Miljö, RådsPM Ekoeffektiv miljö, dp 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235094
Bilaga 2
Rådspromemoria
2009-09-23
Miljödepartementet
Enheten för hållbar utveckling
Rådets möte (miljö) den 21 oktober
Dagordningspunkt 4
Rubrik: Mot en eko-effektiv ekonomi – antagande av rådets slutsatser.
Dokument: Ej klart inför rådet ännu.
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2008/09:FPM155.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Rådslutsatser om eko-effektiv ekonomi har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Rådslutsatser om miljörådets inspel till Europeiska rådets slutsatser om EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning (Lissabonstrategin) behandlades i EU-nämnden senast inför miljörådsmötet den 2 mars 2009. Vid miljörådet den 30 oktober 2007 hölls en debatt om EU:s strategi för hållbar utveckling.
Bakgrund
Miljörådet kommer liksom andra råd (bl.a. Ekofin, och Konkurrenskraftsrådet) skicka ett bidrag till Europeiska Rådets diskussion om en ny strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning efter 2010. Miljörådet ger också bidrag till översynen av EU:s hållbarhetsstrategi. Hållbarhetsstrategin behandlas främst i en särskild arbetsgrupp som förbereder en rapport till Europeiska rådet.
Begreppet eko-effektiv ekonomi, som förenar näringspolitiken med klimat- och energiutmaningarna, är värdefullt att tillämpa i Sverige och EU. Under Sveriges EU-ordförandeskap lyfts eko-effektiv ekonomi som ett samlat begrepp och tas upp i de informella miljö-, energi- och näringsministermötena som ett gemensamt tema. Detta utgör ett bidrag i arbetet där Sverige som ordförande i EU leder Europa till ett samlat inspel inom ramen för de internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december 2009, liksom för de kommande diskussionerna om post-Lissabon agendan. Ordförandeskapet har på temat eko-effektiv ekonomi, inom ramen för Miljörådets arbete fokuserat på att skatteväxling, marknadsbaserade styrmedel och prissignaler bör användas för att styra utvecklingen mot minskad klimatpåverkan och ökad energi- och resurseffektivitet. Detta bör kompletteras med åtgärder hos medlemsstaterna och på gemenskapsnivå som ökar eko-effektiviteten Det gäller bl.a. grön offentlig upphandling, teknikupphandling, stöd till de bästa tekniska lösningarna och till arbetet med det nya globala ramverket för hållbara konsumtions och produktionsmönster, UNEP:s new Green Deal samt genomförandet av OECD:s deklaration om grön tillväxt. Uppföljnings- och rapporteringssystem bör kompletteras med indikatorer utöver BNP.
Inför diskussionen på miljörådet är många medlemsstater nöjda med ordförandeskapets slutsatstext i stort. Några medlemsstater har dock problem med formuleringar beträffande skatteinstrument (exempelvis det reviderade energiskattedirektivet och framhåller att skatter är medlemsstaternas kompetens). Utestående frågor inför miljörådet avser skatteväxling och en inbjudan till medlemsstaterna att överväga att införa koldioxidskatter.
Tyngdpunkten i slutsatserna ligger på en uppföljning av de informella ministermötena i Åre i juli och ger stöd till att stärka de gröna inslagen i den kommande tillväxtstrategin. De pekar också på vikten att ta tillvara synergieffekter mellan denna och hållbarhetsstrategin, samt att stärka det komplementära i strategierna.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Sverige agerar som ordförande för att understryka miljöpolitikens viktiga bidrag till konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning genom att aktivt främja miljöteknik, innovation och användning av ekonomiska styrmedel inklusive miljöskatter, samt att främja förnybara resurser liksom energi- och resurseffektivitet.
Europaparlamentets inställning
Ej tillämpligt.
Förslaget
För närmare detaljer se slutsatserna som bifogats den kommenterade dagordningen.
I inledningen uttalar Miljörådet vikten av att den ekonomiska krisen ses som en möjlighet att ställa om till en eko-effektiv ekonomi och presenteras en definition av begreppet. Eko-effektiv ekonomi leder till nya affärsmöjligheter och fler jobb. Energiskattedirektivet ska ses över för att anpassas till EU:s energi- och klimatpolitik. Sambandet och synergierna mellan Lissabonstrategin och EU:s strategi för hållbar utveckling betonas särskilt i fråga om uppföljning och övervakning.
