Miljö, RådsPM,WEEE, dp 9d
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23505C
Rådspromemoria
2009-11-30
Miljödepartementet
Enheten för Kretslopp och kemikalier
Rådets möte (miljö) den 22 december 2009
Dagordningspunkt: Övrigt d)
Rubrik: Policydebatt Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter (WEEE) (omarbetning)
Dokument: 1767/08 ENV 1022 MI 554 CODEC 1863
Tidigare dokument: Fakta-PM Miljödepartementet 2008/09:FPM97
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 16 oktober 2009
Bakgrund
Förslaget innebär en omarbetning av det befintliga direktivet 2002/96/EG (WEEE-direktivet) om förebyggande och behandling av avfall från elektriska och elektroniska produkter trädde i kraft den 13 augusti 2005. Bakgrunden till tillkomsten av WEEE-direktivet är att elektriska och elektroniska produkter kan innehålla miljöfarliga ämnen såsom exempelvis kvicksilver, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 175 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 251.
Svensk ståndpunkt
Vid miljöråds mötet den 22 december kommer ordförandeskapet att redovisa hur förhandlingarna har gått under hösten.
Ur svensk synvinkel välkomnas omarbetning av WEEE-direktivet.
Regeringen är generellt positiv till ett högt miljöskydd utan onödiga merkostnader för konsumenter, företag och myndigheter. Regeringen anser dessutom att det är viktigt att om möjligt minska den mängd avfall som uppstår; minska miljöbelastningen från produktion och avfallshantering samt minska den administrativa belastningen på såväl företag som myndigheter. Administrativa insatser ska vägas mot nyttan för miljöarbetet.
Regeringen är generellt positivt till incitament för att öka återanvändningen av elprodukter, i linje med EU:s avfallshierarki. Emellertid bör man vara uppmärksam på problem som är förknippade med återanvändning, särskilt illegal export och energiförbrukning. Sverige bör verka för lösningar som motverkar att el-avfall exporteras till utvecklingsländer med risk för förödande konsekvenser för människors hälsa och miljön.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inge ståndpunkt i frågan utan väntas ta ställning i maj 2010.
Förslaget
Kommissionen har identifierat en rad problem med direktiven och föreslår nu att de ska revideras. De viktigaste delarna av förslagen är:
Flytta produktlistan från WEEE till RoHS pga rättslig grund.
Ändringar av registrering och rapportering.
Nytt insamlingsmål; 65% av produkter satta på marknaden (från 4 kg/pers och år).
Utökat producentansvar.
Miniminivå på tillsyn.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
WEEE-direktivet är genomfört i svensk lagstiftning i miljöbalken (1998:808), förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2005:10) om yrkesmässig förbehandling och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:14) om lämnande av uppgifter, som ersätter NFS 2006:10 samt Naturvårdsverkets Allmänna råd (AR 2007:6) om finansiella garantier. WEEE-direktivets omarbetning kommer innebära att ändringar behöver föras in i svenskt regelverk, men exakt vilka paragrafer som påverkas är ännu oklart men kommer klargöras senare i förhandlingarna.
Ekonomiska konsekvenser
Ett system för registrering och rapportering finns redan upprättat på nationell nivå. Omarbetningen kan komma att påverka detta system, men eftersom syftet med förslaget är att förenkla bör detta inte ha negativa budgetära konsekvenser för de berörda myndigheterna. Sammantaget bedöms inte omarbetningen av direktivet leda till betydande konsekvenser för statsbudgeten. Utgångspunkten är att eventuella budgetära konsekvenser på nationell nivå samt ökningar av den svenska EU-avgiften ska finansieras genom omprioriteringar inom befintliga anslagsramar.
Omarbetningen förväntas inte heller ge några betydande konsekvenser för tillverkare och importörer då ett av syfte är regelförenkling.
Övrigt
Rådets behandling av förslaget har påbörjats under våren 2009 och fortsätter under svenskt ordförandeskap. Den första behandlingen i Europaparlamentet och en politisk överenskommelse i rådet bör kunna nås under 2010. Senast 2011 bör en slutlig överenskommelse kunna nås. Utgående från denna tidpunkt skulle direktivet kunna vara infört i medlemsstaternas lagstiftning år 2013.
