Miljö, RådsPM europeiska terminen slutlig, dp. 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B6429
Rådspromemoria
2012-12-10
Miljödepartementet
Internationella sekretariatet
Rådets möte (Miljöministrarna) den 17 december 2012
Dagordningspunkt 4
Rubrik: Förgröning av den europeiska terminen/ Den årliga tillväxtstrategin för 2013
- Diskussion
Dokument:
Den årliga tillväxtrapporten KOM (2012)750
Bakgrundsrapport: Greening the European semester. 16952/12 ENV 904 ECOFIN 999 SOC 970 COMPET 739 MI 791 RECH 443 ENER 506 FISC 182
Tidigare dokument:
Faktapromemoria 2011/12 FPM26 En färdplan för ett resurseffektivt Europa
Frågan har inte tidigare behandlats vid samråd med EU-nämnden inför miljöråd.
Bakgrund
Den europeiska terminen är en årligen återkommande samordnings-process mellan unionens medlemsstater kring budgetpolitik och ekonomisk politik. Syftet med terminen är att kommissionen och ministerrådet ska kunna utvärdera både budgetåtgärder och strukturreformer i enskilda medlemsländer för att upptäcka svårigheter i god tid. Arbetet med terminen startar med att kommissionen i slutet av varje år presenterar en tillväxtrapport för nästkommande år.
Det cypriotiska ordförandeskapet har presenterat ett underlag om hur den europeiska terminen kan göras mer grön, inför diskussionen på miljörådet. Sammanfattningen av diskussionen vid miljörådet kommer att vidarebefordras till EU:s stats- och regeringschefer inför behandlingen av den årliga tillväxtrapporten 2013 vid Europeiska rådets möte den 14-15 mars 2013.
Årlig tillväxtrapport för 2013
Den 28 november 2012 presenterade kommissionen sin årliga tillväxtrapport för 2013. Rapporten anger förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska- och sysselsättningspolitiken för de kommande 12 månaderna inom ramen för den europeiska terminen. Kommissionens årliga tillväxtrapport kommer att ligga till grund för behandlingen vid Europeiska rådets möte den 14-15 mars 2013 då stats- och regeringscheferna ska lämna vägledning inför medlemsstaternas rapportering inom ramen för Europa 2020- strategin om smart och hållbar tillväxt och Stabilitets- och tillväxtpakten.
Tillväxtrapporten kommer dessförinnan att noteras och välkomnas på Europeiska rådet den 13-14 december 2012, samt presenteras och diskuteras i berörda rådskonstellationer.
Tillväxtrapporten lyfter fram följande prioriterade områden:
Driva differentierad, tillväxtfrämjande finanspolitisk konsolidering
Återställa normal utlåning till ekonomin
Främja tillväxt och konkurrenskraft
Bekämpa arbetslöshet och de sociala konsekvenserna av krisen och
Modernisera den offentliga förvaltningen.
Tillväxtrapporten tar upp ett antal frågor med koppling till grön ekonomi och resurseffektivitet. Dessa har utvecklats av det cypriotiska ordförandeskapet i underlaget Förgröning av den europiska terminen som ligger till grund för diskussionen bland miljöministrarna på miljörådsmötet den 17 december 2012.
Förgröning av den europeiska terminen
I ordförandeskapets underlag om hur den europeiska terminen kan förgrönas nämns bland annat vikten av att fasa ut miljöskadliga subventioner, särskilt subventioner av fossila bränslen, samt skatteväxling från arbete till miljö, för att främja en finanspolitisk konsolidering. För ökad tillväxt och sysselsättning pekar man på vikten av att prioritera åtgärder som både kan bidra till ekonomiska och miljömässiga förbättringar, till exempel avfallshantering och miljöinnovationer. I syfte att återställa normal utlåning till ekonomin pekar rapporten på vikten av att öka privata investeringar i resurseffektivitet och i fossilsnåla teknologier. Den offentliga förvaltningen kan moderniseras genom att integrera resurseffektivitet i olika politikområden med hjälp av miljöbedömningar, miljökrav vid offentlig upphandling och bättre lagstiftning, samt att använda EU:s fonder för att främja och driva på övergången till en resurseffektiv ekonomi.
Miljörådet den 17 december
Inför diskussionen på miljörådet den 17 december har ordförandeskapet förberett två frågor:
Mot bakgrund av den årliga tillväxtundersökningen 2013, vilka är flaskhalsarna för att nå resultat i resurseffektivitetsmålen i Europa 2020, både på nationell och EU-nivå?
