Miljö, RådsPM - EU-strategi för klimatanpassning, dp. 6
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2BAFBD
Rådspromemoria
2010-06-07
Miljödepartementet
Internationella enheten
Rådets möte (Miljö) den 18 juni 2013
Dagordningspunkt 6
Rubrik: Meddelande från kommissionen: "En EU-strategi för klimatanpassning" –Antagande av rådets slutsatser
Dokument: 8556/13
Tidigare dokument: KOM (2013) 216 En EU-strategi för anpassning till klimatförändring;
Faktapromemoria 2012/13:FPM10
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej
Bakgrund
Kommissionen antog EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar den 16 april 2013. Strategin bygger på vitboken om klimatanpassning från 2009 och handlar om att förbättra kunskap och beredskap för anpassning till klimatförändringar på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå.
I rådsslutsatserna välkomnas kommissionens meddelande om en EU-strategi för klimatanpassning, inklusive att de underlagsrapporter som hör till strategin ses som en användbar utgångspunkt för arbetet med klimatanpassning. Rådet betonar att de flesta anpassningsåtgärder behöver vidtas på nationell, regional, lokal och gränsöverskridande nivå. Rådet noterar att kommissionen avser att genomföra en utvärdering av medlemsstaternas arbete med anpassning under år 2017 och kommer då överväga ytterligare förslag om kommissionen finner att otillräckliga framsteg har gjorts. Kommissionens tar i EU-strategin upp rättsligt bindande instrument som ett möjligt sådant förslag till åtgärd. Rådet uppmanar kommissionen i rådsslutsatserna att samråda med medlemsländerna om angreppssätt och kriterier för hur denna bedömning ska göras. Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta utveckla, genomföra och se över sina nationella anpassningsstrategier. Rådsslutsatserna välkomnar att bl.a. LIFE-medel kan användas till anpassning och att kunskapsluckor ska kunna åtgärdas genom att t.ex. EU:s plattform för klimatanpassning, Climate-ADAPT utvecklas. Rådsslutsatserna välkomnar också att kommissionen avser att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv i EU:s gemensamma jordbruks-, fiskeri- och regionalpolitiken.
Inför rådsmötet är paragraf 6 i rådsslutsatserna utestående där förslag finns om att särskilda effekter av ett förändrat klimat ska nämnas.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med konsensus.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget till rådsslutsatser. Regeringen anser att ett systematiskt arbete med klimatanpassning är av stor vikt. Regeringen ser positivt på en EU-strategi för klimatanpassning med fokus på informationsutbyte och att integrera konsekvenser av klimatförändringar i EU:s övriga policyområden. Konsekvenserna av ett förändrat klimat varierar mycket beroende på nationella, regionala och lokala förutsättningar.
Regeringen anser därför att anpassningsåtgärder och prioriteringar behöver anpassas till nationella, regionala och lokala förutsättningar, och inte regleras genom ett juridiskt bindande instrument på EU-nivå.
Beträffande den utestående frågan i paragraf 6 är regeringen flexibel men anser att om klimateffekter nämns så bör effekter som drabbar såväl norra som södra Europa ingå.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ingen formell roll vid antagandet av rådslutsatser.
Förslaget
Rådsslutsatserna betonar vikten av att arbeta både med utsläppsförebyggande åtgärder och anpassning till ett förändrat klimat (para 1). Kommissionens meddelande om en EU-strategi för klimatanpassning välkomnas, och de underlagsrapporter som hör till strategin ses som en användbar utgångspunkt för arbetet med klimatanpassning (paras 3, 5). Vidare betonas behovet av ökade insatser på alla nivåer och av alla relevanta aktörer i syfte att hantera anpassningen till klimatförändringarna på det mest effektiva sättet. Samtidigt understryker rådet att effekterna av klimatförändringarna kan variera kraftigt mellan områden och orter i Europa, därför behöver de flesta anpassningsåtgärder vidtas på nationell, regional, lokal och gränsöverskridande nivå (para 6).
Sektorsintegrering betonas och kommissionen uppmanas att fortsätta att klimatsäkra EU:s åtgärder eller långsiktiga investeringar. Detta föreslås bland annat göras inom den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Därtill lyfter rådsslutsatserna fram vikten av att klimatanpassa infrastruktur och se över möjligheterna för bättre integrering av klimatanpassning, bl.a. i relevanta europeiska standarder (para 7).
