Miljö, RådsPM WEEE, dp 3
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:25577E
Rådspromemoria | ||
Bilaga 1 | ||
2011-03-06 | ||
Miljödepartementet |
Rådets möte (miljö) den 14 mars 2011
Dagordningspunkt 3
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter (WEEE) (omarbetning)- Rapport från ordförandeskapet om förhandlingen.
Dokument:
17367/08
6948/11, ADD 1, ENV 132 MI 95 CODEC 298
Tidigare dokument: Fakta-PM Miljödepartementet 2008/09:FPM97
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 16 oktober 2009, december 2009, 4 juni 2010 samt 17 december 2010.
Bakgrund
Förslaget innebär en omarbetning av det befintliga direktivet 2002/96/EG (WEEE-direktivet) om förebyggande och behandling av avfall från elektriska och elektroniska produkter trädde i kraft den 13 augusti 2005. Bakgrunden till tillkomsten av WEEE-direktivet är att elektriska och elektroniska produkter kan innehålla miljöfarliga ämnen såsom exempelvis kvicksilver, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel. Utestående frågor till miljörådet är framför allt omfattningen (scope), insamlingsmål och återvinningsmål.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 192 i EUF-fördraget, (tidigare artikel 175 i EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter ordinarie lagstiftningsförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 294 EUF-fördraget (tidigare artikel 251 i EG fördraget).
Svensk ståndpunkt
Vid miljöråds mötet den 14 mars är ordförandeskapet mål att nå en politisk överenskommelse.
Regeringen välkomnar omarbetning av WEEE-direktivet. Sverige föredrar en öppen omfattning med översynsklausul men kan vara flexibel till en mer begränsad omfattning. Definitionen av ”dependent” vill vi tas bort.
Regeringen är generellt positiv till att bibehålla ett högt miljöskydd utan onödiga merkostnader för konsumenter, företag och myndigheter. Regeringen stöder incitament för att öka insamlingen av elprodukter. Regeringen är vidare positiv till en ökad återvinning och återanvändning av elprodukter, i linje med EU:s avfallshierarki. Emellertid bör man vara uppmärksam på problem som är förknippade med återanvändning, särskilt illegal export och energiförbrukning. Det är också viktigt att det finns möjlighet att utöva en effektiv tillsyn och kontroll över de producenter som sätter EEE produkter på markanden. Sverige bör verka för lösningar som motverkar att el-avfall exporteras till utvecklingsländer då det kan riskera att få förödande konsekvenser för människors hälsa och miljön.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet (EP) har röstat i plenum den 3 februari 2011. EP förespråkar en s.k öppen omfattning av direktivet, dvs. att alla elektrisk och elektroniska som inte specifikt undantas ingår. EP vill att en producent ska definieras på EUnivå dvs. att registrering och rapportering endast bör ske i en medlemsstat. EP förespråkar vidare tydliga krav på en ökad återanvändning samt höga insamlingsmål baserade på uppkommen mängd elavfall.
Förslaget
Kommissionen har identifierat en rad problem med direktiven och föreslår nu att de ska revideras. De viktigaste delarna av förslagen är:
Flytta produktlistan från WEEE till RoHS-direktivet pga rättslig grund.
Ändringar av registrering och rapportering.
Nytt insamlingsmål; 65% av produkter satta på marknaden (från 4 kg/pers och år).
Utökat producentansvar.
Miniminivå på tillsyn.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
WEEE-direktivet är genomfört i svensk lagstiftning i miljöbalken (1998:808), förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2005:10) om yrkesmässig förbehandling och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:14) om lämnande av uppgifter, som ersätter NFS 2006:10 samt Naturvårdsverkets Allmänna råd (AR 2007:6) om finansiella garantier. WEEE-direktivets omarbetning kommer innebära att ändringar behöver föras in i svenskt regelverk, men exakt vilka paragrafer som påverkas är ännu oklart men kommer klargöras senare i förhandlingarna.
Ekonomiska konsekvenser
Ett system för registrering och rapportering finns redan upprättat på nationell nivå. Omarbetningen kan komma att påverka detta system, men eftersom syftet med förslaget är att förenkla bör detta inte ha negativa budgetära konsekvenser för de berörda myndigheterna. Sammantaget bedöms inte omarbetningen av direktivet leda till betydande konsekvenser för statsbudgeten. Utgångspunkten är att eventuella budgetära konsekvenser på nationell nivå samt ökningar av den svenska EU-avgiften ska finansieras genom omprioriteringar inom befintliga anslagsramar.
Omarbetningen förväntas inte heller ge några betydande konsekvenser för tillverkare och importörer då ett av syfte är regelförenkling.
Övrigt
Rådets behandling av förslaget påbörjades under 2009 under tjeckiskt och svensk ordförandeskap och har fortsatt under 2010 och 2011 genom ledning av spanskt och belgiskt och ungerskt ordförandeskap. 2012/2013 bör en slutlig överenskommelse kunna nås efter en andra behandling. Utgående från denna tidpunkt skulle direktivet kunna vara infört i medlemsstaternas lagstiftning år 2015.