Vilka åtgärder, på EU och medlemsstatsnivå, har störst potential att bidra till tillväxt och ökad sysselsättning för resurseffektivitet och klimat, i enlighet med miljömål och borde uppmärksammas av Europeiska rådet i vår?
Rättslig grund och beslutsförfarande
Ej lagstiftningsärende varför rättslig grund inte är relevant.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att tillväxtrapporten på ett tydligare sätt än tidigare har uppmärksammat hur resurseffektivitet och miljöarbete kan bidra till EU:s tillväxt samt affärsmöjligheterna i omställningen till en resurseffektiv ekonomi, vilket regeringen välkomnar. Regeringen ser gärna större fokus på resurseffektiva och innovativa lösningar för en grön ekonomi.
Mot bakgrund av årliga tillväxtundersökningen 2013, vilka ser ni som viktiga flaskhalsar för att nå resultat i resurseffektivitetsmålen i Europa 2020, både på nationell och EU-nivå?
I tillväxtrapporten för 2013 konstaterar kommissionen att den djupa och långvariga ekonomiska krisen inte underlättat för medlemsstaterna att nå målen i Europa 2020 strategin samt att framsteg behövs på dessa områden. Regeringen vill betona att omställningen till en resurseffektiv ekonomi kan innebära nya affärsmöjligheter och, givet lämpliga ramvillkor, öka EU: s konkurrenskraft och stimulera sysselsättningsökning. Regeringen ser positivt på att kommissionen lyfter fram vikten av ekonomiska styrmedel för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden, vilket annars är en stor flaskhals.
Därtill är det angeläget att, som ordförandeskapet lyfter fram i sitt bakgrundsdokument, främja utvecklingen mot en resurseffektiv ekonomi bland annat genom livslångt lärande och kompetensutveckling. Det är viktigt att se till ekonomin som helhet och att en övergång mot en grönare ekonomi kommer innebära att arbetstillfällen försvinner i vissa sektorer medan andra tillkommer.
Vilka åtgärder, på EU och medlemsstatsnivå, ser ni har störst potential att bidra till tillväxt och jobbskapande för resurseffektivitet och klimat, i enlighet med miljömål och borde uppmärksammas av Europeiska rådet i vår?
Regeringen ser gärna ett större fokus på resurseffektiva och innovativa lösningar för en grön ekonomi. De områden som pekas ut i ordförandeskapets diskussionsunderlag Förgröning av den europeiska terminen överensstämmer däremot till stora delar med de prioriteringar som Sverige fört fram inom ramen för arbetet med resurseffektivitet för att minska klimatpåverkan och skadlig påverkan på miljön. Dessa är:
Rätt prissättning och ekonomisk värdering genom bland annat marknadsbaserade instrument som skatter och ekonomiska styrmedel
Resurseffektiva varor och tjänster
Skapa en cirkulär ekonomi genom att använda giftfria och resurseffektiva materialcykler
Helhetstänkande och samordnade insatser mellan olika politikområden.
Nedan utvecklas dessa områden och hur de kan bidra till en förgröning av den europeiska terminen.
Rätt prissättning
Regeringen anser att ekonomiska styrmedel kan integrera både monetära och icke-monetära värden från miljön och ekosystemtjänster i ekonomiska mekanismer och beslutsfattande. Detta är avgörande för att modifiera incitament på marknader, ändra produktions- och beteendemönster och livsstil. Regeringen vill se åtgärder för att utvidga användning av stärkta marknadsbaserade instrument som ett led i genomförandet av Europa 2020-strategin och för att nå långsiktiga mål inom klimat- och energiområdet. Regeringen vill att handelssystemets funktionssätt förbättras till exempel genom insatser för att öka efterfrågan eller minska utbudet. Regeringen vill även i översynen av energiskattedirektivet fastställa miniminivåer för skatt på koldioxid i de icke handlande sektorerna, koldioxidskatt på utsläpp inom den icke-handlande sektorn samt genom att uppmuntra bredare användning av miljöanpassad offentlig upphandling. Regeringen anser också att det är viktigt att identifiera och analysera miljöfarliga subventioner, sektor för sektor, i syfte att fasa ut dem.
Resurseffektiva varor och tjänster
Miljöteknik och innovationer är avgörande för att öka varor och tjänsters resurseffektivitet och möjliggöra övergången till hållbara framtidsmarknader. Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta utveckla offentliga aktörers kompetens, metoder och nätverk för ökad tillämpning av såväl innovationsupphandling som funktions- eller prestandabaserade innovationstävlingar.
