Miljö, RådsPM Klimatförändringar - Cancún, dp 6
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:25577C
Rådspromemoria | ||
Bilaga 2 | ||
2011-03-07 | ||
Miljödepartementet |
Rådets möte (Miljö) den 14 mars 2011
Dagordningspunkt 6
Rubrik:
Climate change: Follow-up to the Cancún Conference
- Adoption of Council conclusions
Dokument:
Draft Council Conclusions: 6882/11 ENV 123 ONU 8 DEVGEN 22 ECOFIN 37 ENER 12 FORETS 13 MAR 12 AVIATION 12
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej
Bakgrund
Den sextonde partskonferensen inom klimatkonventionen (UNFCCC) respektive det sjätte partsmötet inom Kyotoprotokollet ägde rum i Cancún, Mexiko, den 29 november – 10 december 2010. På EU:s miljöministerråd den 14 mars 2011 kommer rådsslutsatser att antas om EU:s syn på utfallet i Cancún och synen på processen fram till nästa partskonferens (COP17) i Durban, Sydafrika i slutet av 2011.
Utestående frågor inför rådsmötet gäller framförallt paragraf 4 om EU:s syn på ett rättsligt bindande avtal och om hur EU uttrycker sig kring Kyotoprotokollets roll men även skrivningen om att sätta pris på utsläpp i paragraf 19.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Styrande för de insatser som Sverige och EU gör är våra klimatpolitiska mål. I grunden ligger klimatkonventionens mål om att undvika ”farliga” klimatförändringar. Detta mål har EU för egen del omsatt i målet om att den globala ökningen av medeltemperaturen ska vara högst två grader vilket nu också bekräftats som ett mål för klimatkonventionens parter i Cancún.
Sverige välkomnar förslaget till rådsslutsatser och betonar vikten av att hålla dessa tydliga, välstrukturerade och så korta och kärnfulla som möjligt i syfte att tydligt förmedla EU:s syn på Cancúnöverenskommelsen och vägen framåt mot Durban.
EU:s mål med arbetet ska fortsatt vara ett globalt rättsligt bindande ramverk där Kyotoprotokollet fortfarande kan bli en del. Sverige stödjer att EU i rådsslutsatserna tydligt lyfter fram sitt övergripande mål om ett globalt bindande ramverk och att EU också tydligt understryker sin öppenhet för en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet för att undvika att tvivel sås om EU:s beredskap till detta.
De utlovade utsläppsminskningarna är ännu för små, och trycket på att höja ambitionerna är för svagt och måste öka. Högre ambitioner behövs både i i-länderna som måste ta ledningen i det internationella klimatarbetet och i utvecklingsländerna, särskilt de snabbt växande u-länderna. Det behövs ett långsiktigt mål om minst en halvering av de globala utsläppen till 2050 och ett beslut om att de globala utsläppen måste börja minska innan 2020. Sverige verkar för att lyfta fram dessa punkter i rådsslutsatserna.
Besluten från Cancún behöver också utvecklas vidare på en rad områden. Det gäller i frågor om mätning, rapportering och verifiering och bokföring av utsläpp, i fråga om att etablera de i Cancún överenskomna nya institutionerna och mekanismerna inom finansiering, anpassning och teknologiöverföring, att i övrigt utveckla arbetet på dessa områden och att vidareutveckla ramverket för att minska avskogning (REDD+) och att utveckla nya och existerande flexibla mekanismer. Frågor där man inte gjorde framsteg i Cancún men där framsteg behövs som för utsläpp från internationell sjö- och luftfart bör också lyftas fram. Sverige verkar för en tydlig skrivning i rådsslutsatserna om vikten av sätta pris på utsläpp.
Förutsättningarna för en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet måste klargöras. Det handlar bl.a. om att bestämma hur man ska räkna in upptag av koldioxid i skogsbruk och markanvändning. Sverige strävar efter att befästa den EU-interna överenskommelse som slöts på ministernivå i Cancún om att verka för ett tak för hur stor del av flödena av koldioxid till och från skog som ska räknas in.
