Miljö, RådsPM EUs Allmänna Miljöhandlingsprogram, dp 6
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B642A
Rådspromemoria | ||
2010-12-10 | ||
Miljödepartementet |
Internationella skeretariatet |
Rådets möte (Miljöministrarna) den 17 december 2012
Dagordningspunkt 6
Rubrik: Förslag till beslut för Europaparlamentet och rådet om ett Allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020, ”Att leva gott inom planetens gränser”
Riktlinjedebatt
Dokument: 2012/0337 (COD)
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Förslaget har behandlats i EU Nämnden den 8 juni 2102 inför miljörådet den 11 juni 2012 samt den 7 oktober 2011 inför miljörådet den 10 oktober 2011.
Bakgrund
EU:s miljöhandlingsprogram har sedan början av 1970-talet styrt utvecklingen av EU:s miljöpolitik och är ett viktigt ramverk för den europeiska miljöpolitiken. De tjänar enligt kommissionen till långsiktighet och kontinuitet av miljöagendan och borgar för ett holistisk synsätt på miljöfrågor. Det sjätte miljöhandlingsprogrammet som antogs 2002 löpte ut den 30 juni 2012. Rådet antog rådsslutsatser om ett kommande miljöhandlingsprogram vid miljörådet den 11 juni 2012, om utvärderingen av det 6:e miljöhandlingsprogrammet i oktober 2011 samt i december 2010.
Kommissionen antog ett förslag till nytt miljöhandlingsprogram, ett Allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020 ”Att leva gott inom planetens gränser”, den 29 november 2012. Programmet är ett förslag till beslut som utgörs av fyra artiklar, med en bilaga som beskriver nio mål som ska uppnås till 2020. Tonvikten i förslaget ligger på ett förbättrande av genomförandet av existerande miljölagstiftning inom EU som både bidrar till, och enligt kommissionen, är en förutsättning för att lyfta EU ur den ekonomiska krisen. Detta ska bland annat åstadkommas genom att driva på övergången till ett resurseffektivt, fossilsnålt, grönt konkurrenskraftigt samhälle samt att integrera resultaten från FN:s konferens om hållbar utveckling - Rio+20 bland medlemsstaterna. Förslaget understryker även den globala dimensionen av EU:s miljö- och klimatpolitik.
Ordförandeskapet har för avsikt att föra en riktlinjedebatt om förslaget mot bakgrund av två frågor, se nedan under förslag till svensk ståndpunkt.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter ordinarie lagstiftningsförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 294 EUF-fördraget.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget till ett nytt allmänt miljöhandlingsprogram fram till 2020 om ”att leva gott inom planetens gärnser”och anser att det utgör en bra grund för de fortsatta förhandlingarna. Den första frågan från ordförandeskapet lyder:
Motsvarar det 7:e miljöhandlingsprogrammet förväntningarna, hanteras de brister som identifierats inom ramen för det 6:e miljöhandlingsprogrammet samt existerande och kommande utmaningar på miljöområdet som identifierats i de rådsslutsatser som antogs av miljörådet i juni 2012, oktober 2011 och december 2010, samt i Europaparlamentets resolution från den 20 april 2012?
Regeringen anser att förslaget utgör en bra grund för de fortsatta förhandlingarna och motsvarar miljörådets krav från rådsslutsatserna i juni 2012, att ett nytt miljöhandlingsprogram ska utgöra en övergripande ram för EU:s miljöpolitik med utgångspunkt i Europa 2020-strategin och dess initierade processer. Programmet ger en samlad bild av EU:s existerande miljö- och klimatlagstiftning, och de målsättningar och krav som denna ger, med tydligt fokus på ett gemensamt ansvar mellan unionen och dess medlemsstater om förbättrat genomförande av denna lagstiftning, som har visat sig vara en av de största bristerna med det 6:e miljöhandlingsprogrammet.
Vid de kommande förhandlingarna om miljöhandlingsprogrammet blir det viktigt att bibehålla förslagets ambitionsnivå samt att i vissa delar tydliggöra inriktningen.
Regeringen välkomnar att Sveriges prioriteringar beträffande kemikalier har fått genomslag i förslaget. Programmet omfattar förslag om att utveckla och genomföra en strategi för en giftfri miljö i syfte att hantera miljö- och hälsorisker kring kombinationseffekter, nanomaterial, hormonstörande ämnen samt att minska exponering för farliga ämnen, inklusive farliga ämnen i varor baserat på vetenskapliga grunder och rön om exponering och giftighet.
