Miljö, RådsPM RoHS, dp 9e
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235059
Rådspromemoria
2009-12-14
bilaga 7
Miljödepartementet
Enheten för Kretslopp och kemikalier
Rådets möte (miljö) den 22 december 2009
Dagordningspunkt Övrigt: 8 e
Rubrik: Avrapportering, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (RoHS) (omarbetning)
Dokument: 17333/08 ENV 1019 MI 553 CODEC 1859
Tidigare dokument: Fakta-PM Miljödepartementet 2008/09:FPM98
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 16 oktober 2009
Bakgrund
Förslaget innebär en omarbetning av det befintliga direktivet 2002/95/EG (RoHS-direktivet) som beslutades den 27 januari 2003 och började tillämpas den 1 juli 2006. RoHS-direktivets syfte är att skydda människors hälsa och främja miljövänlig återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter. RoHS-direktivet förbjuder användningen av metallerna kvicksilver, kadmium, bly, krom VI och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektriska och elektroniska produkter både vid tillverkning inom EU och vid import från tredje land. Dessa ämnen och ämnesgrupper ska ersättas med ofarliga eller mindre farliga alternativ.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 95 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 251.
Svensk ståndpunkt
Vid miljöråds mötet den 22 december kommer ordförandeskapet att avrapportera förhandlingsläget för direktivet.
Ur svenskt synvinkel ser vi positivt på omarbetning av RoHS-direktivet och ambitionen att få en mer enhetlig syn på direktivet genom att harmonisera tolkningar och definitioner.
En övergripande svensk strävan bör vara att så långt möjligt minska användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Omfattningsområdet för RoHS-direktivet skall vara så stort som möjligt med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.
Undantag från förbuden i direktivet bör vara så få som möjligt samt begränsade i giltighetstid och omfattning. Det är även viktigt att minska den administrativa bördan för såväl företag som myndigheter.
Vid utformning av regler och krav är det av vikt att beakta ett högt miljöskydd utan onödiga merkostnader för företag och myndigheter.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu ingen position i frågan utan väntas ta ställning i maj 2010. Rapportören har lagt fram ett förslag till rapport. I rapporten föreslås att RoHS ska omfatta alla produkter. Rapportören föreslår även att RoHS direktivet bör förbjuda fler ämnen än idag, såsom flamskyddsmedlet tetrabrombisfenol – A (TBBPA) och organiska brom och klor föreningar.
Förslaget
Kommissionen har identifierat en rad problem med direktiven och föreslår nu att de ska revideras. De viktigaste delarna av förslagen är:
Flytta produktlistan från WEEE till RoHS pga rättslig grund.
Harmonisering av vissa definitioner och tolkningar.
Omfatta medicintekniska produkter och övervaknings- och kontrollutrustning i direktivet.
Lägga till 4 ämnen till en prioriteringslista över ytterligare farliga ämnen som kan bli aktuella att reglera.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
RoHS-direktivet är genomfört i svensk lagstiftning i miljöbalken (1998:808) och genom förordning (SFS 1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. EU-gemensamma undantag för viss användning av de i direktivet reglerade ämnena är genomförda i svensk rätt genom Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. RoHS-direktivets omarbetning kommer innebära att de svenska bestämmelserna måste ändras i viss omfattning, men exakt vilka paragrafer som påverkas är ännu oklart men kommer klargöras senare i förhandlingarna.
Ekonomiska konsekvenser
Konsekvenser för berörda myndigheter är i dagsläget svåra att bedöma men omarbetningen av direktivet förväntas inte leda till betydande konsekvenser för den svenska statsbudgeten. Utgångspunkten är att eventuella budgetära konsekvenser på nationell nivå samt ökningar av den svenska EU-avgiften ska finansieras genom omprioriteringar inom befintliga anslagsramar.
Det ursprungliga förslaget från KOM bedömdes inte medföra några betydande konsekvenser för tillverkare och importörer. Under förhandlingarna i Rådet har medlemsstaterna verkat för en utökning av direktivets omfattning och därför har SE har som ordförande förslagit att RoHS-direktivet ska omfatta alla elektriska och elektroniska produkter om de inte uttryckligen undantas. Dock är konsekvenserna för företagen av Rådets förslag till en utökning av direktivets omfattning ännu inte fullständigt utredda .
Övrigt
Rådets behandling av förslaget har påbörjats under våren 2009 och fortsätter under svenskt ordförandeskap. Den första behandlingen i Europaparlamentet och en politisk överenskommelse i rådet bör kunna nås under 2010. Senast 2011 bör en slutlig överenskommelse kunna nås. Utgående från denna tidpunkt skulle direktivet kunna vara infört i medlemsstaternas lagstiftning år 2013.
