Miljö, RådsPM RSS CBD, dp. 6
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2DC69A
Rådspromemoria | ||
2014-05-28 | ||
Miljödepartementet |
Naturmiljöenheten |
Rådets möte (miljö) den 12 juni 2014
Dagordningspunkt 6
Rubrik: Utkast till rådsslutsatser om konventionen om biologisk mångfald (CBD)
Dokument: 9411/1/14
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej
Bakgrund
Konventionen om biologisk mångfald trädde i kraft 1993. Inför höstens partsmöte (CBD COP 12, 6-17 oktober, Sydkorea) avser det grekiska ordförandeskapet att miljörådet ska anta rådsslutsatser med inriktning på dels COP 12 (avsnitt I), dels sjunde partsmötet med Cartagenaprotokollet om biosäkerhet (MOP 7) som äger rum 29 september till 3 oktober (avsnitt II). Dessutom föreslår ordförandeskapet att anta slutsatser med inriktning mot ett första partsmöte för Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser och tillhörande traditionell kunskap samt en skälig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning. Detta partsmöte kommer eventuellt att äga rum samtidigt som COP 12 (avsnitt III). Det är dock ännu oklart om protokollet kommer att hinna träda i kraft i tid för att ett partsmöte ska kunna äga rum. Om så inte sker förväntas frågor om protokollets genomförande diskuteras inom ramen för COP 12.
Vid COP 12 ska en andra genomgång göras av arbetet med att genomföra den strategiska planen för biologisk mångfald 2011-2020 (antagen vid partsmötet i Nagoya 2010). I utkastet till rådsslutsatser läggs särskild tonvikt på att följa framsteg i konventionsparternas nationella strategier och planer för biologisk mångfald med utgångspunkt i de 20 s.k. Aichimålen för biologisk mångfald. Sverige har i april 2014 rapporterat om hur miljömålssystemet bidrar till genomförande av den strategiska planen, bl.a. genom de etappmål som beslutades 2012 och 2014 samt de bedömningar som gjordes i prop. 2013/14:141 - En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Inför COP 12 ses frågan om mobilisering av resurser för att genomföra den strategiska planen som en nyckelfråga av många parter. Vid senaste partsmötet (Hyderabad, oktober 2012) beslutades om ett preliminärt mål om att de finansiella flödena för biologisk mångfald till utvecklingsländer och övergångsländer ska fördubblas till 2015 jämfört med nivån 2006-10, samtidigt betonades mottagarländernas medansvar för att nå målet. Vid COP 12 ska ett skarpt mål beslutas. Rådsslutsatserna hänvisar till att rådet för utrikesfrågor i december 2013 bekräftade att EU har ett åtagande att bidra till att förverkliga det preliminära målet.
Rådsslutsatserna understryker att en effektiv organisation och samverkan mellan konventioner, avtal och organisationer som kan bidra till att genomföra konventionen är viktiga för att nå framgång. Vidare pekar rådsslutsatserna på en rad tekniska frågor där särskilt arbetet med att identifiera ekologiskt viktiga områden på djuphaven lyfts fram, där COP 12 förväntas besluta att listor över sådana områden ska ställas till förfogande för de organisationer som hanterar områden utanför nationell jurisdiktion. Slutligen behandlar rådslutssatserna frågan om att ändra i konventionens terminologi så att urfolk i framtida beslut benämns som sådana (eng: Indigenous peoples). Denna fråga är viktig ur ett folkrättsligt perspektiv och väcktes vid partsmötet i Hyderabad. CBD-sekretariatet förbereder en konsekvensanalys som bl.a. ska klargöra de rättsliga aspekterna av detta förslag.
Cartagenaprotokollet är ett protokoll under konventionen om biologisk mångfald. Protokollet trädde i kraft den 11 september 2003. Protokollet reglerar gränsöverskridande förflyttningar av genetiskt modifierade organismer (GMO). Reglerna ger parter möjligheter att kräva information om export av GMO och neka import om GMO bedöms kunna skada den biologiska mångfalden. Protokollet reglerar även dokumentationskrav och utväxling av information.