Rådet ser fram emot en ny strategi för tillväxt och jobb samt framhåller att en eko-effektiv ekonomi måste vara en viktig del av denna strategi. Rådet understryker vikten av att bryta sambandet mellan tillväxt och sämre miljö (decoupling) och att EU:s strategier bör präglas av ett helhetsgrepp som också har ett globalt perspektiv. Externa kostnader bör integreras för en korrekt prissättning och skatteväxling från skatt på arbete och företag till skatt på användande av naturresurser och energi kan bidra till en eko-effektiv ekonomi och medlemsstaterna uppmanas överväga detta.
Medlemsstaterna uppmanas diskutera hur kostnadseffektiva ekonomiska instrument kan användas på bästa sätt exempelvis koldioxidskatt, öka arbetarnas anställbarheten i gröna jobb, öka den gröna andelen av upphandlade produkter och arbeta gemensamt med kommissionen för att utveckla kriterier för gröna produkter och tjänster och stödja grön offentlig upphandling samt använda konsekvensbedömningar. Medlemsstaterna skall fortsätta arbeta tillsammans med kommissionen för att utveckla ramverket för hållbar konsumtion och produktion som skall antas 2011 av FN:s kommission för hållbar utveckling, uppmuntra UNEP:s gröna arbete och genomföra OECD:s deklaration om grön tillväxt.
Kommissionen uppmanas identifiera eko-effektiva insatser och se till att detta begrepp genomsyrar den kommande strategin för tillväxt och jobb samtidigt som strategin skall ge ledning till relevanta politikområden och strategier såsom exempelvis det kommande miljöhandlingsprogrammet med beaktande av skilda förutsättningar i medlemsstaterna samt betydelsen av bättre regelgivning.
En integrerad strategi för eko-innovation efterfrågades av rådet i juni 2007 och i det sammanhanget blir den aviserade grönboken och den europeiska innovationsplanen av intresse.
Kommissionen ska också föreslå fler marknadsbaserade styrmedel och upprätta ett öppet forum för erfarenhetsutbyte före mitten av 2010 samt snarast se över avvecklingen sektor för sektor av miljöskadliga subventioner. Kommissionen uppmanas fortsätta verka för förståelsen av det ekonomiska värdet av ekosystemtjänster som ett bidrag till en ambitiös position för EU vid det tionde partsmötet i konventionen om biologisk mångfald år 2010.
Kommissionen ska också göra en översyn av den europeiska energieffektivitetshandlingsplanen för att identifiera åtgärder för ökad energibesparing i enlighet med EU: s mål.
Kommissionen ska presentera råvarustrategin så snart som möjligt samt föreslå konkreta åtgärder för förbättrad resurseffektivitet i de kommande översynerna av naturresurs- och avfallsstrategierna.
Kommissionen uppmanas också arbeta vidare med upphandlingsinstrumentet och att gemensamt förbättra kravställarkompetensen.
Vidare bör förståelsen för konsumentbeteendet och sociala effekter bli bättre bl.a. genom:
- instrument som stöd till de bästa (s.k frontrunners) exempelvis förstärkt offentlig upphandlingspolitik, märkning, jämförelser och frivilliga överenskommelser med ekonomiska aktörer,
- ett effektivt genomförande av EU:s handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion och hållbar industripolitik som också kan bli mer omfattande och förstärkt vid översynen 2012,
- överväga att låta Eco- Design metoden omfatta även produkter som inte använder energi när direktivet ses över 2012.
Informations- och kommunikationsområdet bör stärkas i kommande förslag från kommissionen samtidigt som produkter för informations- och kommunikationsteknologi bör få bättre miljöprestanda inklusive återvinning. Arbetet med att ta fram kompletterande indikatorer till BNP bör drivas vidare och en resultattavla för hållbar utveckling på EU nivå tas fram före mitten av 2010.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Regelverket påverkas inte direkt av att slutsatserna antas
Ekonomiska konsekvenser
Inga direkta ekonomiska konsekvenser förutses av rådsslutsatserna.