De nio målen som ska uppnås till 2020 omfattar även andra viktiga prioriteringar för regeringen, såsom EU:s klimat- och energipaket, luftkvalité, vatten och havsmiljöfrågor, avfall, biologisk mångfald och värdet av eko-systemtjänster. Det är viktigt att EU baserar politiken och dess mål på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag.
Regeringen kommer nu att granska och analysera förslaget i detalj inför den fortsatta behandlingen i rådsarbetsgruppen.
Är programmet tillräckligt ambitiöst, omfattande och visionärt med utgångspunkt i de nio mål som ska uppnås till 2020?
Regeringen anser att; om den samlade lagstiftning som EU:s 27 medlemsstater har beslutat om genomförs, liksom de processer som har initierats inom ramen för Europa 2020-strategin såsom det föreslås i de nio målen, kompletterat med de nya initiativ som EU-kommissionen beskriver i förslaget till miljöhandlingsprogram, samt arbete med frågor inom ramen för vad som beslutades vid FN:s konferens om hållbar utveckling -Rio +20 ökar möjligheterna att förverkliga visionen om ett grönt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt samhälle som också skyddar befolkningen från miljörelaterade risker och ohälsa år 2050.
Europaparlamentets inställning
Institutionernas ståndpunkter är för närvarande inte kända.
Förslaget
Förslaget till ett nytt miljöhandlingsprogram är i form av ett beslut som omfattar fyra artiklar, med en bilaga som beskriver nio mål som ska uppnås till 2020, med sikte på en långsiktig vision för 2050 där vi lever gott inom planetens gränser. Varje mål åtföljs av konkreta krav på åtgärder. I huvudsak är dessa mål redan förankrade i existerande lagstiftning eller initierade processer såsom EU:s klimat- och energipaket och de olika flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin.
Utgångspunkten är att EU, trots omfattande lagstiftning och framsteg på vissa områden, fortfarande står inför en rad utmaningar på miljöområdet. Tonvikten ligger på ett förbättrat genomförande av befintlig lagstiftning, att EU:s miljöpolitik är ett viktigt bidrag till att lyfta EU ur den ekonomiska krisen genom att driva på övergången till ett resurseffektivt, fossilsnålt grönt konkurrenskraftigt samhälle. Europa 2020-strategin är vägledande för policyutveckling fram till år 2020, den ekonomiska krisen har tydliggjort behoven av strukturreformer som i sin tur erbjuder nya möjligheter för att driva på övergången till en grön ekonomi liksom att resultatet från FN:s konferens om hållbar utveckling -Rio +20 visat på vikten av den globala dimensionen.
Förslaget innehåller i detta skede inga förslag till ny lagstiftning. En rad åtgärder och policyförslag aviseras dock i syfte att åstadkomma en mer övergripande och sammanhållen lagstiftning såsom på området hållbar konsumtion och produktion. Eventuell lagstiftning är att vänta för att driva på grön offentlig upphandling, i form av obligatoriska upphandlingsregler för olika produktkategorier utöver kontorsutrustning och fordon. En strategi för giftfri miljö ska utvecklas och genomföras i syfte att belysa och hantera miljö- och hälsorisker kring kombinationseffekter, nanomaterial, hormonstörande ämnen.
För att förbättra genomförandet av EU:s lagstiftning föreslås en rad nya åtgärder bland annat att kontrollsystem ska utvecklas på nationell nivå, för att kartlägga, föregripa och lösa problem med genomförande, liksom regelbunden kontroll och granskning (så kallad scoreboards) av efterlevnad på alla förvaltningsnivåer. Stöd ska ges till individuella medlemsstater med behov för att genomföra specifik lagstiftning, med processen för den europeiska terminen som modell. Kommissionen föreslår att partnerskapsavtal mellan kommissionen och enskilda medlemsstater ska upprättas i detta syfte.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget innehåller i nuläget inga nya lagförslag utöver förslaget till beslut och bedöms därför inte i detta skede ha några konsekvenser för svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget medför i dagsläget inga ekonomiska konsekvenser. Regeringen kommer nu att granska och analysera förslaget i detalj.