Andra viktiga områden är test- och demonstrationsanläggningar och betydelsen av standardisering som drivkraft för innovation.
Giftfria och resurseffektiva kretslopp
Materialströmmar bör hanteras på ett hållbart sätt, genom att resursåtgången minimeras och att resurser återanvänds, sorteras ut, återvinns och i sista hand deponeras. För att kunna föra tillbaka den återvunna råvaran in i samhällsekonomin på ett hållbart sätt anser regeringen det viktigt att få bort farliga ämnen ur produkter och varor. Det finns stora möjligheter till resurseffektivitet genom att i ökad utsträckning använda förnybara material, förebygga avfall och återvinna det avfall som uppstår på ett hållbart sätt. Enligt regeringen är avfallsområdets regelverk, infrastruktur och ansvarsfördelning tillsammans med ekonomiska incitament som materialströmmars kvalité och marknadsvärde en grundbult för att kunna återanvända och återvinna giftfria resurser. Det är också viktigt att se över nuvarande sätt att leva och konsumera. Att förändra ohållbara livsstilar är nödvändigt för en omställning till ett mer resurseffektivt samhälle.
Samordnade insatser mellan olika politikområden
För att knyta samman marknaden och miljön anser regeringen att det är av stor vikt att insatser inom olika politikområden går åt samma håll. Liksom i tillväxtrapporten och i ordförandeskapets underlag vill regeringen peka på att offentlig förvaltning kan moderniseras genom att integrera resurseffektivitet i olika politikområden med hjälp av miljöbedömningar, miljökrav vid offentlig upphandling och bättre lagstiftning samt att EU:s fonder används till att främja övergången till en resurseffektiv ekonomi. Även miljöledning samt strategiskt arbete för att uppnå miljökvalitetsmålen är viktiga insatser för att modernisera och miljöanpassa den offentliga förvaltningen.
Förslaget
Den europeiska terminen är en årligen återkommande samordnings-process mellan unionens medlemsstater kring budgetpolitik och ekonomisk politik. Arbetet med terminen startar med att kommissionen i slutet av varje år presenterar en tillväxtrapport för nästkommande år.
Utgångspunkten i diskussionen vid miljörådet kommer att vara ordförandeskapets underlag om Förgröning av den europeiska terminen baserad på tillväxtrapporten 2013.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Ej kända
Ekonomiska konsekvenser
Ej kända
Övrigt
-
2012-12-10
Miljödepartementet
Internationella sekretariatet
Rådets möte (Miljöministrarna) den 17 december 2012
Dagordningspunkt 4
Rubrik: Förgröning av den europeiska terminen/ Den årliga tillväxtstrategin för 2013
- Diskussion
Dokument:
Den årliga tillväxtrapporten KOM (2012)750
Bakgrundsrapport: Greening the European semester. 16952/12 ENV 904 ECOFIN 999 SOC 970 COMPET 739 MI 791 RECH 443 ENER 506 FISC 182
Tidigare dokument:
Faktapromemoria 2011/12 FPM26 En färdplan för ett resurseffektivt Europa
Frågan har inte tidigare behandlats vid samråd med EU-nämnden inför miljöråd.
Bakgrund
Den europeiska terminen är en årligen återkommande samordnings-process mellan unionens medlemsstater kring budgetpolitik och ekonomisk politik. Syftet med terminen är att kommissionen och ministerrådet ska kunna utvärdera både budgetåtgärder och strukturreformer i enskilda medlemsländer för att upptäcka svårigheter i god tid. Arbetet med terminen startar med att kommissionen i slutet av varje år presenterar en tillväxtrapport för nästkommande år.
Det cypriotiska ordförandeskapet har presenterat ett underlag om hur den europeiska terminen kan göras mer grön, inför diskussionen på miljörådet. Sammanfattningen av diskussionen vid miljörådet kommer att vidarebefordras till EU:s stats- och regeringschefer inför behandlingen av den årliga tillväxtrapporten 2013 vid Europeiska rådets möte den 14-15 mars 2013.
Årlig tillväxtrapport för 2013
Den 28 november 2012 presenterade kommissionen sin årliga tillväxtrapport för 2013. Rapporten anger förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska- och sysselsättningspolitiken för de kommande 12 månaderna inom ramen för den europeiska terminen. Kommissionens årliga tillväxtrapport kommer att ligga till grund för behandlingen vid Europeiska rådets möte den 14-15 mars 2013 då stats- och regeringscheferna ska lämna vägledning inför medlemsstaternas rapportering inom ramen för Europa 2020- strategin om smart och hållbar tillväxt och Stabilitets- och tillväxtpakten.
