Miljö, RådsPM bio mångfald, dp 7
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23A5D6
Bilaga 3 | ||
Rådspromemoria | ||
2010-03-06 | ||
Miljödepartementet |
Rådets möte (miljö) den 15 mars 2010
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Biologisk mångfald: Efter 2010
Dokument: 6589/10
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Delar av förslaget som rör globalt mål för biologisk mångfald behandlades vid samråd med EU-nämnden den 18 december 2009.
Bakgrund
Den strategiska planen för Konventionen om biologisk mångfald (CBD) och det s k 2010-målet (att signifikant minska förlusten av biologisk mångfald globalt senast 2010) antogs vid sjätte partskonferensen COP 6 2002. 2010-målet bekräftades senare av världstoppmötet i Johannesburg 2002 och har haft stor betydelse för utvecklingen av policy globalt, i EU och nationellt. COP 9 2008 beslutade att den strategiska planen ska uppdateras vid COP 10 och att en global långsiktig vision eller mål för biologisk mångfald bör ingå i denna plan. Utvärderingen av 2010-målet är nästan färdig och det står klart att målet att signifikant minska förlusten av biologisk mångfald inte kommer att nås, mer än inom begränsade områden. Den globala trenden är fortsatt negativ.
Europeiska rådet beslutade i mars 2009 att en ny vision eller mål för EU:s egen biologiska mångfald ska antas under våren 2010. Beslutet ska bygga på och bidra till den globala diskussionen, vilket var ett svenskt krav.
Den 19 januari 2010 presenterade EU-kommissionen ett meddelande med förslag till en EU-strategi och EU-mål för biologisk mångfald efter 2010.
Vid Miljörådets möte 22 december 2009, under det svenska ordförandeskapet i EU, togs rådsslutsatser som syftar till att ge EU en väl underbyggd och politiskt förankrad ambitiös position för förhandlingarna om en ny global vision och mål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster efter 2010, och en god grund för att en kraftfull strategisk plan för CBD beslutas på högsta politiska nivå under 2010.
De aktuella slutsatserna syftar till att fastställa en EU-vision och ett övergripande mål för den biologiska mångfalden inom EU, baserat på kommissionens förslag till alternativ. De vidareutvecklar viktiga principer för att göra det möjligt för EU att fortsätta att aktivt och konstruktivt medverka i överläggningar på global nivå för en politik för biologisk mångfald ramverk efter 2010. Slutsatserna innehåller också ett kapitel i förhållande till ett framtida internationellt system för ABS.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser om vision och mål för biologisk mångfald för EU och globalt samt om en internationell regim för genetiska resurser.
Underlaget för förslaget om vision och mål för den biologiska mångfalden bygger dels på det arbete som bedrevs under det svenska ordförandeskapet där rådet tog slutsatser om en global vision och mål vid rådsmötet 18 december 2009. Dels bygger ordförandeskapets förslag på de förslag till en EU-intern vision och målstruktur för biologisk mångfald som kommissionen presenterat i sitt meddelande från januari 2010.
Sverige förordar ambitiösa, mätbara mål som ska kunna nås. Sverige stöder vidare förslaget med en struktur där en långsiktig vision fram till 2050 vägleder arbetet, men där det är viktigt att kunna stämma av och utvärdera måluppfyllelsen i olika steg. Därför är det viktigt med ett målår som ligger tidigare än visionsåret och det förslagna 2020-målet ser Sverige som en framkomlig väg. Utöver detta behövs en flexibilitet med delmål.
Rådsslutsatserna återger innehållet i det mest ambitiösa av de förslag till en EU-intern vision och mål för den biologiska mångfalden som Kommissionen presenterade i sitt meddelande. Sverige stödjer förslaget men förordar att en gynnsam bevarandestatus för biologisk mångfald dessutom bör ingå i målformuleringen.
I övrigt anger rådsslutsatserna om biologisk mångfald som antogs under svenska ordförandeskapet den 22 december 2009 huvudinriktningen för Sveriges ställningstaganden när det gäller strategi och mål för biologisk mångfald.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet är inte medbeslutande såvitt gäller rådsslutsatser.
Förslaget
Rådet understryker att den biologiska mångfalden är viktig för mänskligt liv på jorden och samhällets välbefinnande genom de ekosystemtjänster den tillhandahåller. Den biologiska mångfaldens centrala roll i den globala kampen mot hunger och för livsmedelssäkerhet lyfts fram samt dess betydelse att nå FN:s millenniemål för fattigdomsbekämpning. Vidare betonas de stora kostnaderna för förlusten av ekosystemtjänster om inga ytterligare åtgärder sätts in. Den pågående TEEB studien indikerar att värdet av förlusten av biologisk mångfald globalt motsvarar 50 miljarder euro per år. Ackumulerat till år 2050 motsvarar denna förlust ett värde motsvarande 7% av den årliga konsumtionen.
