Miljö, RådsPM GMO, dp 6
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:24D1C5
Rådspromemoria | ||
2010-12-09 | ||
Miljödepartementet |
Internationella enheten/ Kretslopp och kemikalier |
Mette Svejgaard |
Tel 08 405 3445 Mobil 072-241 3445 |
Gemensam beredning med Jo-DL, UD-FIM, IJ, Ju, SB EU, UD-IH och SB SAM genomfört.
Rådets möte (miljö) den 20 december 2010
Dagordningspunkt 6
Rubrik: Proposition de règlement du Parlement européen et du Conseil modifiant la directive 2001/18/CE en ce qui concerne la possibilité pour les États membres de restreindre ou d’interdire la culture d'OGM sur leur territoire
- Rapport sur l'état d'avancement des travaux
Dokument: KOM (2010) 375, 2010/0208 (COD), SEC (2010) 1454 final
Tidigare dokument: Fakta-PM M-dep 2009/2010:FPM125
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 8 oktober 2010
Bakgrund
Den 27 juli 2010 presenterade kommissionen ett förslag till en EU-förordning som tillfogar en artikel 26b till direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer (GMO) i miljön. Artikeln ger medlemsstaterna möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av GMO inom sina territorier även om den aktuella grödan har fått ett EU-godkännande för odling. Utöver det föreslås inga förändringar när det gäller själva hanteringen av ansökningar och godkännanden av GMO i EU.
Miljö- och hälsoskäl får inte åberopas som grund för ett förbud enligt den föreslagna artikel 26b eftersom dessa skäl redan har beaktats i den riskvärdering som föregår ett EU-godkännande. De skäl som anges för förbud enligt artikel 26b ska också vara i överensstämmelse med fördragen och i enlighet med EU:s internationella förpliktelser, till exempel WTO-bestämmelserna.
Genom att gå vissa medlemsstater till mötes i frågan om att begränsa odling av GMO hoppas kommissionen att dessa medlemsstater i högre grad kan förmås att rösta för att godkänna GMO för odling när en riskvärdering visat att den är säker för människa, djur och miljö. Kommissionen anför att förslaget att låta medlemsstaterna under vissa förutsättningar själva bestämma över huruvida man vill tillåta odling av en GMO ligger i linje med subsidiaritetsprincipen.
Kommissionen har även i uppgift av rådet att lägga fram nya riktlinjer för miljöriskbedömning av GMO, en rapport om socioekonomiska konsekvenser av GMO-användning samt ett förslag till tröskelvärde för inblandning av GMO i GMO-fritt utsäde.
Rådets rättstjänst (RRT) kom med sitt utlåtande om förslaget den 8 nov 2010. RRT betvivlar den rättsliga grunden för förslaget och ställer sig tveksamma till om förslaget faktisk öppnar för att ge MS den frihet att tag egna beslut som KOM påstår.
KOM har sedan skriftligen svarat på RRT:s utlåtande att man inte håller med på någon punkt utöver att gällande lagstiftning för GMO är totalharmoniserat. KOM anser att man implicit har argument för den rättsliga grunden men är öppen för att tydliggöra förslaget på den punkten.
Förslaget har varit på remiss i Sverige. Åsikterna om förslaget går mycket isär. Ett antal länsstyrelser och kommuner tillstyrker förslaget, det gör även Konsumentverket och Sveriges Konsumenter. Gentekniknämnden, SLU, Naturskyddsföreningen, Ekologiska lantbrukarna och SLU m. fl. avstyrker förslaget på olika grunder. Många instanser ser otydligheter i och problem med förslaget och dess implementering.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Inget beslut ska tas på rådets möte men förslaget grundas på artikel 114 i EUF-fördraget, som behandlar åtgärder för att upprätta den inre marknaden. Beslut fattas med ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 294 EUF-fördraget).
Svensk ståndpunkt
Sverige konstaterar att EU har reformerat GMO-regelverket i striktare riktning flera gånger. Reformerna har hittills inte bidragit till att överbrygga motsättningarna mellan medlemsstaterna. Meningsskiljaktigheterna i GMO-frågan är så stora att det kan diskuteras om KOM förslag kan lösa dem. Även om det nuvarande GMO-regelverket i EU är föremål för oenighet fungerar det i den meningen att riskbedömningar görs och att ärenden handläggs även om det inte går att fatta beslut varken på kommitté- eller rådsnivå. Det är en viktig skillnad mot det föregående regelverket, som i praktiken inte tillämpades på grund av det moratorium som vissa medlemsstater tillämpade. Det bidrog till att EU hamnade i en WTO-panel på grund av GMO-frågan.