Tillväxtrapporten kommer dessförinnan att noteras och välkomnas på Europeiska rådet den 13-14 december 2012, samt presenteras och diskuteras i berörda rådskonstellationer.
Tillväxtrapporten lyfter fram följande prioriterade områden:
Driva differentierad, tillväxtfrämjande finanspolitisk konsolidering
Återställa normal utlåning till ekonomin
Främja tillväxt och konkurrenskraft
Bekämpa arbetslöshet och de sociala konsekvenserna av krisen och
Modernisera den offentliga förvaltningen.
Tillväxtrapporten tar upp ett antal frågor med koppling till grön ekonomi och resurseffektivitet. Dessa har utvecklats av det cypriotiska ordförandeskapet i underlaget Förgröning av den europiska terminen som ligger till grund för diskussionen bland miljöministrarna på miljörådsmötet den 17 december 2012.
Förgröning av den europeiska terminen
I ordförandeskapets underlag om hur den europeiska terminen kan förgrönas nämns bland annat vikten av att fasa ut miljöskadliga subventioner, särskilt subventioner av fossila bränslen, samt skatteväxling från arbete till miljö, för att främja en finanspolitisk konsolidering. För ökad tillväxt och sysselsättning pekar man på vikten av att prioritera åtgärder som både kan bidra till ekonomiska och miljömässiga förbättringar, till exempel avfallshantering och miljöinnovationer. I syfte att återställa normal utlåning till ekonomin pekar rapporten på vikten av att öka privata investeringar i resurseffektivitet och i fossilsnåla teknologier. Den offentliga förvaltningen kan moderniseras genom att integrera resurseffektivitet i olika politikområden med hjälp av miljöbedömningar, miljökrav vid offentlig upphandling och bättre lagstiftning, samt att använda EU:s fonder för att främja och driva på övergången till en resurseffektiv ekonomi.
Miljörådet den 17 december
Inför diskussionen på miljörådet den 17 december har ordförandeskapet förberett två frågor:
Mot bakgrund av den årliga tillväxtundersökningen 2013, vilka är flaskhalsarna för att nå resultat i resurseffektivitetsmålen i Europa 2020, både på nationell och EU-nivå?
Vilka åtgärder, på EU och medlemsstatsnivå, har störst potential att bidra till tillväxt och ökad sysselsättning för resurseffektivitet och klimat, i enlighet med miljömål och borde uppmärksammas av Europeiska rådet i vår?
Rättslig grund och beslutsförfarande
Ej lagstiftningsärende varför rättslig grund inte är relevant.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att tillväxtrapporten på ett tydligare sätt än tidigare har uppmärksammat hur resurseffektivitet och miljöarbete kan bidra till EU:s tillväxt samt affärsmöjligheterna i omställningen till en resurseffektiv ekonomi, vilket regeringen välkomnar. Regeringen ser gärna större fokus på resurseffektiva och innovativa lösningar för en grön ekonomi.
Mot bakgrund av årliga tillväxtundersökningen 2013, vilka ser ni som viktiga flaskhalsar för att nå resultat i resurseffektivitetsmålen i Europa 2020, både på nationell och EU-nivå?
I tillväxtrapporten för 2013 konstaterar kommissionen att den djupa och långvariga ekonomiska krisen inte underlättat för medlemsstaterna att nå målen i Europa 2020 strategin samt att framsteg behövs på dessa områden. Regeringen vill betona att omställningen till en resurseffektiv ekonomi kan innebära nya affärsmöjligheter och, givet lämpliga ramvillkor, öka EU: s konkurrenskraft och stimulera sysselsättningsökning. Regeringen ser positivt på att kommissionen lyfter fram vikten av ekonomiska styrmedel för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden, vilket annars är en stor flaskhals.
Därtill är det angeläget att, som ordförandeskapet lyfter fram i sitt bakgrundsdokument, främja utvecklingen mot en resurseffektiv ekonomi bland annat genom livslångt lärande och kompetensutveckling. Det är viktigt att se till ekonomin som helhet och att en övergång mot en grönare ekonomi kommer innebära att arbetstillfällen försvinner i vissa sektorer medan andra tillkommer.
Vilka åtgärder, på EU och medlemsstatsnivå, ser ni har störst potential att bidra till tillväxt och jobbskapande för resurseffektivitet och klimat, i enlighet med miljömål och borde uppmärksammas av Europeiska rådet i vår?