Rådsslutsatserna tar upp att nationella strategier för klimatanpassning inklusive risk- och sårbarhetsanalyser är väsentliga för att öka kunskapen och prioritera åtgärder och investeringar. Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta utveckla, genomföra och se över sina nationella anpassningsstrategier (para 8). Rådet noterar vidare att kommissionen avser att genomföra en utvärdering av medlemsstaternas arbete under år 2017 och kommer därefter att överväga ytterligare förslag om kommissionen finner att otillräckliga framsteg har gjorts. Kommissionen uppmanas att samråda med länderna om metod och kriterier för hur denna bedömning ska göras (para 9).
Kommissionens åtagande att använda LIFE-finansiering, som ett komplement till andra EU-medel för att stödja anpassning och kapacitetsuppbyggnad välkomnas (para 10). Behovet av att kontinuerligt öka kunskapen och dela data om de troliga konsekvenserna av klimatförändringar, tillhörande socioekonomiska aspekter samt kostnader och fördelar med olika anpassningsalternativ betonas. Likaså framhålls i rådsslutsatserna vikten av utbildning, ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad. Därtill välkomnas kommissionens avsikt att arbeta med medlemsstaterna och berörda parter för att minska kunskapsluckor samt identifiera relevanta verktyg och metoder för klimatanpassning. Rådsslutsatserna välkomnar även ytterligare utveckling av Climate-ADAPT.
Slutsatserna lyfter fram att samarbete mellan medlemsstaterna och en lämplig koordineringsmekanism på EU-nivå behövs. Som möjlig plattform för samarbete och koordinering föreslås den sk. klimatförändringskommittén, Climate Change Committee (paras 11,12).
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rådsslutsatserna syftar till att främja klimatanpassning i Europa genom förslag till vägledande och övergripande åtgärder och är inte rättsligt bindande.
Ekonomiska konsekvenser
Meddelandet bedöms i sig inte medföra några ökade kostnader.
Övrigt
Fackuttryck/termer
Climate-ADAPT är den europeiska plattformen för klimatanpassning, som bland annat ska ge kunskap om förväntade klimatförändringar och verktyg för att stödja arbetet med klimatanpassning.
2010-06-07
Miljödepartementet
Internationella enheten
Rådets möte (Miljö) den 18 juni 2013
Dagordningspunkt 6
Rubrik: Meddelande från kommissionen: "En EU-strategi för klimatanpassning" –Antagande av rådets slutsatser
Dokument: 8556/13
Tidigare dokument: KOM (2013) 216 En EU-strategi för anpassning till klimatförändring;
Faktapromemoria 2012/13:FPM10
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej
Bakgrund
Kommissionen antog EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar den 16 april 2013. Strategin bygger på vitboken om klimatanpassning från 2009 och handlar om att förbättra kunskap och beredskap för anpassning till klimatförändringar på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå.
I rådsslutsatserna välkomnas kommissionens meddelande om en EU-strategi för klimatanpassning, inklusive att de underlagsrapporter som hör till strategin ses som en användbar utgångspunkt för arbetet med klimatanpassning. Rådet betonar att de flesta anpassningsåtgärder behöver vidtas på nationell, regional, lokal och gränsöverskridande nivå. Rådet noterar att kommissionen avser att genomföra en utvärdering av medlemsstaternas arbete med anpassning under år 2017 och kommer då överväga ytterligare förslag om kommissionen finner att otillräckliga framsteg har gjorts. Kommissionens tar i EU-strategin upp rättsligt bindande instrument som ett möjligt sådant förslag till åtgärd. Rådet uppmanar kommissionen i rådsslutsatserna att samråda med medlemsländerna om angreppssätt och kriterier för hur denna bedömning ska göras. Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta utveckla, genomföra och se över sina nationella anpassningsstrategier. Rådsslutsatserna välkomnar att bl.a. LIFE-medel kan användas till anpassning och att kunskapsluckor ska kunna åtgärdas genom att t.ex. EU:s plattform för klimatanpassning, Climate-ADAPT utvecklas. Rådsslutsatserna välkomnar också att kommissionen avser att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv i EU:s gemensamma jordbruks-, fiskeri- och regionalpolitiken.
