Miljö, RådsPM, kemikaliers kombinationseffekter, dp 6
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23505A
Rådspromemoria
2009-12-14
bilaga 4
Miljödepartementet
Internationella enheten
Rådets möte den 22 december
Dagordningspunkt 6
Rubrik: Rådsslutsatser om kemikaliers kombinationseffekter
Dokument: (utkastet till rådsslutsatser)
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Vi exponeras dagligen för en ”cocktail” av kemikalier. Studier visar att när djur exponeras för en kombination av olika ämnen uppstår negativa effekter, även om koncentrationerna för varje ämne för sig anses säkra. Detta är särskilt tydligt när det gäller hormonstörande ämnen som bl.a. kopplas till försämrad reproduktionsförmåga, fosterskador och flera allvarliga hälsoeffekter.
Med traditionell riskbedömningsmetodik bedöms risker för enskilda kemikalier var för sig och dagens EU lagstiftning tar i mycket liten utsträckning hänsyn till kemikaliers kombinationseffekter.
Kommissionen har följt frågan under en längre tid och har bl.a. lagt ut ett konsultuppdrag som skall vara klart vid årets slut. Uppdraget skall ge en samlad bild av kunskapsläget samt en kartläggning av hur kombinationseffekter hittills hanterats i olika lagstiftningar.
Danmark tog upp frågan om bedömning av risker för kemikaliers kombinationseffekter som en övrigt-punkt på agendan för miljörådet 25 juni 2009. De uppmanade Sverige att ta upp frågan på miljörådet i december 2009 för rådsslutsatser i syfte att ge kommissionen mandat att utreda om befintlig lagstiftning räcker och, vid behov, ta fram lagförslag på området. Sverige informerade på miljörådet i oktober om planen att lägga fram slutsatser för antagande vid decemberrådet. Ett utkast har diskuterats i rådsarbetsgrupp under november och fått ett positivt mottagande. Ffter behandlingen i Coreper 2 december återstår inga öppna frågor.
Rättslig grund och beslutsförfarande
-
Svensk ståndpunkt
SE anser det viktigt att hantera kemikaliers kombinationseffekter och vill som ordförande i rådet uppnå enighet om rådsslutsatserna och anta dem. Inga öppna frågor förväntas finnas kvar till rådsmötet. Om ändringar ändå skulle göras skall den slutliga versionen fortsatt ge en tydlig signal om att medlemsstaterna tycker att frågan är viktig och bör hanteras.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
Förslaget är att rådsslutsatserna antas av miljörådet 22 december.
De föreslagna slutsatserna ger kommissionen i uppdrag att under 2010 rekommendera hur exponering för kombinationer av hormonstörande ämnen skall hanteras i befintlig lagstiftning samt under 2011 utvärdera i vilken utsträckning befintlig lagstiftning räcker för att hantera risker till följd av exponering för kombinationer av (andra) kemikalier och överväga lämpliga ändringar.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rådsslutsatserna kan i förlängningen leda till ändringar i EU-lagstiftningen som även genomförs i svensk lag, t.ex.
vad gäller hur riskbedömningar för kemikalier skall göras och nya faktorer att ta hänsyn till när gränsvärden sätts.
Ekonomiska konsekvenser
Nya framtida regler kan leda till förbättrade folkhälsa vilket innebär positiva ekonomiska konsekvenser för samhället. Nya regler kan också leda till att industrin inte i samma utsträckning kan sälja och använda lika mycket av de kemikalier som visar sig vara problematiska i kombination med andra. Nya regler bedöms inte leda till behov av ökade resurser till myndigheterna.
Övrigt
2009-12-14
bilaga 4
Miljödepartementet
Internationella enheten
Rådets möte den 22 december
Dagordningspunkt 6
Rubrik: Rådsslutsatser om kemikaliers kombinationseffekter
Dokument: (utkastet till rådsslutsatser)
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Vi exponeras dagligen för en ”cocktail” av kemikalier. Studier visar att när djur exponeras för en kombination av olika ämnen uppstår negativa effekter, även om koncentrationerna för varje ämne för sig anses säkra. Detta är särskilt tydligt när det gäller hormonstörande ämnen som bl.a. kopplas till försämrad reproduktionsförmåga, fosterskador och flera allvarliga hälsoeffekter.
Med traditionell riskbedömningsmetodik bedöms risker för enskilda kemikalier var för sig och dagens EU lagstiftning tar i mycket liten utsträckning hänsyn till kemikaliers kombinationseffekter.
Kommissionen har följt frågan under en längre tid och har bl.a. lagt ut ett konsultuppdrag som skall vara klart vid årets slut. Uppdraget skall ge en samlad bild av kunskapsläget samt en kartläggning av hur kombinationseffekter hittills hanterats i olika lagstiftningar.
Danmark tog upp frågan om bedömning av risker för kemikaliers kombinationseffekter som en övrigt-punkt på agendan för miljörådet 25 juni 2009. De uppmanade Sverige att ta upp frågan på miljörådet i december 2009 för rådsslutsatser i syfte att ge kommissionen mandat att utreda om befintlig lagstiftning räcker och, vid behov, ta fram lagförslag på området. Sverige informerade på miljörådet i oktober om planen att lägga fram slutsatser för antagande vid decemberrådet. Ett utkast har diskuterats i rådsarbetsgrupp under november och fått ett positivt mottagande. Ffter behandlingen i Coreper 2 december återstår inga öppna frågor.
Rättslig grund och beslutsförfarande
-
Svensk ståndpunkt
SE anser det viktigt att hantera kemikaliers kombinationseffekter och vill som ordförande i rådet uppnå enighet om rådsslutsatserna och anta dem. Inga öppna frågor förväntas finnas kvar till rådsmötet. Om ändringar ändå skulle göras skall den slutliga versionen fortsatt ge en tydlig signal om att medlemsstaterna tycker att frågan är viktig och bör hanteras.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
Förslaget är att rådsslutsatserna antas av miljörådet 22 december.
De föreslagna slutsatserna ger kommissionen i uppdrag att under 2010 rekommendera hur exponering för kombinationer av hormonstörande ämnen skall hanteras i befintlig lagstiftning samt under 2011 utvärdera i vilken utsträckning befintlig lagstiftning räcker för att hantera risker till följd av exponering för kombinationer av (andra) kemikalier och överväga lämpliga ändringar.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rådsslutsatserna kan i förlängningen leda till ändringar i EU-lagstiftningen som även genomförs i svensk lag, t.ex.
vad gäller hur riskbedömningar för kemikalier skall göras och nya faktorer att ta hänsyn till när gränsvärden sätts.
Ekonomiska konsekvenser
Nya framtida regler kan leda till förbättrade folkhälsa vilket innebär positiva ekonomiska konsekvenser för samhället. Nya regler kan också leda till att industrin inte i samma utsträckning kan sälja och använda lika mycket av de kemikalier som visar sig vara problematiska i kombination med andra. Nya regler bedöms inte leda till behov av ökade resurser till myndigheterna.
Övrigt