Miljö, rådspm - kyotoprotokollet - ramkomvention om klimatförändringar, dp. 8

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:30B7DA

DOC
Rådspromemoria

2014-12-03

Miljödepartementet

Internationella enheten

Rådets möte (miljö) den 17 december 2014 -

Dagordningspunkt 8 a-c

a) Rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av Doha-ändringen av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta
Principöverenskommelse

b) Rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Island, å andra sidan, rörande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av Europeiska unionens, dess medlemsstaters och Islands åtaganden under den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Antagande

c) Rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Island, å andra sidan, rörande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av Europeiska unionens, dess medlemsstaters och Islands åtaganden under den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Principöverenskommelse

Dokument: 10400/14,10881/14, 10883/14.

Tidigare dokument: KOM (2013) 768, Fakta-PM Miljödepartementet 2013/14: FPM31

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Vid klimatkonferensen i Doha i december 2012 antog parterna till Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (Kyotoprotokollet) en ändring av Kyotoprotokollet (Doha-ändringen).

Genom Doha-ändringen fastställs rättsligt bindande åtaganden om utsläppsminskningar för de länder som anges i bilaga B till Kyotoprotokollet. EU och dess medlemsstater samt Island åtar sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % mellan 1990 och 2020. EU och dess medlemsstater avser att uppfylla sina åtaganden under andra åtagandeperioden gemensamt med Island.

Dessutom görs det ytterligare ändringar av protokoll-texten som ska genomföras under den andra åtagandeperioden. De flesta av dessa ändringar möjliggör genomförandet av de nya utsläppsminskningsåtagandena.

Ikraftträdandet kräver att minst 144 av de 192 parterna i Kyotoprotokollet deponerar sina instrument för ratificering. Såväl varje medlemsstat som EU måste ratificera Doha-ändringen för att den ska bli rättsligt bindande för var och en av dem. I samband med deponeringen av instrumenten för ratificering måste EU såväl som medlemsstaterna och Island även redogöra för hur de gemensamt ska fullgöra sina åtaganden.

Kommissionen lade den 6 november 2013 fram ett förslag till rådets beslut om ingående, å EU:s vägnar, av Doha-ändringen (KOM (2013)768). Förslaget innehåller även villkoren för gemensamt fullgörande av EU, dess medlemsstaters och Islands åtagande under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Förslaget bygger på befintlig EU-lagstiftning inom området – det s.k. klimat- och energipaketet från 2009.

En gemensam utsläppsnivå anges för utsläpp från de sektorer som omfattas av EUs utsläppshandelssystem (EU ETS) medan utsläppsnivåer anges för respektive medlemsstat vad gäller utsläpp från de sektorer som inte omfattas av EU ETS. Kommissionen föreslog även medlemsstatsansvar för utsläpp från markanvändning, förändring av markanvändning och skogsbruk (LULUCF), vilka ingår i medlemsstaternas åtaganden under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod men inte omfattas av utsläppsrestriktioner inom EUs klimat- och energipaket.

Förslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp för miljöfrågor under ett flertal tillfällen under året och ordförandens kompromissförslag bygger i huvudsak på kommissionens förslag.

Under året har även kommissionen på mandat av rådet förhandlat fram ett avtal med Island om gemensamt fullgörande av andra åtagandeperioden som också behandlats i rådsarbetsgruppen. Detta avtal måste godkännas av såväl EU som de enskilda medlemsstaterna. Genom avtalet beslutas Islands utsläppsnivå mellan EU, dess medlemsstater och Island gällande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslaget att ratificera Kyotoprotokollets andra åtagande period innehåller förslag till rådsbeslut om att å EU:s vägnar ratificera Doha-ändringen till Kyotoprotokollet, dok 10400/14. Rättsligt grund för beslutet är Artikel 192(1) och 218(6)(a). Beslutet fattas av rådet med kvalificerad majoritet och Europaparlamentets godkännande krävs. Det finns dock medlemsstater som ifrågasätter att beslutet kan fattas med kvalificerad majoritet och att det istället bör fattas med enhällighet. Bakgrunden till detta är att beslutet om undertecknande även innehåller EU:s villkor för gemensamt fullgörande av åtagandet under Kyotoprotokollet, vilket kan påverka politikområden där EU inte har exklusiv kompetens.
Svensk ståndpunkt
8a) Regeringen välkomnar och ställer sig bakom förslaget till rådets beslut om ingående, å EU:s vägnar, av Doha-ändringen till Kyotoprotokollet under FN:s ramkonvention om klimatförändringar, inklusive villkoren för gemensamt fullgörande av åtaganden tillsammans med Island inom ramen för detta. Förslaget följer svensk position och öppnar också för svenskt godkännande av Doha-ändringen i riksdagen.