Övrigt
Rådspromemoria
2009-09-23
Miljödepartementet
Enheten för hållbar utveckling
Rådets möte (miljö) den 21 oktober
Dagordningspunkt 4
Rubrik: Mot en eko-effektiv ekonomi – antagande av rådets slutsatser.
Dokument: Ej klart inför rådet ännu.
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2008/09:FPM155.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Rådslutsatser om eko-effektiv ekonomi har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Rådslutsatser om miljörådets inspel till Europeiska rådets slutsatser om EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning (Lissabonstrategin) behandlades i EU-nämnden senast inför miljörådsmötet den 2 mars 2009. Vid miljörådet den 30 oktober 2007 hölls en debatt om EU:s strategi för hållbar utveckling.
Bakgrund
Miljörådet kommer liksom andra råd (bl.a. Ekofin, och Konkurrenskraftsrådet) skicka ett bidrag till Europeiska Rådets diskussion om en ny strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning efter 2010. Miljörådet ger också bidrag till översynen av EU:s hållbarhetsstrategi. Hållbarhetsstrategin behandlas främst i en särskild arbetsgrupp som förbereder en rapport till Europeiska rådet.
Begreppet eko-effektiv ekonomi, som förenar näringspolitiken med klimat- och energiutmaningarna, är värdefullt att tillämpa i Sverige och EU. Under Sveriges EU-ordförandeskap lyfts eko-effektiv ekonomi som ett samlat begrepp och tas upp i de informella miljö-, energi- och näringsministermötena som ett gemensamt tema. Detta utgör ett bidrag i arbetet där Sverige som ordförande i EU leder Europa till ett samlat inspel inom ramen för de internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december 2009, liksom för de kommande diskussionerna om post-Lissabon agendan. Ordförandeskapet har på temat eko-effektiv ekonomi, inom ramen för Miljörådets arbete fokuserat på att skatteväxling, marknadsbaserade styrmedel och prissignaler bör användas för att styra utvecklingen mot minskad klimatpåverkan och ökad energi- och resurseffektivitet. Detta bör kompletteras med åtgärder hos medlemsstaterna och på gemenskapsnivå som ökar eko-effektiviteten Det gäller bl.a. grön offentlig upphandling, teknikupphandling, stöd till de bästa tekniska lösningarna och till arbetet med det nya globala ramverket för hållbara konsumtions och produktionsmönster, UNEP:s new Green Deal samt genomförandet av OECD:s deklaration om grön tillväxt. Uppföljnings- och rapporteringssystem bör kompletteras med indikatorer utöver BNP.
Inför diskussionen på miljörådet är många medlemsstater nöjda med ordförandeskapets slutsatstext i stort. Några medlemsstater har dock problem med formuleringar beträffande skatteinstrument (exempelvis det reviderade energiskattedirektivet och framhåller att skatter är medlemsstaternas kompetens). Utestående frågor inför miljörådet avser skatteväxling och en inbjudan till medlemsstaterna att överväga att införa koldioxidskatter.
Tyngdpunkten i slutsatserna ligger på en uppföljning av de informella ministermötena i Åre i juli och ger stöd till att stärka de gröna inslagen i den kommande tillväxtstrategin. De pekar också på vikten att ta tillvara synergieffekter mellan denna och hållbarhetsstrategin, samt att stärka det komplementära i strategierna.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Sverige agerar som ordförande för att understryka miljöpolitikens viktiga bidrag till konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning genom att aktivt främja miljöteknik, innovation och användning av ekonomiska styrmedel inklusive miljöskatter, samt att främja förnybara resurser liksom energi- och resurseffektivitet.
Europaparlamentets inställning
Ej tillämpligt.
Förslaget
För närmare detaljer se slutsatserna som bifogats den kommenterade dagordningen.
I inledningen uttalar Miljörådet vikten av att den ekonomiska krisen ses som en möjlighet att ställa om till en eko-effektiv ekonomi och presenteras en definition av begreppet. Eko-effektiv ekonomi leder till nya affärsmöjligheter och fler jobb. Energiskattedirektivet ska ses över för att anpassas till EU:s energi- och klimatpolitik. Sambandet och synergierna mellan Lissabonstrategin och EU:s strategi för hållbar utveckling betonas särskilt i fråga om uppföljning och övervakning.