Rådsslutsatserna välkomnar det arbete som gjorts i de arbetsgrupper som verkar under Cartagenaprotokollet. Rådet uppmanar COP-MOP 7 att ta steg framåt vad gäller frågor om bl.a. den strategiska planen för 2011-2020, socioekonomi, implementering av riskhantering och riskbedömning, samt verka för att uppnå en realistisk budget för protokollet.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Ej lagstiftningsärende varför rättslig grund inte är relevant.
Rådsslutsatser antas i samförstånd.
Svensk ståndpunkt
Regeringen stöder ordförandeskapets förslag till rådslutsatser
Regeringen anser att stärkta ekosystem och minimerad negativ påverkan är viktiga faktorer som bidrar till omställningen till en grön ekonomi. Regeringen verkar bl.a. för att det internationella arbetet med nya hållbarhetsmål ska integrera ekosystemtjänsters värde och att hållbarhetsmålen ska återspegla den strategiska planen för biologisk mångfald 2011-2020. Denna princip återspeglas väl i rådsslutsatserna. Regeringen verkar också för att EU fortsatt driver på för att Aichimålen följs upp och införlivas i nationella strategier och planer i syfte att säkra resilienta ekosystem och ekosystemtjänster i linje med den strategiska planen.
Regeringen stöder särskilt en fortsatt progressiv och balanserad EU-position i frågan om mobilisering av resurser. När det gäller mål för finansiella flöden till utvecklingsländer har regeringen med framgång verkat för att rådslutsatserna tydligt ska ange att EU är redo att besluta om ett mål om en fördubbling i enlighet med det tidigare preliminära målet från Hyderabad. Det är samtidigt viktigt att EU:s åtagande inte innebär en bördefördelning mellan MS, bl.a. då utvecklingssamarbete inte omfattas av unionskompetens. Mål för resursmobilisering behöver utformas så att de understöder att mottagarländerna prioriterar åtgärder på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen anser att diskussionen om finansieringskällor behöver konkretiseras ytterligare, och att praktiska lärdomar bör fortsatt tas tillvara. För att komma framåt behövs bland annat vägledning om lämpliga understödjande aktiviteter för att mobilisera resurser från ett större antal källor, samtidigt som miljömässig och social hänsyn bör tas. Regeringen har också med framgång öppnat upp EU:s position så att tidigare fokusering på att uteslutande utveckla privata finansieringskällor har tonats ned. Värdet av ekosystemtjänster behöver synliggöras och integreras bättre i planer för utveckling och fattigdomsbekämpning, liksom i den privata sektorn. Detta synsätt genomsyrar de föreslagna rådslutsatserna.
Vad gäller marinbiologisk mångfald anser regeringen att CBD:s bidrag till skydd av områden på djuphaven är fortsatt angeläget. Regeringen framhåller vikten av att EU-länderna, särskilt inom de regionala samarbetsorganisationerna, verkar för att fortsatt främja processerna med att arbeta fram underlag om ekologiskt viktiga områden. Regeringen framhåller vidare att den nyligen reviderade fiskeripolitiken bidrar till uppfyllandet av Aichimål 6 om hållbart fiske. Regeringen har fått genomslag för detta i rådsslutsatserna
Vad gäller urfolksfrågan instämmer regeringen i att det inte är aktuellt att öppna upp konventionen för omförhandling. Regeringen stöder att termen Indigenous peoples (urfolk) i fortsättningen används i CBD-sammanhang, såsom i t.ex. FN:s deklaration om urfolks rättigheter och i deklarationen från FN-toppmötet om hållbar utveckling 2012. Eftersom frågan inte är föremål för unionskompetens är det dock enligt regeringens uppfattning inte nödvändigt att EU intar en gemensam ståndpunkt i sakfrågan.
