Miljö. RådsPM MS beslut GMO, dp 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:293D52
Rådspromemoria | ||
Bilaga 2 | ||
2011-06-09 | ||
Miljödepartementet |
Rådets möte (miljö) den 21 juni 2011
Dagordningspunkt 4
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2001/18/EG om
medlemsstaternas fria rätt att fatta beslut om odling av genetiskt modifierade grödor
– Lägesrapport
Dokument: Lägesrapporten har ännu ej skickats ut
Tidigare dokument: Fakta-PM M-dep. 2009/2010:FPM125
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 8 oktober 2010, 16 december 2010 samt den 11 mars 2011.
Bakgrund
Den 27 juli 2010 presenterade kommissionen ett förslag till en EU-förordning som tillfogar en artikel 26b till direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer (GMO) i miljön. Artikeln ger medlemsstaterna möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av GMO inom sina territorier även om den aktuella grödan har fått ett EU-godkännande för odling. Utöver det föreslås inga förändringar när det gäller själva hanteringen av ansökningar och godkännanden av GMO i EU.
Miljö- och hälsoskäl får inte åberopas som grund för ett förbud enligt kommissionens föreslagna artikel 26b eftersom dessa skäl redan har beaktats i den riskvärdering som föregår ett EU-godkännande. De skäl som anges för förbud enligt artikel 26b ska också vara i överensstämmelse med fördragen och i enlighet med EU:s internationella förpliktelser, till exempel WTO-bestämmelserna.
Genom att gå vissa medlemsstater till mötes i frågan om att begränsa odling av GMO hoppas kommissionen att dessa medlemsstater i högre grad kan förmås att rösta för att godkänna GMO för odling när en riskvärdering visat att den är säker för människa, djur och miljö. Kommissionen anför att förslaget att låta medlemsstaterna under vissa förutsättningar själva bestämma över huruvida man vill tillåta odling av en GMO ligger i linje med subsidiaritetsprincipen.
Kommissionen har även i uppgift av rådet att lägga fram nya riktlinjer för miljöriskbedömning av GMO, en rapport om socioekonomiska konsekvenser av GMO-användning samt ett förslag till tröskelvärde för inblandning av GMO i GMO-fritt utsäde. Rapporten om socioekonomiska konsekvenser är den enda som har slutförts. Denna rapport bygger på enkäter som medlemsstaterna har besvarat presenterades av KOM den 15 april. Kommissionen konstaterar i sin rapport att eftersom odlingen av GMO-grödor inom EU är väldigt begränsad finns det liten erfarenhet av socioekonomiska effekter och att svaren från medlemsländerna speglar deras generella inställning till GMO. Kommissionen föreslår som nästa steg att diskussionen borde föras mer objektivt samt att enhetliga faktorer och indikationer bör tas fram för att få en mer enhetlig tolkning av konsekvenserna av GMO-odling mellan medlemsstaterna.
Under förhandlingarna har kommissionen föreslagit en indikativ lista på skäl som medlemsstaterna skulle kunna tänkas åberopa för att begränsa eller förbjuda odling i enlighet med den föreslagna artikel 26b. Efter diskussion har ungerska ordförandeskapet föreslaget en kompromiss som innebär att listan förs in i artikeltexten samt kortas ned. Kompromissen omfattar i dagsläget allmän moral, undvikande av GMO i andra produkter, socialpolitiska målsättningar, upprättande av stads- och detaljplaner, kulturpolitiska och kompletterande miljöpolitiska skäl som inte redan bedömts i enlighet med GMO-lagstiftningen. Kommissionen har betonat att en medlemsstats beslut om begränsning av odling ska klara en EU-rättslig prövning samt vara godtagbara under WTO-rätt.
Det ungerska ordförandeskapet aviserade i arbetsgruppen den 4 maj att de hade ambitionen att nå en överenskommelse i första läsningen vid Miljörådet den 21 juni. För att nå en överenskommelse i första läsningen krävs att rådet är överens med Europaparlamentet. Det ungerska ordförandeskapet fick inte stöd för detta och kommer som tidigare planerat att lämna en lägesrapport vid Miljörådet den 21 juni.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslaget grundas på artikel 114 i EUF-fördraget, som behandlar åtgärder för att upprätta den inre marknaden. Beslut fattas med ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 294 EUF-fördraget).
Svensk ståndpunkt
Generellt för den svenska positionen är att vi vill se lösningar som säkrar miljö och hälsa och som samtidigt är i överensstämmelse med regelverket för den inre marknaden och WTO.
