RådsPM Dp10 telekomnätverk, dp 10 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A92C0)

	TTE, dp. 10
Rådspromemoria

2012-05-21

Näringsdepartementet

IT-politik

Rådets möte TTE-telekom den 8 juni 2012

Dagordningspunkt 10

Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät och om upphävandet av beslut 1336/97/EG (Första behandlingen)

Framstegsrapport

Orienteringsdebatt

Dokument:

16006/11 TELECOM 152 CODEC 1801

9952/12 TELECOM 98 AUDIO 54 CODEC 1306

9963/12 TELECOM 100 AUDIO 56 CODEC 1312

Tidigare dokument: Fakta-PM N-dep 2011/12:FPM39

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Inte tidigare behandlad.

Bakgrund

Riktlinjerna för telekommunikationsnät förhandlas i rådsarbetsgruppen för telekom samtidigt som den övergripande förordningen om inrättande av fonden för ett sammanlänkat Europa, förhandlas i budgetgruppen. RAG telekom har gett skriftligt underlag till budgetgruppen för de delar där samordnade skrivningar behövs i förordning respektive riktlinjer.

Flera utestående frågor återstår att förhandla i arbetsgruppen och flera medlemsländer behåller reservationer på hela eller delar av riktlinjerna.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att bredbandsinvesteringar i huvudsak ska ske under marknadens ansvar. Det finns emellertid lägen då det saknas kommersiell grund och därmed incitament för marknaden att genomföra sådana investeringar och i sådana fall kan det vara motiverat med offentligt stöd under beaktande av kommissionens riktlinjer för statligt stöd till bredbandsutbyggnad. Detta är dock främst en nationell angelägenhet.

Enligt regeringens bedömning kan vissa av förslaget kring regler för stöd till infrastruktur för digitala tjänster, och de specifika projekt för infrastruktur för digitala tjänster som omnämns i förordningens bilaga, vara relevant och ge europeiskt mervärde under förutsättning att de i sitt genomförande avser plattformar som syftar till att koppla samman nationella tjänster.

Sverige godkänner DK ORDF:s återgivning i sin framstegsrapport av arbetet i rådsarbetsgruppen för telekom.

Vad gäller orienteringsdebattens första fråga bör SE framföra att investeringar i bredband i huvudsak ska ske under marknadens ansvar. I den mån EU ska lämna stöd för bredbandsinvesteringar ska sådana föregås av noggrann behovs- och konsekvensanalys, och de former för stöd som Sverige föredrar är direkta stöd men inte finansiella instrument.

För orienteringsdebattens andra fråga bör SE framföra att för stöd till infrastruktur för digitala tjänster bör fokus ligga på tydligt Europeiskt mervärde. Det innebär att i urvalet av vilka projekt som ska ges stöd ska prioritet ges sådana projekt som syftar till att sammanbinda nationella tjänster. Som projekten beskrivs kan det innebära att kärnplattformar därför bör prioriteras framför stöd till bastjänster.

Europaparlamentets inställning

EP befinner sig i inledningsskedet med dessa riktlinjer och positioner är fortfarande oklara. Det tycks dock finnas stöd för att förslaget ska inbegripa bredbandsutbyggnad och att man ska kunna delfinansiera dessa med medel från sammanhållningsfonden. Det finns en skiljelinje mellan partigrupper som inte vill se alltför stor offentlig inblandning och dem som i första hand vill garantera it-tillgången till så många unionsmedborgare som möjligt.

Förslaget

Syftet med förordningen är att fastställa en serie riktlinjer som omfattar målen och prioriteringarna för bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster inom området telekommunikation, vilka kan erhålla ekonomiskt stöd ur fonden för ett sammanlänkat Europa (KOM(2011) 665).

Inom området bredbandsnät ska åtgärder som kan komma att få ekonomiskt stöd bidra till målet i den digitala agendan för Europa om att alla ska ha tillgång till en bredbandshastighet på 30 Mbps, eller målet att åtminstone 50 % av hushållen ska abonnera på hastigheter över 100 Mbps år 2020.

När det gäller infrastrukturen för digitala tjänster ska flaskhalsarna, i form av utvecklingen av tjänster inom interoperabla ramar hanteras genom direkta bidragssystem, i vissa fall med höga samfinansieringsnivåer då det inte finns några naturliga ägare till en europeisk infrastruktur för interoperabla tjänster. I själva verket skulle varken enskilda medlemsstater eller privata investerare kunna garantera utvecklingen av tjänster inom interoperabla ramar. Det europeiska mervärdet är därför högt.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Förslaget bedöms inte få några direkta konsekvenser för svensk lagstiftning.

Ekonomiska konsekvenser

Kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2014-2020 (KOM (2011) 500) innebär en ökning av utgiftsvolymen med cirka 7 procent jämfört med innevarande budgetram. Med kommissionens förslag riskerar den svenska EU-avgiften att öka med i storleksordningen 10 miljarder kronor per år. Cirka 5 miljarder kronor är en direkt effekt av den ökade åtagandenivån och de minskade rabatterna, resterande del är en effekt av lågt genomförande och utestående åtaganden från den innevarande budgetramen.

Det aktuella förslaget ska ses i sammanhanget av förslaget att inrätta fonden för ett sammanlänkat Europa, vilken är del av kommissionens förslag till flerårig budgetram. Sammanlagt 9,2 miljarder euro är genom fonden allokerade för satsningar inom transeuropeiska telekommunikationsnät perioden 2014-2020. För närmare beskrivning av fonden hänvisas till Faktapromemorian om KOM (2011) 665 slutlig. Effekterna för Sverige är ännu oklara.

Kommissionen har genomfört en konsekvensanalys, SEC(2011) 1229 final, (sammanfattad i SEC(2011) 1230 final). I denna anges att när det gäller investeringar i bredbandsnätverk så finns framträdande positiva nätverkseffekter och evidens för ökad arbetsproduktivitet i ekonomin med 1,5 procent under kommande fem år efter att bredbandspenetrationen ökat med tio procent. För infrastruktur för digitala tjänster anges att investeringar ger substantiella bidrag till kostnadsminskningar i offentlig verksamhet och minskade transaktionskostnader för företag och medborgare. Kommissionen menar att kostnaden för att inte genomföra den digitala inre marknaden motsvarar 4,1 procent av EU:s BNP år 2020.

Övrigt