2009-11-30
Miljödepartementet
Enheten för Kretslopp och kemikalier
Rådets möte (miljö) den 22 december 2009
Dagordningspunkt: Övrigt d)
Rubrik: Policydebatt Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter (WEEE) (omarbetning)
Dokument: 1767/08 ENV 1022 MI 554 CODEC 1863
Tidigare dokument: Fakta-PM Miljödepartementet 2008/09:FPM97
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 16 oktober 2009
Bakgrund
Förslaget innebär en omarbetning av det befintliga direktivet 2002/96/EG (WEEE-direktivet) om förebyggande och behandling av avfall från elektriska och elektroniska produkter trädde i kraft den 13 augusti 2005. Bakgrunden till tillkomsten av WEEE-direktivet är att elektriska och elektroniska produkter kan innehålla miljöfarliga ämnen såsom exempelvis kvicksilver, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 175 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 251.
Svensk ståndpunkt
Vid miljöråds mötet den 22 december kommer ordförandeskapet att redovisa hur förhandlingarna har gått under hösten.
Ur svensk synvinkel välkomnas omarbetning av WEEE-direktivet.
Regeringen är generellt positiv till ett högt miljöskydd utan onödiga merkostnader för konsumenter, företag och myndigheter. Regeringen anser dessutom att det är viktigt att om möjligt minska den mängd avfall som uppstår; minska miljöbelastningen från produktion och avfallshantering samt minska den administrativa belastningen på såväl företag som myndigheter. Administrativa insatser ska vägas mot nyttan för miljöarbetet.
Regeringen är generellt positivt till incitament för att öka återanvändningen av elprodukter, i linje med EU:s avfallshierarki. Emellertid bör man vara uppmärksam på problem som är förknippade med återanvändning, särskilt illegal export och energiförbrukning. Sverige bör verka för lösningar som motverkar att el-avfall exporteras till utvecklingsländer med risk för förödande konsekvenser för människors hälsa och miljön.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inge ståndpunkt i frågan utan väntas ta ställning i maj 2010.
Förslaget
Kommissionen har identifierat en rad problem med direktiven och föreslår nu att de ska revideras. De viktigaste delarna av förslagen är:
Flytta produktlistan från WEEE till RoHS pga rättslig grund.
Ändringar av registrering och rapportering.
Nytt insamlingsmål; 65% av produkter satta på marknaden (från 4 kg/pers och år).
Utökat producentansvar.
Miniminivå på tillsyn.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
WEEE-direktivet är genomfört i svensk lagstiftning i miljöbalken (1998:808), förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2005:10) om yrkesmässig förbehandling och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:14) om lämnande av uppgifter, som ersätter NFS 2006:10 samt Naturvårdsverkets Allmänna råd (AR 2007:6) om finansiella garantier. WEEE-direktivets omarbetning kommer innebära att ändringar behöver föras in i svenskt regelverk, men exakt vilka paragrafer som påverkas är ännu oklart men kommer klargöras senare i förhandlingarna.
Ekonomiska konsekvenser
Ett system för registrering och rapportering finns redan upprättat på nationell nivå. Omarbetningen kan komma att påverka detta system, men eftersom syftet med förslaget är att förenkla bör detta inte ha negativa budgetära konsekvenser för de berörda myndigheterna. Sammantaget bedöms inte omarbetningen av direktivet leda till betydande konsekvenser för statsbudgeten. Utgångspunkten är att eventuella budgetära konsekvenser på nationell nivå samt ökningar av den svenska EU-avgiften ska finansieras genom omprioriteringar inom befintliga anslagsramar.
Omarbetningen förväntas inte heller ge några betydande konsekvenser för tillverkare och importörer då ett av syfte är regelförenkling.
Övrigt
Rådets behandling av förslaget har påbörjats under våren 2009 och fortsätter under svenskt ordförandeskap. Den första behandlingen i Europaparlamentet och en politisk överenskommelse i rådet bör kunna nås under 2010. Senast 2011 bör en slutlig överenskommelse kunna nås. Utgående från denna tidpunkt skulle direktivet kunna vara infört i medlemsstaternas lagstiftning år 2013.