Miljö, RådsPM om Rio +20, dp 5
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A5A4D
Rådspromemoria | ||
2012-02-23 | ||
Utrikesdepartementet |
Rådets möte (miljö) den 9 mars 2012
Dagordningspunkt 5
Rubrik: Preparation of the Rio+20 United Nations Conference on Substainable Development (Rio de Janeiro, Brazil, 20 to 22 June 2012)
– Antagande av rådets slutsatser
Dokument: Rio +20: Pathways to a Sustainable Future
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Ja.
Bakgrund
Rio +20, FN:s konferens om hållbar utveckling, äger rum i Rio de Janeiro 20-22 juni 2012. Enligt beslutet i FN:s generalförsamling är ett av målen med konferensen att säkra förnyat politiskt engagemang för hållbar utveckling. Konferensens två teman är grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning respektive det institutionella ramverket för hållbar utveckling. Mötet i Rio de Janeiro förväntas samla närmare 50 000 representanter från regeringar, parlament, städer, civilsamhällsorganisationer, multilaterala organisationer och näringsliv.
Miljörådet antog rådslutsatser om Rio+20 den 10 oktober 2011 och nya rådslutsatser inför konferensen ska antas i miljörådet den 9 mars 2012. Rådslutsatserna fokuserar i huvudsak på frågor som rör reformering av det institutionella ramverket för hållbar utveckling, hållbarhetsmål och genomförande av överenskommelser från konferensen.
Förhandlingar om utkast till rådsslutsatser har pågått sedan januari 2012 och förhandlats i rådsarbetsgruppen för internationella miljöfrågor vid två tillfällen samt i arbetsgruppen för miljö respektive Coreper en gång.
Europeiska rådet diskuterar Rio +20 den 1-2 mars 2012.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådslutsatser antas i samförstånd.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att miljörådet antar rådslutsatser inför Rio +20 som komplement till de som antogs den 10 oktober 2011.
Regeringens ambition är att konferensen levererar ett förnyat och starkare politiskt stöd för hållbar utveckling på global nivå som tar sig i uttryck i konkreta mål och åtgärder. En process bör inledas i och med Rio+20 för att definiera mål för hållbar utveckling (sustainable development goals). Rådslutsatserna är i linje med denna ambition.
Regeringen har fått gehör för ett flertal synpunkter på rådslutsatserna. Vägen till hållbar utveckling börjar med individen, hennes val och möjlighet att påverka. Regeringen har fått gehör för att en hållbar utveckling inte kan uppnås utan demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Regeringen har även fått genomslag för att människors hälsa uppmärksammas inom ramen för grön ekonomi.
Regeringen vill att Rio +20 lägger grunden för en ökad samverkan mellan regeringar och den privata sektorn, vilket har fått genomslag i rådslutsatserna. Ett starkt engagemang från civilsamhället är även av stor betydelse, vilket rådslutsatserna betonar. Därtill har regeringen fått gehör för ungdomars roll och för att kvinnors politiska och ekonomiska deltagande måste främjas för att nå hållbar utveckling.
Inom ramen för en inkluderande grön ekonomi har regeringen fått gehör för att värdet av biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster ska integreras i policyer, beslutsfattande och ekonomiska processer. Detta ses av regeringen som ett betydelsefullt sätt för att stimulera utvecklingen mot grön och inkluderande tillväxt som ett led i att nå en hållbar utveckling.
Regeringen har gett stöd till att ambitiösa resultat bör uppnås inom områdena energi, vatten, kemikalier, jordbruk, skogsbruk, fiske och ekosystemtjänster. Rio +20 bör enligt regeringen leda till konkreta sociala, ekonomiska och miljömässiga framsteg på dessa områden.
Regeringen vill också se ett stärkt institutionellt ramverk för hållbar utveckling som bygger på existerande strukturer. Mot den bakgrunden har regeringen agerat och fått genomslag i rådslutsatserna för en öppenhet för att diskutera olika alternativ samtidigt som vissa ingångsvärden identifieras, däribland vikten av att reformerna bidrar till stärkt integrering av de tre dimensionerna av hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) på alla nivåer i FN:s arbete.
Regeringen vill särskilt lyfta fram vikten av ett stärkande av den internationella miljöförvaltningen (IEG) som en del av det bredare institutionella ramverket. Detta bör omfatta ett stärkande av FN:s miljöprogram, UNEP, där EU sedan 2005 driver att UNEP bör uppgraderas till ett fackorgan för miljö. Regeringen har också varit angelägen om att EU även pekar på andra åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma en stärkt miljöförvaltning, såsom stärkta synergier mellan miljökonventioner, vilket regeringen har fått gehör för.
Regeringen anser att konkreta mål är viktiga för att nå en hållbar utveckling och har arbetat inom EU för att få gehör för s.k. hållbarhetsmål och att sådana mål ska omfatta alla tre dimensioner av hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga – samt omfatta alla länder. Rådslutsatserna bekräftar att EU är redo att diskutera förslaget om hållbarhetsmål. Regeringen anser att arbetet med dessa ska koordineras med översynen av millenniemålen så att det finns ett ramverk efter 2015 som omfattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling samt att målen gäller alla länder. Rådslutsatserna anger att EU är öppen för att diskutera detta.
