för utvecklingen av svenska projekt för intelligenta transporter som skulle kunna dra nytta av signalerna från Galileo, framför allt i nästa fas om det blir möjligt kombinera navigation med andra funktioner så att kommunikationen blir dubbelriktad.
En reviderad byrå för GNSS framstår för regeringen som det enda realistiska alternativet för utförande av de uppgifter som krävs för att starta upp driften av programmen. Det är regeringens uppfattning att byrån och dess nya uppgifter kommer att passa väl in i strukturen för ledning och styrning av systemen. Effektiv styrning till lägsta möjliga kostnad kan vara en sammanfattning av vad regeringen verkat för under förhandlingarna i rådet.
Regeringen kan acceptera förslaget i dess nuvarande utformning i de delar som ska beslutas den 7 juni.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har endast inlett behandlingen av förslaget och omröstningen i utskottet har skjutits fram från juni som ursprungligen planerats till den 18 september. Rapportör är Marian-Jean Marinescu, EPP, RO.
Förslaget
Det aktuella förslaget ska ersätta förordning (EG) nr 683/2008 om det
fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringssystemen (Egnos och Galileo). Förslaget behandlar hur Galileo och Egnos ska styras och finansieras efter år 2013 då finansieringen enligt den nämnda förordningen upphör att gälla. Nya uppgifter ska enligt förslaget kunna delegeras till den europeiska byrån för GNSS (Global Navigation Satellite Systems).
Regeringens övergripande mål i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram är dels en modernisering av utgiftsstrukturen, som uppnås således genom såväl en minskad utgiftsnivå som omprioriteringar, dels en oförändrad svensk bruttoavgift. Det är därför väsentligt att kostnaderna för programmet är förenliga med ovanstående mål och att riskerna för förseningar som fördyrar programmen minimeras.
Rådets beslut kommer att avse en delvis allmän inriktning eftersom artikel 10 som avser förslag till budgetram för programmen i nästa långtidsbudget inte kommer att behandlas i detta sammanhang.
I övrigt behandlar förslaget styrning av satellitnavigeringssystemen, hur de ska sättas i drift och ansvarsfördelningen mellan Europeiska kommissionen, Europeiska GNSS-byrån och Europeiska rymdorganisationen ESA samt bestämmelser om hur systemens säkerhet ska kunna skyddas.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget avser styrning och finansiering av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen under den kommande fleråriga budgetperioden och påverkar inte några nationella svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
EU föreslås fortsätta att ensam finansiera Galileo- och Egnosprogrammen. Anslag till programmen för perioden 2014–2020 får enligt kommissionens budgetförslag inte överskrida [7 000] miljoner euro i fasta priser. Budgetförslaget omfattar tre huvudsakliga verksamheter, nämligen färdigställande av Galileoprogrammets installationsfas, Galileoprogrammets driftsfas samt driften av Egnossystemet. I Egnossystemet ingår löpande förbättringar av systemets tjänster som svar på nya behov hos användarna.