2009-12-14
bilaga 7
Miljödepartementet
Enheten för Kretslopp och kemikalier
Rådets möte (miljö) den 22 december 2009
Dagordningspunkt Övrigt: 8 e
Rubrik: Avrapportering, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (RoHS) (omarbetning)
Dokument: 17333/08 ENV 1019 MI 553 CODEC 1859
Tidigare dokument: Fakta-PM Miljödepartementet 2008/09:FPM98
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 16 oktober 2009
Bakgrund
Förslaget innebär en omarbetning av det befintliga direktivet 2002/95/EG (RoHS-direktivet) som beslutades den 27 januari 2003 och började tillämpas den 1 juli 2006. RoHS-direktivets syfte är att skydda människors hälsa och främja miljövänlig återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter. RoHS-direktivet förbjuder användningen av metallerna kvicksilver, kadmium, bly, krom VI och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektriska och elektroniska produkter både vid tillverkning inom EU och vid import från tredje land. Dessa ämnen och ämnesgrupper ska ersättas med ofarliga eller mindre farliga alternativ.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 95 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 251.
Svensk ståndpunkt
Vid miljöråds mötet den 22 december kommer ordförandeskapet att avrapportera förhandlingsläget för direktivet.
Ur svenskt synvinkel ser vi positivt på omarbetning av RoHS-direktivet och ambitionen att få en mer enhetlig syn på direktivet genom att harmonisera tolkningar och definitioner.
En övergripande svensk strävan bör vara att så långt möjligt minska användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Omfattningsområdet för RoHS-direktivet skall vara så stort som möjligt med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.
Undantag från förbuden i direktivet bör vara så få som möjligt samt begränsade i giltighetstid och omfattning. Det är även viktigt att minska den administrativa bördan för såväl företag som myndigheter.
Vid utformning av regler och krav är det av vikt att beakta ett högt miljöskydd utan onödiga merkostnader för företag och myndigheter.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu ingen position i frågan utan väntas ta ställning i maj 2010. Rapportören har lagt fram ett förslag till rapport. I rapporten föreslås att RoHS ska omfatta alla produkter. Rapportören föreslår även att RoHS direktivet bör förbjuda fler ämnen än idag, såsom flamskyddsmedlet tetrabrombisfenol – A (TBBPA) och organiska brom och klor föreningar.
Förslaget
Kommissionen har identifierat en rad problem med direktiven och föreslår nu att de ska revideras. De viktigaste delarna av förslagen är:
Flytta produktlistan från WEEE till RoHS pga rättslig grund.
Harmonisering av vissa definitioner och tolkningar.
Omfatta medicintekniska produkter och övervaknings- och kontrollutrustning i direktivet.
Lägga till 4 ämnen till en prioriteringslista över ytterligare farliga ämnen som kan bli aktuella att reglera.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
RoHS-direktivet är genomfört i svensk lagstiftning i miljöbalken (1998:808) och genom förordning (SFS 1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. EU-gemensamma undantag för viss användning av de i direktivet reglerade ämnena är genomförda i svensk rätt genom Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. RoHS-direktivets omarbetning kommer innebära att de svenska bestämmelserna måste ändras i viss omfattning, men exakt vilka paragrafer som påverkas är ännu oklart men kommer klargöras senare i förhandlingarna.
Ekonomiska konsekvenser
Konsekvenser för berörda myndigheter är i dagsläget svåra att bedöma men omarbetningen av direktivet förväntas inte leda till betydande konsekvenser för den svenska statsbudgeten. Utgångspunkten är att eventuella budgetära konsekvenser på nationell nivå samt ökningar av den svenska EU-avgiften ska finansieras genom omprioriteringar inom befintliga anslagsramar.
Det ursprungliga förslaget från KOM bedömdes inte medföra några betydande konsekvenser för tillverkare och importörer. Under förhandlingarna i Rådet har medlemsstaterna verkat för en utökning av direktivets omfattning och därför har SE har som ordförande förslagit att RoHS-direktivet ska omfatta alla elektriska och elektroniska produkter om de inte uttryckligen undantas. Dock är konsekvenserna för företagen av Rådets förslag till en utökning av direktivets omfattning ännu inte fullständigt utredda .
Övrigt
Rådets behandling av förslaget har påbörjats under våren 2009 och fortsätter under svenskt ordförandeskap. Den första behandlingen i Europaparlamentet och en politisk överenskommelse i rådet bör kunna nås under 2010. Senast 2011 bör en slutlig överenskommelse kunna nås. Utgående från denna tidpunkt skulle direktivet kunna vara infört i medlemsstaternas lagstiftning år 2013.