8b)Regeringen anser att rådet ska anta förslaget till rådets beslut om undertecknande av avtalet mellan EU, dess medlemsstater och Island gällande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av EU, medlemsstaterna och Islands åtagande under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod.

8c)Regeringen välkomnar och ställer sig bakom förslaget till rådets beslut om ingående, å EU:s vägnar, av avtalet mellan EU, dess medlemsstater och Island gällande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av EU, medlemsstaterna och Islands åtagande under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod.

Det formella ikraftträdandet av Doha- ändringen är ett viktigt mål för Europeiska unionen (EU) och regeringen.

Att EU och dess medlemsstater skyndsamt ratificerar Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod är av stor vikt för att skapa förtroende hos utvecklingsländerna och visa att EU och dess medlemsstater står bakom sina utfästelser i Klimatkonventionen.
Europaparlamentets inställning
Ej känt. Endast Europaparlamentets samtycke krävs.
Förslaget
Rådet förväntas
a) bekräfta samsyn om ändringarna till Kyotoprotokollet samt begära Europaparlamentets samtycke till att anta dessa
b) anta förslag till rådsbeslut om undertecknande på EU:s vägnar, av avtalet mellan EU och Island gällande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av EU, MS och Islands åtagande under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och
c) bekräfta samsyn om förslaget till rådsbeslut om ingående på EU:s vägnar, av avtalet mellan EU och Island gällande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av EU, MS och Islands åtagande under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod samt begära Europaparlamentets samtycke till detta.

Ordförandeskapet kompromissförslag följer svensk position och öppnar också för svenskt godkännande av Doha-ändringen i riksdagen. Förslaget bygger på befintlig EU-lagstiftning, det s.k. klimat- och energipaketet från 2009.

Samtliga medlemsstater utom en har under förhandlingarna accepterat ordförandens förslag. Ingen annan medlemsstat stöder den medlemsstatens motförslag som bl.a. skulle kunna innebära att man öppnar upp EU:s klimat och energipaket och även riskerar att försena EU:s ratificering av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Detta innebär dock att frågan vid slutligt antagande kan beslutas med kvalificerad majoritet.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Ärendet är en förberedelse för Sverige och EUs ratifikation av Doha-ändringen. För att Sverige ska kunna ratificera denna ändring krävs riksdagens godkännande enligt 10 kap. 2 § regeringsformen.

Enligt Doha-ändringen åtar sig EU, dess medlemsstater och Island att begränsa sina genomsnittliga årliga växthusgasutsläpp för åren 2013-2020 till 80 procent av basårsutsläppen. Detta åtagande grundar sig på de utsläppsminskningsmål som fastställs i det klimat- och energipaket som antogs 2009, särskilt EUs utsläppshandelssystem och beslutet om ansvarsfördelning. Medlemsstaternas utsläppsnivåer motsvarar summan av de årliga utsläppstilldelningarna för 2013-2020 enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG. Denna mängd fastställdes enligt bilaga II till kommissionens beslut 2013/162/EU. Den EU-lagstiftning, som krävs för att uppnå målet på 80 procent har således redan trätt i kraft. I Sverige genomförs klimat- och energipaketet genom bl.a. lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och förordning (2004:1205) om handel med utsläppsrätter. Eftersom det aktuella förslaget inte ändrar fördelningen av utsläppsminskningsmålen för Sverige jämfört med tidigare EU-lagstiftning kommer svensk lagstiftning inte att påverkas av förslaget i den delen.

Ekonomiska konsekvenser
Förslaget har inga budgetära konsekvenser då medlemsstaternas åtagande är i linje med EUs klimat- och energipaket.
Övrigt