Miljö, RådsPM om Rio +20, dp. 7

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B6498

Rådspromemoria

2012-10-11

Utrikesdepartementet

Rådets möte (miljö) den 25 oktober 2012

Dagordningspunkt 7

Rubrik: – Rio+20: Resultat och uppföljning av FN:s konferens om hållbar utveckling (Rio de Janeiro, Brasilien den 20-22 juni 2012)

Antagande av rådets slutsatser

Dokument:

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden den 7 oktober 2011 inför miljörådet den 10 oktober samt 2 mars 2012.

Bakgrund

Rio +20, FN:s konferens om hållbar utveckling, ägde rum i Rio de Janeiro 20-22 juni 2012. Konferensens resulterade i förnyade åtaganden inom konferensens båda teman grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning, respektive det Institutionella ramverket för hållbar utveckling.

Miljörådet planerar att anta slutsatser om resultat och uppföljning av konferensen. Miljörådet antog rådslutsatser om Rio+20 inför konferensen den 10 oktober 2011 och den 9 mars 2012. Europeiska rådet diskuterade även Rio+20 den 1-2 mars 2012.

Inför COREPER den 17 oktober finns utestående två punkter. Den ena är paragraf 22 som avser EU:s status inom Högnivåforumet och inom FN:s miljöprogram (UNEP). Paragraf 28 som berör processen att ta fram hållbarhetsmål (sustainable development goals – SDG:s).

Rättslig grund och beslutsförfarande

Rådslutsatser antas i samförstånd.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att miljörådet antar rådslutsatser som avser resultat och uppföljning av Rio+20.

Regeringens ambition är att processen framöver ger uttryck för ett förnyat politiskt stöd för hållbar utveckling på global nivå

Regeringen har fått gehör för ett flertal synpunkter på rådslutsatserna.

Det gäller bland annat betonandet av mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet som förutsättningar för att uppnå hållbar utveckling

Stärkt integrering av de tre dimensionerna av hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) och en effektiv styrning har varit en viktig prioritering för regeringen som avspeglas väl i rådsslutsatserna.

Ett av de viktigaste resultaten från konferensen i Rio är beslutet att definiera mål för hållbar utveckling (STGs) som kan utmynna i konkreta mål och åtgärder på global regional och nationell nivå. Hållbarbetsmålen bör omfatta alla tre dimensioner av hållbar utveckling och vara universellt tillämpliga. Regeringen är angelägen om att arbetet att ta fram hållbarhetsmål sker samstämmigt med arbetet att ta fram förslag för FN:s globala utvecklingsagenda efter 2015, då de nuvarande millenieutvecklingsmålen löper ut. Sverige spelar en viktig roll i det senare arbetet i kraft av biståndsminister Gunilla Carlssons medlemskap i generalsekreterarens högnivåpanel för post 2015-dagordningen. Rådslutsatserna är i linje med denna ambition.

Ett annat viktigt och konkret resultat från Rio är antagandet av ett globalt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion och regeringen ser fram mot en implementering av detta ramverk.

En ökad samverkan mellan regeringar och den privata sektorn och engagemang från civila samhället är också svenska prioriteringar som avspeglas i rådslutsatserna.

Inom ramen för en inkluderande grön ekonomi har regeringen fått gehör för vikten av att ta hänsyn till ekosystemtjänster och prissättning av dessa.

Regeringen vill också se ett stärkt institutionellt ramverk för hållbar utveckling som bygger på existerande strukturer, där mervärde och undvikande av dubbelarbete bör vara bärande principer. Mot den bakgrunden har regeringen agerat för att EU ska driva att det högnivåforumet för hållbar utveckling (HLPF) förankras institutionellt i FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC).

Rådsslutsatserna tar fasta på beslutet från Rio+20att stärka och uppgradera FN:s miljöprogram UNEP, och ser i sammanhanget fram emot att FN:s generalförsamling vid sin 67:e session antar en resolution om genomförande av beslutet.

Vidare har Sverige fått gehör för att EU, med utgångspunkt i slutdokumentet från Rio+20 (The future we want), ska fortsätta driva frågan om utfasning av miljömässigt skadliga subventioner som är oförenliga med hållbar utveckling.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet har ingen formell roll vid antagandet av rådslutsatser. Europaparlamentet antog en icke lagstiftande resolution om Rio+20 den 29 september 2011.

Förslaget

I utkastet till rådsslutsatserna välkomnas inledningsvis den överenskommelse som stats- och regeringscheferna nådde vid Rio+ 20 som en god grund för det fortsatta arbetet för att åstadkomma hållbar utveckling på alla nivåer. EU:s och dess medlemsstater bekräftar sin beslutsamhet att på ett ambitiöst sätt följa upp Rio+ 20 och att vidta initiativ och åtgärder för att alla åtaganden i slutdokumentet genomförs på EU- medlemsstatsnivå. Härvid lyfts EU:s strategi för hållbar utveckling fram som ett viktigt instrument.

Mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och civila samhällets aktiva deltagande betonas som viktiga förutsättningar för främjande av hållbar utveckling.

Rådsslutsatserna lyfter bland annat även fram ett hållbart resursutnyttjande och prissättning av ekosystemtjänster, att ta hänsyn till ”planetary boundaries” samt att motverka klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, som förutsättningar för ekonomisk, social och mänsklig utveckling.

Inom området Grön ekonomi välkomnas överenskommelsen från Rio+20 att en inkluderande grön ekonomi ska ses som ett viktigt instrument inom ramen för hållbar utveckling. Ytterligare viktiga verktyg som lyfts fram är effektiv lagstiftning, marknadsbaserade mekanismer och skatter, internalisering av externa kostnader, eliminering av miljöskadliga subventioner och komplettering av GDP.

Vad gäller de institutionella frågorna välkomnas överenskommelsen om att inrätta ett politiskt högnivåforum, som ska stärka integrationen av de tre dimensionerna av hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig). Vidare framhåller rådsslutsatserna att man ser fram emot att FN:s generalförsamling vid sin 67:e session antar en resolution om genomförande av den politiska överenskommelse som nåddes i Rio om att stärka och uppgradera FN:s miljöprogram (UNEP).

Rådsslutsatserna bekräftar också behovet av att stärka synergierna mellan de multilaterala miljöavtalen och att stärka samordningen och samarbetet dem emellan, bland annat genom UNEP, samtidigt som de multilaterala miljöavtalens oberoende rättsliga status och mandat respekteras.

I rådsslutsatserna framhålls EU:s och dess medlemsstaters fasta beslutsamhet att konstruktivt delta i processen med att utveckla globala mål för hållbar utveckling, och att denna bör ske i samklang med arbetet att fastställa utvecklingsagendan för tiden efter 2015. Detta mål, inbegriper även det arbete som bedrivs inom ramen för FN:s Generalsekreterares högnivåpanel.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Rådslutsatserna innehåller inga lagstiftningsförslag och bedöms därför inte ha konsekvenser för svenska regler.

Ekonomiska konsekvenser

Rådslutsatserna har ingen budgetär konsekvens för Sverige.