Rådet ser fram emot en ny strategi för tillväxt och jobb samt framhåller att en eko-effektiv ekonomi måste vara en viktig del av denna strategi. Rådet understryker vikten av att bryta sambandet mellan tillväxt och sämre miljö (decoupling) och att EU:s strategier bör präglas av ett helhetsgrepp som också har ett globalt perspektiv. Externa kostnader bör integreras för en korrekt prissättning och skatteväxling från skatt på arbete och företag till skatt på användande av naturresurser och energi kan bidra till en eko-effektiv ekonomi och medlemsstaterna uppmanas överväga detta.
Medlemsstaterna uppmanas diskutera hur kostnadseffektiva ekonomiska instrument kan användas på bästa sätt exempelvis koldioxidskatt, öka arbetarnas anställbarheten i gröna jobb, öka den gröna andelen av upphandlade produkter och arbeta gemensamt med kommissionen för att utveckla kriterier för gröna produkter och tjänster och stödja grön offentlig upphandling samt använda konsekvensbedömningar. Medlemsstaterna skall fortsätta arbeta tillsammans med kommissionen för att utveckla ramverket för hållbar konsumtion och produktion som skall antas 2011 av FN:s kommission för hållbar utveckling, uppmuntra UNEP:s gröna arbete och genomföra OECD:s deklaration om grön tillväxt.
Kommissionen uppmanas identifiera eko-effektiva insatser och se till att detta begrepp genomsyrar den kommande strategin för tillväxt och jobb samtidigt som strategin skall ge ledning till relevanta politikområden och strategier såsom exempelvis det kommande miljöhandlingsprogrammet med beaktande av skilda förutsättningar i medlemsstaterna samt betydelsen av bättre regelgivning.
En integrerad strategi för eko-innovation efterfrågades av rådet i juni 2007 och i det sammanhanget blir den aviserade grönboken och den europeiska innovationsplanen av intresse.
Kommissionen ska också föreslå fler marknadsbaserade styrmedel och upprätta ett öppet forum för erfarenhetsutbyte före mitten av 2010 samt snarast se över avvecklingen sektor för sektor av miljöskadliga subventioner. Kommissionen uppmanas fortsätta verka för förståelsen av det ekonomiska värdet av ekosystemtjänster som ett bidrag till en ambitiös position för EU vid det tionde partsmötet i konventionen om biologisk mångfald år 2010.
Kommissionen ska också göra en översyn av den europeiska energieffektivitetshandlingsplanen för att identifiera åtgärder för ökad energibesparing i enlighet med EU: s mål.
Kommissionen ska presentera råvarustrategin så snart som möjligt samt föreslå konkreta åtgärder för förbättrad resurseffektivitet i de kommande översynerna av naturresurs- och avfallsstrategierna.
Kommissionen uppmanas också arbeta vidare med upphandlingsinstrumentet och att gemensamt förbättra kravställarkompetensen.
Vidare bör förståelsen för konsumentbeteendet och sociala effekter bli bättre bl.a. genom:
- instrument som stöd till de bästa (s.k frontrunners) exempelvis förstärkt offentlig upphandlingspolitik, märkning, jämförelser och frivilliga överenskommelser med ekonomiska aktörer,
- ett effektivt genomförande av EU:s handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion och hållbar industripolitik som också kan bli mer omfattande och förstärkt vid översynen 2012,
- överväga att låta Eco- Design metoden omfatta även produkter som inte använder energi när direktivet ses över 2012.
Informations- och kommunikationsområdet bör stärkas i kommande förslag från kommissionen samtidigt som produkter för informations- och kommunikationsteknologi bör få bättre miljöprestanda inklusive återvinning. Arbetet med att ta fram kompletterande indikatorer till BNP bör drivas vidare och en resultattavla för hållbar utveckling på EU nivå tas fram före mitten av 2010.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Regelverket påverkas inte direkt av att slutsatserna antas
Ekonomiska konsekvenser
Inga direkta ekonomiska konsekvenser förutses av rådsslutsatserna.
Övrigt