Miljö, rådsPM - förbränningsanläggningar, dp. 6
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:30B7D8
Rådspromemoria
2014-12-03
Miljödepartementet
Klimatenheten
Rådets möte (miljö) den 17 december 2014
Dagordningspunkt 5
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsningar av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar
Dokument: 2013/0442 (COD)
Tidigare dokument: KOM(2013)919 final,
Fakta-PM Miljödepartementet 2013/14:FPM49
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 5 juni 2014
Bakgrund
Förslaget ingår i luftvårdspaket som kommissionen presenterade i december 2013. Förslaget om medelstora förbränningansläggningar syftar till att införa utsläppskrav av luftföroreningar för medelstora förbränningsanläggningar med en installerad effekt om minst 1 MW men mindre än 50 MW. Idag saknas EU-gemensamma krav för att reglera utsläpp från dessa anläggningar. Utsläppskraven avser svaveldioxid, kväveoxider och stoft och ska införas i tre steg:
Tre och ett halvt år efter att direktivet beslutats träder utsläppskrav i kraft för nya anläggningar.
2025 införs utsläppskrav för befintliga anläggningar med en installerad effekt över 5 MW.
2030 införs utsläppskrav för befintliga anläggningar mellan 1 och 5 MW.
Generellt är de föreslagna gränsvärdena för utsläpp från de mindre anläggningarna, mellan 1 och 5 MW, lägre än för anläggningar över 5 MW. Ännu lindrigare krav föreslås för anläggningar med kort drifttid.
Under förhandlingarna i rådets miljöarbetsgrupp har en grupp medlemsländer tydligt bromsat och verkat för att mjuka upp reglerna. Sverige driver tillsammans med en annan grupp länder på för skärpta gränsvärden. Vid rådsmötet avser det italienska ordförandeskapet söka nå en allmän riktlinje inför förhandlingar med Europaparlamentet. Europaparlament väntas anta sitt yttrande i första läsning under 2015. För att komma vidare i processen har ordförandeskapet valt att fortsätta förhandlingarna i Coreper, där frågan kommer att behandlas den 10 december. Inför dessa förhandlingar kommer ordförandeskapet att presentera en reviderad text som tar in de olika medlemsländernas mest prioriterade ståndpunkter.
Regeringen har i förhandlingarna verkat för att den övergripande ambitionsnivån i förslaget till direktiv så långt som möjligt ska behållas. Framför allt anser regeringen att de nu föreslagna gränsvärdena för svaveldioxid och kväveoxider är för höga.
Regeringen har verkat för en skärpning av gränsvärdena då dessa luftföroreningar har en negativ effekt på såväl hälsa som miljö. I förhandlingarna har regeringen verkat och fått gehör för krav som syftar till att underlätta genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning och att kraven på administration och övervakning blir hanterbara för små- och medelstora företag samt för myndigheterna. Regeringen har vidare drivit frågan om en översynsklausul, något som nu är infört i direktivstexten. Dock behöver en översyn av direktivet göras tidigare än nu föreslagna 2028. Därför avser regeringen fortsatt verka för att en översyn ska göras senast år 2022. Regeringen anser vidare att undantaget för så kallade inhemska fasta bränslen (t.ex. brunkol) bör tas bort då det utöver att gynna fortsatt användning av smutsiga och starkt klimatpåverkande bränslen också strider mot ambitionen att stärka EUs inre marknad. Regeringen avser fortsatt verka för att kraven på biobränsleeldade anläggningar sätts på en inte alltför strikt nivå som skulle motverka fortsatta satsningar på förnybara bränslen och utbyggnad av t.ex. träpelletseldade närvärmeanläggningar. Slutligen avser regeringen fortsatt verka för att reglerna för reservanläggningar utan rening som används när belastningen är hög eller baslastanläggningar går sönder inte mjukas upp väsentligt.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter ordinarie lagstiftningsförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 294 EUF-fördraget.
Svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige verkar för att förslaget till allmän riktlinje antas för att förhandlingarna ska komma vidare. Vidare föreslår regeringen att Sverige ska verka för att den övergripande ambitionsnivån i förslaget till direktivet så långt som möjligt bibehålls.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte behandlat förslaget.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget medför att gällande svensk lagstiftning kan komma att behöva kompletteras. Det finns för närvarande inga svenska bestämmelser som fullt ut motsvaras av det föreslagna direktivet och det saknas generella bindande regler för utsläppen från förbränningsanläggningar mellan 1 och 50 MW. Tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken krävs dock för alla dessa anläggningar utom för mindre olje- eller gaseldade anläggningar. Förslaget kan mot denna bakgrund komma att innebära behov av justerad lagstiftning.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionen har i sin konsekvensanalys bedömt att den samhällsekonomiska lönsamheten för hela luftpaketet är mycket god.
På europeisk nivå beräknas kostnaden för verksamhetsutövarna till i storleksordningen 400 miljoner Euro på år. I det enskilda fallet beräknas kostnaderna motsvara 0,1 – 2,4 procent av överskottet av driften.