Rådet är allvarligt oroad över att varken det EU:s interna målet eller det globala målet uppnåtts till år 2010 och att förlusten av biologisk mångfald fortsätter på en oacceptabelt hög nivå. Man understryker samtidigt att dessa mål dock varit viktiga för att skapa meningsfulla åtgärder för biologisk mångfald. Rådet påpekar att de främsta skälen för att inte EU-målet uppnåtts är ett ofullständigt genomförande av vissa rättsliga instrument, ofullständig eller dålig integration inom olika politikområden, otillräcklig vetenskaplig kunskap och otillräckliga tillgängliga data, otillräcklig finansiering, bristen på ytterligare effektivt riktade styrmedel för att hantera vissa specifika problem samt brister i kommunikation och utbildning för att öka medvetenheten. EU måste föregå med gott exempel och skyndsamt vidta åtgärder för att bevara sin egen biologiska mångfald, som också är av global betydelse, samtidigt som man minskar unionens negativa påverkan på den biologiska mångfalden utanför dess gränser.
Rådet är enigt om en vision som sträcker sig till år 2050 där den biologiska mångfalden i EU och de ekosystemtjänster som den bidrar med är skyddad, värderad och restaurerad. För att denna vision ska kunna nås behövs ett överordnat mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald och utarmningen av ekosystemtjänster i EU till år 2020. Den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna ska återställas i så stor utsträckning som möjligt. EU ska dessutom öka sitt bidrag till att avvärja den globala förlusten av biologisk mångfald. Visionen och målet bör också återspeglas i EU:s viktigaste övergripande policys och strategier, såsom strategin för hållbar utveckling och strategin för tillväxt och sysselsättning.
Vidare betonar man att EU inte kan uppnå denna vision och det övergripande målet om medlen inte motsvarar målen. Därför anser rådet att det är viktigt att ställa upp ambitiösa, realistiska, genomförbara och mätbara delmål. Man förordar användningen av bästa metoder och användning av flexibla tillvägagångssätt i linje med gällande lagstiftning, Rådet betonar vidare vikten av att fastställa en tydlig linje som sammanfattar de kriterier mot vilka resultaten ska bedömas.
Rådet menar att skyddade områden och ekologiska nätverk är en hörnsten i EU:s ansträngningar att bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna men att det krävs mer långtgående åtaganden för att visionen och det nya övergripande målet ska kunna nås. Bland annat måste integreringen i genomförandet av andra politikområden förbättras.
Man betonar att betydelsen av ekosystemtjänsterna har underskattats och detta är en betydande orsak bakom det krisartade tillståndet för den biologiska mångfalden i dag. Man understryker därför behovet av att påskynda arbetet med ekonomisk värdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster och att införliva dessa resultat i beslutsfattandet. Rådet framhåller betydelsen av deltagandet från alla aktörer på lokal och nationell nivå i utvecklingen av strategier och initiativ.
Rådet pekar på betydelsen av de internationella förhandlingarna inom Konventionen om Biologisk mångfald (CBD) om ett globalt mål vid fastställandet av EU: s verksamhet. Ett engagemang från EU är också viktigt i andra internationella processer och förhandlingar för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Rådet menar att nya globala mål och visioner för biologisk mångfald ska antas på högsta nivå i de internationella beslutsprocesserna. Rådet pekar åter på betydelsen av genomförandet av beslutade åtaganden för att förlusten av biologisk mångfald ska kunna hejdas globalt. Man pekar ut behovet av genomarbetade underlag för beslut som bygger på bästa tillgängliga kunskaper och efterfrågar att en oberoende mekanism för detta upprättas.
Rådet uttrycker sin ambition att EU bidrar till att slutföra förhandlingarna inom CBD om en internationell regim om tillträdet till genetiska resurser och den rättvisa fördelningen av sådana resurser vid det 10:e partsmötet i Konventionen om Biologisk mångfald (CBD) i oktober 2010. Man förutser ett regulativt ramverk som ett protokoll under CBD.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Gällande svenska regler finns främst i Miljöbalken. Förslaget förväntas inte få omedelbara effekter på svenska regler. Beaktat att visionen föreslås sträcka sig fram till år 2050 och det övergripande målet till år 2020 är det svårt att bedöma vilka långsiktiga effekter förslaget kan få för svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget bedöms inte få några offentligfinansiella konsekvenser. Eventuella budgetära konsekvenser till följd av förslaget ska finansieras inom befintliga anslagsramar på statsbudgeten inom relevanta utgiftsområden, respektive EU:s budget.