Regeringen ser gärna ett större fokus på resurseffektiva och innovativa lösningar för en grön ekonomi. De områden som pekas ut i ordförandeskapets diskussionsunderlag Förgröning av den europeiska terminen överensstämmer däremot till stora delar med de prioriteringar som Sverige fört fram inom ramen för arbetet med resurseffektivitet för att minska klimatpåverkan och skadlig påverkan på miljön. Dessa är:
Rätt prissättning och ekonomisk värdering genom bland annat marknadsbaserade instrument som skatter och ekonomiska styrmedel
Resurseffektiva varor och tjänster
Skapa en cirkulär ekonomi genom att använda giftfria och resurseffektiva materialcykler
Helhetstänkande och samordnade insatser mellan olika politikområden.
Nedan utvecklas dessa områden och hur de kan bidra till en förgröning av den europeiska terminen.
Rätt prissättning
Regeringen anser att ekonomiska styrmedel kan integrera både monetära och icke-monetära värden från miljön och ekosystemtjänster i ekonomiska mekanismer och beslutsfattande. Detta är avgörande för att modifiera incitament på marknader, ändra produktions- och beteendemönster och livsstil. Regeringen vill se åtgärder för att utvidga användning av stärkta marknadsbaserade instrument som ett led i genomförandet av Europa 2020-strategin och för att nå långsiktiga mål inom klimat- och energiområdet. Regeringen vill att handelssystemets funktionssätt förbättras till exempel genom insatser för att öka efterfrågan eller minska utbudet. Regeringen vill även i översynen av energiskattedirektivet fastställa miniminivåer för skatt på koldioxid i de icke handlande sektorerna, koldioxidskatt på utsläpp inom den icke-handlande sektorn samt genom att uppmuntra bredare användning av miljöanpassad offentlig upphandling. Regeringen anser också att det är viktigt att identifiera och analysera miljöfarliga subventioner, sektor för sektor, i syfte att fasa ut dem.
Resurseffektiva varor och tjänster
Miljöteknik och innovationer är avgörande för att öka varor och tjänsters resurseffektivitet och möjliggöra övergången till hållbara framtidsmarknader. Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta utveckla offentliga aktörers kompetens, metoder och nätverk för ökad tillämpning av såväl innovationsupphandling som funktions- eller prestandabaserade innovationstävlingar.
Andra viktiga områden är test- och demonstrationsanläggningar och betydelsen av standardisering som drivkraft för innovation.
Giftfria och resurseffektiva kretslopp
Materialströmmar bör hanteras på ett hållbart sätt, genom att resursåtgången minimeras och att resurser återanvänds, sorteras ut, återvinns och i sista hand deponeras. För att kunna föra tillbaka den återvunna råvaran in i samhällsekonomin på ett hållbart sätt anser regeringen det viktigt att få bort farliga ämnen ur produkter och varor. Det finns stora möjligheter till resurseffektivitet genom att i ökad utsträckning använda förnybara material, förebygga avfall och återvinna det avfall som uppstår på ett hållbart sätt. Enligt regeringen är avfallsområdets regelverk, infrastruktur och ansvarsfördelning tillsammans med ekonomiska incitament som materialströmmars kvalité och marknadsvärde en grundbult för att kunna återanvända och återvinna giftfria resurser. Det är också viktigt att se över nuvarande sätt att leva och konsumera. Att förändra ohållbara livsstilar är nödvändigt för en omställning till ett mer resurseffektivt samhälle.
Samordnade insatser mellan olika politikområden
För att knyta samman marknaden och miljön anser regeringen att det är av stor vikt att insatser inom olika politikområden går åt samma håll. Liksom i tillväxtrapporten och i ordförandeskapets underlag vill regeringen peka på att offentlig förvaltning kan moderniseras genom att integrera resurseffektivitet i olika politikområden med hjälp av miljöbedömningar, miljökrav vid offentlig upphandling och bättre lagstiftning samt att EU:s fonder används till att främja övergången till en resurseffektiv ekonomi. Även miljöledning samt strategiskt arbete för att uppnå miljökvalitetsmålen är viktiga insatser för att modernisera och miljöanpassa den offentliga förvaltningen.
Förslaget
Den europeiska terminen är en årligen återkommande samordnings-process mellan unionens medlemsstater kring budgetpolitik och ekonomisk politik. Arbetet med terminen startar med att kommissionen i slutet av varje år presenterar en tillväxtrapport för nästkommande år.
Utgångspunkten i diskussionen vid miljörådet kommer att vara ordförandeskapets underlag om Förgröning av den europeiska terminen baserad på tillväxtrapporten 2013.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Ej kända
Ekonomiska konsekvenser
Ej kända
Övrigt
-