Sverige anser att EU måste fortsätta vara ledande också genom att utveckla sin interna klimatpolitik. Sverige välkomnar att Kommissionen presenterar en vägkarta mot ett koldioxidsnålt samhälle 2050 den 8 mars. Meddelandet kommer att presenteras på miljörådet av kommissionen. Sverige anser att EU bör befästa sin ledande roll i kampen mot klimatförändringarna genom att leverera i enlighet med våra mål och utfästelser så att målet som antogs under det svenska ordförandeskapet att minska utsläppen med 80-95% till 2050 kan nås. EU bör ta ytterligare steg i klimatarbetet. Exempelvis vill Sverige se att EU sätter mål för 2030 and 2040 och att dessa sätts med utgångspunkt i en linjär utsläppsbana mellan nuvarande utsläppsnivå och EU:s mål för 2050. Långsiktiga och ambitiösa klimatmål ger inte minst industrin nödvändig förutsägbarhet för att våga investera i grön teknik. Det är också avgörande att klimataspekten integreras i samtliga politikområden och vi verkar för att kommissionens meddelande ska bidra till detta.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ingen formell roll vid antagandet av rådsslutsatser.
Förslaget
Rådsslutsatserna välkomnar det positiva utfallet från Cancún som anses bereda väg för omedelbara och konkreta åtgärder samt ge en solid grund för utveckling och implementering av institutioner under 2011 och lägga en grund för ett globalt bindande ramverk för perioden post-2012. Samtidigt poängteras att många stora utmaningar återstår att lösa vid COP 17 i Durban. Samtliga parter uppmanas att omgående verka för att operationalisera Cancúnöverenskommelsen samt att vidta åtgärder nationellt.
I rådsslutssatserna återupprepar EU sin öppenhet för att överväga en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet i linje med rådsslutsatserna som antogs i oktober 2010. Den exakta formuleringen är ännu utestående.
Vidare understryks vikten av att komplettera den gemensamma visionen i Cancúnöverenskommelsen med ett globalt, långsiktigt mål till 2050 och ett årtal då utsläppen når sin topp för att därefter vända neråt (global peaking).
EU välkomnar att såväl i-ländernas åtaganden som u-ländernas frivilliga åtgärder under Köpenhamnsöverenskommelsen nu har förankrats i FN-systemet i och med Cancúnöverenskommelsen. Behovet av att i-länderna minskar sina utsläpp med 25-40% till 2020 jämfört med 1990 understryks liksom behovet av att u-länderna under samma period avviker från sin nuvarande utsläppskurva med 15-30%. Samtidigt pekar slutsatserna på vikten av höjda ambitionsnivåer för att stänga det nuvarande gapet mellan åtaganden och minskningsbehov. Även behovet av att skapa en process och ett arbetsprogram för att klargöra främst i-ländernas åtaganden men också u-ländernas åtgärder poängteras.
Cancúnöverenskommelsens framsteg om Measurement, Reporting och Verification (MRV) välkomnas liksom det ramverk för anpassning som etablerades i Cancún. En utfästelse om att Anpassningskommittén ska vara i funktion till Durban uttrycks. Även framstegen när det gäller att etablera ett system för att minska utsläppen från avskogning (REDD+) välkomnas. Den EU-interna överenskommelse som slöts på ministernivå i Cancún om att verka för ett tak för hur stor del av flödena av koldioxid till och från skog som ska räknas in befästs.. EU välkomnar även beslutet att etablera en teknikmekanism.
På finansieringsområdet kommer slutsatser från ECOFIN om snabbstartsfinansiering och långsiktig finansiering att lyftas in i miljörådets slutsatser. Vikten av att befintliga marknadsmekanismer förlängs och förbättras och behovet av att etablera nya, uppskalade marknadsbaserade mekanismer lyfts fram liksom behovet av robust utsläppsmarknad som driver priset på utsläpp om globala mål ska nås och investeringar i nya tekniker med låga utsläpp ska ta fart. EU pekar också på behovet av att komma vidare i förhandlingarna på områden som internationell sjö- och luftfart, jordbruk och HFC eftersom ingen överenskommelse slöts på dessa områden i Cancún.
Rådsslutsatserna betonar därtill vikten av att stärka bilaterala och regionala allianser, såväl inom UNFCCC som inom informella fora, samt uttrycker sitt fulla stöd för såväl den nuvarande ordföranden Mexico som den inkommande ordföranden Sydafrika.
Ekonomiska konsekvenser
Dessa rådsslutsatser bedöms inte påverka statens finanser utan de förslag och bedömningar som presenteras syftar till att tydliggöra den klimatpolitiska inriktningen efter COP 16 i Cancún.
Övrigt
Rådsslutsatser som bl.a. omfattar fast start finansiering och långsiktig finansiering på klimatområdet kommer att antas av Ekofin den 15 mars (platshållare i paragraf 16 och 17).