Inför rådsmötet är paragraf 6 i rådsslutsatserna utestående där förslag finns om att särskilda effekter av ett förändrat klimat ska nämnas.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med konsensus.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget till rådsslutsatser. Regeringen anser att ett systematiskt arbete med klimatanpassning är av stor vikt. Regeringen ser positivt på en EU-strategi för klimatanpassning med fokus på informationsutbyte och att integrera konsekvenser av klimatförändringar i EU:s övriga policyområden. Konsekvenserna av ett förändrat klimat varierar mycket beroende på nationella, regionala och lokala förutsättningar.
Regeringen anser därför att anpassningsåtgärder och prioriteringar behöver anpassas till nationella, regionala och lokala förutsättningar, och inte regleras genom ett juridiskt bindande instrument på EU-nivå.
Beträffande den utestående frågan i paragraf 6 är regeringen flexibel men anser att om klimateffekter nämns så bör effekter som drabbar såväl norra som södra Europa ingå.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ingen formell roll vid antagandet av rådslutsatser.
Förslaget
Rådsslutsatserna betonar vikten av att arbeta både med utsläppsförebyggande åtgärder och anpassning till ett förändrat klimat (para 1). Kommissionens meddelande om en EU-strategi för klimatanpassning välkomnas, och de underlagsrapporter som hör till strategin ses som en användbar utgångspunkt för arbetet med klimatanpassning (paras 3, 5). Vidare betonas behovet av ökade insatser på alla nivåer och av alla relevanta aktörer i syfte att hantera anpassningen till klimatförändringarna på det mest effektiva sättet. Samtidigt understryker rådet att effekterna av klimatförändringarna kan variera kraftigt mellan områden och orter i Europa, därför behöver de flesta anpassningsåtgärder vidtas på nationell, regional, lokal och gränsöverskridande nivå (para 6).
Sektorsintegrering betonas och kommissionen uppmanas att fortsätta att klimatsäkra EU:s åtgärder eller långsiktiga investeringar. Detta föreslås bland annat göras inom den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Därtill lyfter rådsslutsatserna fram vikten av att klimatanpassa infrastruktur och se över möjligheterna för bättre integrering av klimatanpassning, bl.a. i relevanta europeiska standarder (para 7).
Rådsslutsatserna tar upp att nationella strategier för klimatanpassning inklusive risk- och sårbarhetsanalyser är väsentliga för att öka kunskapen och prioritera åtgärder och investeringar. Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta utveckla, genomföra och se över sina nationella anpassningsstrategier (para 8). Rådet noterar vidare att kommissionen avser att genomföra en utvärdering av medlemsstaternas arbete under år 2017 och kommer därefter att överväga ytterligare förslag om kommissionen finner att otillräckliga framsteg har gjorts. Kommissionen uppmanas att samråda med länderna om metod och kriterier för hur denna bedömning ska göras (para 9).
Kommissionens åtagande att använda LIFE-finansiering, som ett komplement till andra EU-medel för att stödja anpassning och kapacitetsuppbyggnad välkomnas (para 10). Behovet av att kontinuerligt öka kunskapen och dela data om de troliga konsekvenserna av klimatförändringar, tillhörande socioekonomiska aspekter samt kostnader och fördelar med olika anpassningsalternativ betonas. Likaså framhålls i rådsslutsatserna vikten av utbildning, ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad. Därtill välkomnas kommissionens avsikt att arbeta med medlemsstaterna och berörda parter för att minska kunskapsluckor samt identifiera relevanta verktyg och metoder för klimatanpassning. Rådsslutsatserna välkomnar även ytterligare utveckling av Climate-ADAPT.
Slutsatserna lyfter fram att samarbete mellan medlemsstaterna och en lämplig koordineringsmekanism på EU-nivå behövs. Som möjlig plattform för samarbete och koordinering föreslås den sk. klimatförändringskommittén, Climate Change Committee (paras 11,12).
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rådsslutsatserna syftar till att främja klimatanpassning i Europa genom förslag till vägledande och övergripande åtgärder och är inte rättsligt bindande.
Ekonomiska konsekvenser
Meddelandet bedöms i sig inte medföra några ökade kostnader.
Övrigt
Fackuttryck/termer
Climate-ADAPT är den europeiska plattformen för klimatanpassning, som bland annat ska ge kunskap om förväntade klimatförändringar och verktyg för att stödja arbetet med klimatanpassning.