Regeringen har fått gehör för den privata sektorns roll i att nå hållbar utveckling genom att dess kunskap, resurser och innovationskraft bättre tas tillvara. Detta är viktigt eftersom näringslivet kan bidra med lösningar på hållbarhetsfrågor och bedriva ett ansvarsfullt företagande.
Regeringen har även fått genomslag för skrivningar om att priser på varor och tjänster måste reflektera olika aspekter av hållbar utveckling och gett stöd till skrivning om utfasning av miljöskadliga subventioner. Regeringen har agerat och fått genomslag för vikten av att eliminera handelshinder för hållbara produkter samt att utvecklingsländernas deltagande i internationella standardiseringsprocesser ska främjas.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ingen formell roll vid antagandet av rådslutsatser. Europaparlamentet antog en icke lagstiftande resolution om Rio +20 den 29 september 2011.
Förslaget
Inledningsvis betonar rådslutsatserna att resurseffektivitet är en central del i övergången mot en inkluderande, grön ekonomi. Förutsättningar för en hållbar utveckling som nämns är respekt och främjande av demokrati, mänskliga rättigheter, fungerande rättssystem, god samhällsstyrning, utbildning, ungas roll och jämställdhet. EU välkomnar det första utkastet på slutdokumentet (zero draft) från Rio +20, The Future We Want, som förhandlingsdokument.
Rådslutsatserna bekräftar att EU ska ha en aktiv och konstruktiv roll i förberedelserna inför Rio +20 med målet att bidra till ett ambitiöst resultat från konferensen, inklusive konkreta uppföljningsåtgärder.
Rådslutsatserna bekräftar sitt stöd till en öppen och inkluderande process som bidrar till ett aktivt deltagande av relevanta aktörer i förhandlingarna och under Rio +20. Ett starkt deltagande av lokala beslutsfattare, privata sektorn och civilsamhället framhålls.
Befolkningsförändringar tas upp som viktiga för hållbar utveckling. Rådslutsatserna framhåller även vikten av jämställdhet, kvinnors politiska och ekonomiska deltagande och utbildning.
Önskvärda resultat från konferensen som omnämns i rådslutsatserna är bl.a. en internationell färdplan för grön ekonomin med konkreta mål och åtgärder samt ett program för kapacitetsutveckling, inklusive en internationell plattform för kunskapsöverföring till intresserade länder. Rådslutsatserna understryker också möjligheterna som en inkluderande och grön ekonomi ger för att skapa en positiv ny tillväxtmodell.
Rådslutsatserna tar upp globala utmaningar som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och markförstöring och välkomnar de överenskommelser som finns på dessa områden.
Rådslutsatserna anger att integration av värdering av ekosystemtjänster och biologisk mångfald bör ske på alla nivåer för ett hållbart nyttjande av naturresurser. Därutöver förordar rådslutsatserna ett antagande av det 10-åriga ramverket för hållbar produktion och konsumtion samt att nya indikatorer bör utvecklas för att mäta miljömässig och social hållbarhet.
Rådslutsatserna understryker behovet att ett institutionellt ramverk för hållbar utveckling blir starkare, bättre koordinerat och mer koherent på alla nivåer. Ett antal frågor nämns som viktiga för att skapa ett effektivt institutionellt ramverk, bl.a. ökad transparens, ansvarsutkrävande och effektivitet samt politiskt ledarskap på högsta nivå. Rådslutsatserna signalerar en öppenhet inför att diskutera olika reformer och upprepar att UNEP ska uppgraderas till fackorgan.
Rådslutsatserna understryker även behovet av synergier mellan miljökonventioner och ett stärkt genomförande av Rioprincip 10, som handlar om att miljöfrågor hanteras bäst när alla berörda medborgare deltar på lämplig nivå.
Rådslutsatserna beaktar förslaget om hållbarhetsmål som bl.a. bör omfatta alla tre dimensioner av hållbar utveckling och omfatta alla länder och vara begränsade till antal för att bättre fokusera på särskilda utmaningar. Arbetet med hållbarhetsmål bör koordineras med översynen av millenniemålen så att det finns ett ramverk för mål efter 2015 som omfattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling
Vad gäller genomförande av överenskommelser vid Rio+20 anger rådslutsatserna att det behövs både offentlig och privat finansiering och mer effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Rådslutsatserna lyfter fram vikten av att gradvis eliminera subventioner med negativ effekt på miljön och att detta bidrar till att marknadspriser bättre reflekterar sociala och miljömässiga kostnader.
Partnerskap med den privata sektorn efterfrågas och den potential som finns i en övergång mot en grön ekonomi lyfts fram. Rådslutsatserna framhåller behovet av ökad s.k. grön handel och ökat deltagande av utvecklingsländerna i internationella standardiseringsprocesser.
Rådslutsatserna understryker även att teknologi, forskning, innovation och utbildning är viktiga och betonar behovet av att förbättra mekanismer för internationellt forskningssamarbete.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rådslutsatserna innehåller inga lagstiftningsförslag och bedöms därför inte ha konsekvenser för svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Rådslutsatserna har ingen budgetär konsekvens för Sverige.