Utgångspunkten för Sveriges ståndpunkt är att förslag på GMO-området bör syfta till ett närmande mellan medlemsstaterna och innebära en förbättring av tillämpningen av regelverket. Oförmågan att ta gemensamma beslut om tillstånd för GMO-användning och den utdragna beslutsprocessen är på sikt ohållbar. Det är även oacceptabelt att en pågående handelstvist med USA inte avslutas.
Sverige välkomnar KOM ansträngningar för att lösa problemen inom
GMO-området, men ser också svårigheter med det förslag som presenterats. Sverige avvaktar dock resultatet av kommissionens arbete med de övriga uppdragen och fortsatta klarlägganden i ad hoc-arbetsgruppen gällande inre marknad och WTO för att kunna göra en helhetsbedömning innan vi låser oss vid en slutgiltigt ståndpunkt.
Sverige är mån om att kärnan i GMO-regelverket, nämligen en vetenskapligt grundat riskbedömning från fall till fall av GMO även i fortsättningen ska vara grunden för godkännande av GMO inom EU.
Under behandlingen av förslaget i den tillfälliga rådsarbetsgruppen förekom önskemål om att medlemsstater som väljer att förbjuda odling av GMO borde kunna komma ifråga för stödåtgärder för att kompensera för förlusten i konkurrenskraft på den inre marknaden. Detta strider mot sunda marknadsekonomiska principer och skulle belasta EU-budgeten på ett sätt som Sverige inte kan acceptera.
Europaparlamentets inställning
I Europaparlamentet har Corinne Lepage, FR-ALDE utsetts som rapportör för miljöutskottet. EP har följande preliminära tidsplan; diskussion av utkast till rapport den 28 februari 2011, slutdatum för ändringsförslag den 7 mars, röstning i miljöutskottet den 11-12 april och röstning i plenum i juni 2011.
Förslaget
Genom den föreslagna nya artikeln 26b till direktiv om avsiktlig utsättning av GMO i miljön ges medlemsstaterna möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av en GMO inom sina territorier även om den aktuella grödan har fått ett EU-godkännande för odling. Det föreslås inga förändringar när det gäller själva hanteringen av ansökningar och godkännanden av GMO i EU. Principen med sammanhållna EU-godkännanden vidmakthålls men möjlighet skapas för medlemsstaterna att under vissa förutsättningar avstå från odling av EU-godkända GMO på det egna territoriet. De grunder som kan åberopas för ett förbud enligt den föreslagna artikeln får inte vara miljö- och hälsoskäl eftersom sådana skäl redan har beaktats i den riskvärdering som föregår ett EU-godkännande. De skäl som anges för förbud enligt artikeln ska också vara i överensstämmelse med fördragen. Kommissionen anger att det särskilt gäller principen om icke-diskriminering mellan inhemska och icke inhemska produkter samt bestämmelserna om kvantitativa begränsningar av handeln mellan medlemsstaterna och att åtgärderna inte heller får stå i strid med EU:s internationella förpliktelser, särskilt inte med förpliktelserna gentemot WTO.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Miljöbalken 13 kap. och förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön genomför det s.k. utsättningsdirektivet 2001/18/EG i svensk lagstiftning.
I Sverige regleras tillstånd av odling av nya växtsorter i utsädesförordningen (2000:1330).
Ekonomiska konsekvenser
Det finns inga identifierade konsekvenser för de offentliga finanserna så länge Sverige inte väljer att genomföra förslaget nationellt.
Om Sverige vill tillämpa möjligheten att förbjuda odling av en GMO nationellt kan det innebära en ökad administrativ börda för involverade myndigheter.
Om den nationella beslutsrätten skapar olika odlingsregler inom EU försvårar det för både planering av utsädesproduktion och handel med utsäde. I dagsläget är dock produktionen av GMO-utsäde i Sverige begränsat till odling av GM-läggpotatis.
Övrigt