Kärnan i GMO-regelverket, nämligen en vetenskapligt grundat riskbedömning från fall till fall av GMO, ska även i fortsättningen vara grunden för godkännande av GMO inom EU.
Regeringen konstaterar att EU har reformerat GMO-regelverket i striktare riktning flera gånger. Reformerna har hittills inte bidragit till att överbrygga motsättningarna mellan medlemsstaterna. Meningsskiljaktigheterna i GMO-frågan är så stora att det kan diskuteras om kommissionens förslag kan lösa dem. Även om det nuvarande GMO-regelverket i EU är föremål för oenighet fungerar det i den meningen att riskbedömningar görs och att ärenden handläggs även om det inte går att fatta beslut varken på kommitté- eller rådsnivå.
Utgångspunkten för regeringens ståndpunkt är att förslag på GMO-området bör syfta till ett närmande mellan medlemsstaterna och innebära en förbättrad tillämpning av regelverket. Oförmågan att ta gemensamma beslut om tillstånd för GMO-användning och den utdragna beslutsprocessen är på sikt ohållbar. Det är även oacceptabelt att en pågående handelstvist med USA inte avslutas.
Regeringen välkomnar kommissionens ansträngningar för att lösa problemen inom GMO-området, men ser också svårigheter med det förslag som presenterats. Det är för regeringen viktigt att kommissionens förslag utvecklas till att vara i överrensstämmelse med fördragen och WTO:s regelverk. Sverige har därför framfört behov av klarlägganden gällande frågor rörande den inre marknaden och WTO för att kunna göra en helhetsbedömning innan vi låser oss vid en slutgiltig ståndpunkt.
För fortsatt arbete med att säkra miljö och hälsa var ett för regeringen centralt uppdrag i rådets slutsatser från 2008 en uppdatering av vägledningen för riskbedömningar. Sverige har klargjort vikten av att kommissionen återkommer med resultaten från uppdragen från rådets slutsatser 2008 för att kunna bedöma helheten av förslaget.
Europaparlamentets inställning
I Europaparlamentet har Corinne Lepage, FR-ALDE utsetts som rapportör för miljöutskottet. Utskottet röstade i april och planerar att rösta i plenum den 5 juli. Utskottets ändringsförslag går längre än där bland annat listan med möjliga skäl att begränsa odling är mer omfattande, ändringar av vetenskapliga riskvärderingsprinciper föreslås och krav ställs på obligatoriska skadeståndsfonder i medlemsstaterna.
Förslaget
Kommissionens föreslagna nya artikel 26b till direktiv om avsiktlig utsättning av GMO i miljön ger medlemsstaterna möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av en GMO inom sina territorier även om den aktuella grödan har fått ett EU-godkännande för odling. Kommissionen föreslår inga förändringar när det gäller själva hanteringen av ansökningar och godkännanden av GMO i EU. Principen med sammanhållna EU-godkännanden vidmakthålls men möjlighet skapas för medlemsstaterna att under vissa förutsättningar avstå från odling av EU-godkända GMO på det egna territoriet.
De grunder som kan åberopas för ett förbud enligt den föreslagna artikeln får inte vara miljö- och hälsoskäl eftersom sådana skäl redan har beaktats i den riskvärdering som föregår ett EU-godkännande. De skäl som anges för förbud enligt artikeln ska också vara i överensstämmelse med fördragen. Kommissionen anger att det särskilt gäller principen om icke-diskriminering mellan inhemska och icke inhemska produkter samt bestämmelserna om kvantitativa begränsningar av handeln mellan medlemsstaterna och att åtgärderna inte heller får stå i strid med EU:s internationella förpliktelser, särskilt inte med förpliktelserna gentemot WTO.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Miljöbalken 13 kap. och förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön genomför det s.k. utsättningsdirektivet 2001/18/EG i svensk lagstiftning.
I Sverige regleras tillstånd av odling av nya växtsorter i utsädesförordningen (2000:1330).
Ekonomiska konsekvenser
Det finns inga identifierade konsekvenser för de offentliga finanserna så länge Sverige inte väljer att genomföra förslaget nationellt.
Om Sverige vill tillämpa möjligheten att förbjuda odling av en GMO nationellt kan det innebära en ökad administrativ börda för involverade myndigheter.
Om den nationella beslutsrätten skapar olika odlingsregler inom EU försvårar det för både planering av utsädesproduktion och handel med utsäde. I dagsläget är dock produktionen av GMO-utsäde i Sverige begränsat till odling av GM-läggpotatis.