Vad gäller Nagoyaprotokollet anser regeringen att det är mycket viktigt att EU ratificerar detsamma och avser att snarast möjligt därefter lägga fram ett förslag om Sveriges ratificering.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ingen roll vid antagande av rådslutsatser.
Förslaget
I de inledande styckena föreslås att EU befäster sitt engagemang i CBD-processen. I förslaget bekräftas särskilt EU:s åtagande att ratificera Nagoyaprotokollet. Slutsatserna erinrar om man vid Rio+20 bekräftade värdet av biologisk mångfald samt välkomnar inkommande COP-ordföranden Sydkoreas initiativ om ett högnivåsegment om betydelsen av biologisk mångfald för hållbar utveckling under COP 12. Vidare föreslås att FN:s hållbarhetsmål ska återspegla CBD:s mål och den strategiska planen för biologisk mångfald 2011-2020.
Avsnitt I (CBD COP 12)
Vikten av att anta nationella strategier och planer för att bidra till uppfyllandet av CBD:s strategiska plan och Aichimålen lyfts fram. EU:s strategi för biologisk mångfald 2011-2020 utgör EU:s svar på Aichimålen, varför framsteg i genomförandet av strategin nämns särskilt. Rådet föreslås även lyfta fram den ekonomiska och sociala nyttan med att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald och ekosystemtjänster och understryka vikten av att inkorporera deras fulla värde i relevanta beslut, i linje med tidigare rådslutsatser. Rådet föreslås också lyfta fram behovet av effektiv samverkan mellan biodiversitetsrelaterade konventioner och överenskommelser.
EU:s positiva inställning till att genomföra CBD:s strategi för resursmobilisering i linje med överenskommelsen vid COP 10 i Nagoya upprepas från rådslutsatserna 11 juni 2012. Särskilt betonas vikten av att bredda finansieringskällorna och motivera mottagarländer att prioritera biologisk mångfald och utveckla nationella finansieringsmekanismer. EU:s åtagande att fördubbla sin internationella finansiering av biologisk mångfald, som gjordes vid COP 11 (oktober 2012) och bekräftades av utrikesrådet 12 december 2013 upprepas. Inför förhandling om slutgiltiga mål för resursmobilisering vid COP 12 understryks vikten av samtliga preliminära mål som beslutades vid COP 11, dvs. inklusive mål för att inkludera biologisk mångfald i länders utvecklingsplaner och att underbygga dessa med kunskap om värdet av ekosystemtjänster. Det preliminära fördubblingsmålet föreslår man ska bekräftas av COP 12 och betydelsen av att anta en robust baseline understryks fortsatt med hänvisning till beslutet vid COP 10.
Rådet föreslås fokusera på CBD:s möjlighet att bidra till förhandlingen under UNCLOS om att utveckla skyddet av djuphaven, genom att identifiera särskilt skyddsvärda områden (EBSAs). Detta kopplas till åtagandet i Aichimål 11 för att understryka att målet innebär ett mandat för CBD att verka för skyddsåtgärder utanför nationell jurisdiktion. Förslaget tar även upp aktuella frågor på CBD-agendan såsom marint skräp, destruktiva fiskemetoder, havsförsurning, korallblekning och antropogent undervattensljud. Även kopplingen till klimatförändringen lyfts särskilt fram, med hänvisning till Klimatpanelens rapport om Impacts, adaptation and vulnerability. Vidare nämns att EU:s reformerade fiskeripolitik är förenlig med Aichimålet om hållbart fiske.
EU föreslås dela med sig av erfarenheter från genomförandet av den lagstiftning om invasiva främmande arter som nyligen antagits. Dessutom föreslås att EU ska upprepa begäran till CBD-sekretariatet att ta fram en rapport om de viktigaste spridningsvägarna för invasiva främmande arter.