Övrigt
2014-12-03
Miljödepartementet
Klimatenheten
Rådets möte (miljö) den 17 december 2014
Dagordningspunkt 5
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsningar av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar
Dokument: 2013/0442 (COD)
Tidigare dokument: KOM(2013)919 final,
Fakta-PM Miljödepartementet 2013/14:FPM49
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 5 juni 2014
Bakgrund
Förslaget ingår i luftvårdspaket som kommissionen presenterade i december 2013. Förslaget om medelstora förbränningansläggningar syftar till att införa utsläppskrav av luftföroreningar för medelstora förbränningsanläggningar med en installerad effekt om minst 1 MW men mindre än 50 MW. Idag saknas EU-gemensamma krav för att reglera utsläpp från dessa anläggningar. Utsläppskraven avser svaveldioxid, kväveoxider och stoft och ska införas i tre steg:
Tre och ett halvt år efter att direktivet beslutats träder utsläppskrav i kraft för nya anläggningar.
2025 införs utsläppskrav för befintliga anläggningar med en installerad effekt över 5 MW.
2030 införs utsläppskrav för befintliga anläggningar mellan 1 och 5 MW.
Generellt är de föreslagna gränsvärdena för utsläpp från de mindre anläggningarna, mellan 1 och 5 MW, lägre än för anläggningar över 5 MW. Ännu lindrigare krav föreslås för anläggningar med kort drifttid.
Under förhandlingarna i rådets miljöarbetsgrupp har en grupp medlemsländer tydligt bromsat och verkat för att mjuka upp reglerna. Sverige driver tillsammans med en annan grupp länder på för skärpta gränsvärden. Vid rådsmötet avser det italienska ordförandeskapet söka nå en allmän riktlinje inför förhandlingar med Europaparlamentet. Europaparlament väntas anta sitt yttrande i första läsning under 2015. För att komma vidare i processen har ordförandeskapet valt att fortsätta förhandlingarna i Coreper, där frågan kommer att behandlas den 10 december. Inför dessa förhandlingar kommer ordförandeskapet att presentera en reviderad text som tar in de olika medlemsländernas mest prioriterade ståndpunkter.
Regeringen har i förhandlingarna verkat för att den övergripande ambitionsnivån i förslaget till direktiv så långt som möjligt ska behållas. Framför allt anser regeringen att de nu föreslagna gränsvärdena för svaveldioxid och kväveoxider är för höga.
Regeringen har verkat för en skärpning av gränsvärdena då dessa luftföroreningar har en negativ effekt på såväl hälsa som miljö. I förhandlingarna har regeringen verkat och fått gehör för krav som syftar till att underlätta genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning och att kraven på administration och övervakning blir hanterbara för små- och medelstora företag samt för myndigheterna. Regeringen har vidare drivit frågan om en översynsklausul, något som nu är infört i direktivstexten. Dock behöver en översyn av direktivet göras tidigare än nu föreslagna 2028. Därför avser regeringen fortsatt verka för att en översyn ska göras senast år 2022. Regeringen anser vidare att undantaget för så kallade inhemska fasta bränslen (t.ex. brunkol) bör tas bort då det utöver att gynna fortsatt användning av smutsiga och starkt klimatpåverkande bränslen också strider mot ambitionen att stärka EUs inre marknad. Regeringen avser fortsatt verka för att kraven på biobränsleeldade anläggningar sätts på en inte alltför strikt nivå som skulle motverka fortsatta satsningar på förnybara bränslen och utbyggnad av t.ex. träpelletseldade närvärmeanläggningar. Slutligen avser regeringen fortsatt verka för att reglerna för reservanläggningar utan rening som används när belastningen är hög eller baslastanläggningar går sönder inte mjukas upp väsentligt.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter ordinarie lagstiftningsförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 294 EUF-fördraget.
Svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige verkar för att förslaget till allmän riktlinje antas för att förhandlingarna ska komma vidare. Vidare föreslår regeringen att Sverige ska verka för att den övergripande ambitionsnivån i förslaget till direktivet så långt som möjligt bibehålls.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte behandlat förslaget.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget medför att gällande svensk lagstiftning kan komma att behöva kompletteras. Det finns för närvarande inga svenska bestämmelser som fullt ut motsvaras av det föreslagna direktivet och det saknas generella bindande regler för utsläppen från förbränningsanläggningar mellan 1 och 50 MW. Tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken krävs dock för alla dessa anläggningar utom för mindre olje- eller gaseldade anläggningar. Förslaget kan mot denna bakgrund komma att innebära behov av justerad lagstiftning.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionen har i sin konsekvensanalys bedömt att den samhällsekonomiska lönsamheten för hela luftpaketet är mycket god.
På europeisk nivå beräknas kostnaden för verksamhetsutövarna till i storleksordningen 400 miljoner Euro på år. I det enskilda fallet beräknas kostnaderna motsvara 0,1 – 2,4 procent av överskottet av driften.
Övrigt