EU:s mångåriga önskan om att öka effektiviteten i arbetet under konventionen reflekteras i linje med tidigare EU-positioner. Samverkan med utförare och med andra relevanta konventioner understryks, med fokus på dels Riokonventionerna, dels konventioner om biologisk mångfald r och FN:s skogsforum. EU uttrycker djup oro över klimatpanelens femte rapport om anpassning och sårbarhet och uppmana CBD:s parter att vidta åtgärder för att stärka synergier med klimatkonventionen inklusive CBD:s rådgivning om sociala och miljömässiga säkerhetsåtgärder (safeguards) från COP 11.
Rådsslutsatserna tar särskild notis om förslaget från FN:s urfolksforum om att CBD bör ändra terminologin vid omnämnande av ”Indigenous and local communities”, och istället använda termen ”Indigenous peoples and local communities”, något som bl.a. förekom vid toppmötet i Rio de Janeiro 2012. Rådet föreslås betona att avsikten inte är att omförhandla konventionen eller dess protokoll och att EU ser fram emot den juridiska analys som pågår.
Rådet föreslås välkomna arbetsprogrammet för Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) och de utfästelser om finansiella stöd som gjorts samt uppmuntra ytterligare bidrag. Enlig rådsslutsatserna föreslås miljörådet även uppmärksamma IPBES möjlighet att understödja genomförandet av Aichimålen genom samverkan med CBD m.fl.
Avsnitt II (Cartagenaprotokollet)
Cartagenaprotokollet är ett protokoll under konventionen om biologisk mångfald. Protokollet trädde i kraft den 11 september 2003. Protokollet reglerar gränsöverskridande förflyttningar av genetiskt modifierade organismer (GMO). Reglerna ger parter möjligheter att kräva information om GMO som en annan part vill exportera till dem och säga nej till import om GMO bedöms kunna skada den biologiska mångfalden. Protokollet reglerar även dokumentationskrav och utväxling av information.
Det femte partsmötet för Cartagenaprotokollet ägde rum den 11-15 oktober i Nagoya, Japan. Vid det mötet beslutade parterna om en skadeståndsordning för protokollet (Kuala Lumpur Nagoya Protocol on Liability and Redress to the Cartagenaprotocol on Biosafety). Vidare antogs en strategisk plan för protokollets arbete för perioden 2010-2020.
Det sjunde partsmötet för Cartagenaprotokollet kommer äga rum i Peyongchang, Korea den 6 - 17 oktober 2014. Partsmötet kommer hantera frågor om kapacitetsbyggnad aktiviteter och socioekonomiska effekter av GMO.
Biosafety
Rådslutsatserna välkomnar det arbete som gjort i de arbetsgrupper som verkar under Cartagenaprotokollet. Rådet uppmanar COP-MOP 7 att ta steg framåt vad gäller frågor om bl.a. den strategiska planen för 2011-2020, socioekonomi, implementering av riskhantering och riskbedömning, samt uppnå en realistisk budget för protokollet.
Sverige har verkat för att rådslutsatserna är balanserade vad gäller frågan om kapacitetsbyggande aktiviteter och socioekonomiska effekter.
Avsnitt III (Nagoyaprotokollet)
Rådsslutsatserna upprepar EU:s åtagande att ratificera protokollet och bidra till förhandlingen om dess genomförande. Förslaget lyfter fram EU:s lagstiftning på området samt medlemsstaterna genomförandeåtgärder. Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta sina ansträngningar för att ratificera protokollet.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rådsslutsatser är inte rättsligt bindande.
Förslaget överensstämmer med gällande svenska regler som finns främst i Miljöbalken.
Ekonomiska konsekvenser
Rådsslutsatserna upprepar bland annat tidigare utfästelser om mobilisering av finansiella resurser. Detta kan appliceras såväl på internationella finansiella flöden som på EU:s och Sveriges budget, men gäller även åtgärder för att underlätta flöden från privata källor samt att förbättra effektiviteten i användandet av tillgängliga resurser. Utgångspunkten är att eventuella budgetära konsekvenser till följd av förslaget ska finansieras inom befintliga anslagsramar på statsbudgeten inom relevanta utgiftsområden, respektive EU:s budget.
Övrigt
-