Miljö, Råds PM 2030 ramverk, dp. 7
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2DC69B
Rådspromemoria
2014-05-26
Miljödepartementet
Klimatenheten
Rådets möte (miljö) den 12 juni 2014
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Meddelande från kommissionen– EU:s ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030
Dokument:
KOM (2014) 15 Meddelande från kommissionen– EU-ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030
KOM (2014) 20 Förslag till beslut rörande etablerandet och funktionen av en stabilitetsreserv för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter, revidering av direktiv 2003/87/EC
Fakta-PM 2013/14:FPM 56, Ett ramverk för klimat och energi för perioden från 2020 till 2030
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 28 februari 2014 och inför Europeiska rådet den 20-21 mars 2014
Bakgrund
Europeiska rådet beslutade 2009 om ett mål för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 % till 2050 i samband med de enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC) nödvändiga utsläppsminskningar från de industrialiserade länderna som grupp, för att kunna hålla den globala temperaturökningen under två grader Celsius. Ett antal steg har tagits för att förtydliga vad detta innebär för EU för tiden fram till 2050.
Den 22 januari i år presenterade kommissionen ett förslag till ramverk för EU:s klimat- och energipolitik fram till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40 % för EU-interna utsläppsminskningar och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 % till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, kommissionen aviserar att den avser att återkomma till frågan efter avslutad översyn av direktivet om energieffektivisering senare i sommar eller tidig höst. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ramverket ska enligt förslaget följas upp med nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. Kommissionen föreslog som en del av ramverket att en stabilitetsreserv av utsläppsrätter införs från 2021 i EU: system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) (KOM(2014) 20 slutlig). Reserven ska stabilisera tillgången på utsläppsrätter i systemet för att förhindra att stora överskott eller underskott uppstår och därmed förhindra stora prisvariationer.
Förslaget till ramverk behandlades vid Europeiska Rådets (ER) möte den 20-21 mars i år. Där togs bland annat följande beslut:
Mål för 2030 ska vara ”helt i linje” med målet för 2050
Ramverket ska utformas ”på grundval av” kommissionens meddelande;
Europeiska rådet avser återkomma till frågan i juni för en avstämning och ta beslut vid Europeiska rådet senast i oktober.
Kommissionen och rådet uppmanades att arbeta vidare med följande:
Analysera följderna för enskilda medlemsstater av kommissionens förslag
Utarbeta mekanismer som leder till en övergripande rättvis bördefördelning och främjar en modernisering av energisektorn
Utveckla åtgärder för att förhindra potentiellt koldioxidläckage och efterlysa långsiktig och efterlysa långsiktig planerings-säkerhet för industriella investeringar
Detta arbete kommer att stå i fokus för diskussionerna vid miljörådet den 12 juni 2014. Ordförandeskapet har även aviserat att de kommer att distribuera diskussionsfrågor som underlag för diskussionen.
Med anledning av konflikten i Ukraina i finns nu också ett
nytt starkt fokus på försörjningstrygghet. Kommissionen har fått i uppdrag att till juni månad föreslå mål för gränsöverskridande infrastruktur till 2030 samt en plan för att minska EU:s energiberoende.
Frågan har eller kommer även att behandlas i flera av rådets konstellationer (Miljö, Konkurrenskraft, Energi, Ekofin, Jordbruks- och fiskerådet) samt i Europeiska rådet.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artiklarna 191 och 194 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller dokument (2014) 15 slutlig.
Artikel 192(1) vad gäller dokument (2014) 20 slutlig.
Svensk ståndpunkt
(Uppdateras 2 juni med frågor fr. ORDF)
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet antog den 5 februari 2014 en resolution 2013/2135(INI) som bl.a. innebär stöd till ett bindande klimatmål inom EU på minst 40 %, ett bindande mål om förnybar energi på minst 30 % och ett bindande energieffektiviseringsmål på 40 %. Europaparlamentet betonar sambandet mellan målen och dess roll i att nå 2030- målen på ett kostnadseffektivt sätt. Europaparlamentet understryker även vikten av en tidig överenskommelse om ramverket med hänsyn till de internationella klimatförhandlingarna. En tidig överenskommelse är även av vikt för att medlemsländer och industrin kan göra nödvändiga investeringar för klimatet, förnybar energi och energieffektivisering.
Förslaget
Kommissionens meddelande innehåller förslag till en målstruktur för klimat- och energipolitiken till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40 % för utsläppsminskningar inom EU och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 % till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, kommissionen aviserar att man avser att återkomma till frågan efter avslutad översyn av direktivet om energieffektivisering senare i år. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Vidare föreslås att ramverket ska följas upp av nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. Kommissionen visar också på olika sätt att inkludera kolflöden från skog och markanvändning i ett klimatmål. Kommissionen menar att ytterligare analyser krävs kring formerna för hur dessa flöden ska inkluderas.
I samband med ramverket presenterades också ett förslag till beslut om förändringar av direktivet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) genom att upprätta och funktion av en stabilitetsreserv för EU:s system för handels med utsläppsrätter. Stabilitetsreserven reglerar mängden auktionerade utsläppsrätter varje år beroende på befintligt utbud av utsläppsrätter och föreslås träda ikraft under den fjärde handelsperioden d.v.s. först år 2021.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Kommissionens meddelande om ett 2030 ramverk innehåller inga lagförslag. Därför är det i dagsläget inte möjligt att analysera konsekvenserna för svensk rätt.
Förslaget om att införa en stabilitetsreserv påverkar inte svensk lagstiftning. Eventuella ändringar i auktionskalendern föranleder inte heller separata ändringar i svensk lagstiftning då EU:s auktionsförordning (1031/2010) gäller som svensk rätt.
Ekonomiska konsekvenser
Regeringen har gett uppdrag till Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet att ta fram konsekvensanalyser av ett Klimat- och energiramverk. Uppdragen ska slutredovisas den 15 oktober 2014.
I kommissionens konsekvensanalys har ett referensscenario tagits fram för utvecklingen till år 2030. Ett antal andra scenarier med olika målstruktur och mål för växthusgasutsläpp, förnybar energi och energieffektivisering jämförs med referensscenariot i termer av ekonomisk utveckling, utsläpp av växthusgaser, energisystemkostnad samt ett antal andra kvantifierade variabler. Enligt kommissionens analys skulle en kostnadseffektiv fördelning av ett utsläppsminskningsmål på 40 procent och ett mål på förnybar energi på 27 procent ge en effekt på EU-nivå på -0,45 procent av BNP år 2030, en siffra som inte inkluderar vissa effekter som exempelvis minskade luftföroreningar. Kommissionen redovisar inte hur denna minskade BNP fördelar sig på medlemsstaterna. En kostnadseffektiv fördelning av ett utsläppsminskningsmål, i enlighet med kommissionens beräkningar resulterar i att utsläppsminskningarna relativt sett blir stora i de mindre rika medlemsländerna och de skulle därför få störst negativ påverkan på sin BNP-utveckling. Effekten på Sverige skulle i detta scenario troligtvis bli mindre än snittet för EU. Skulle utsläppsminskningarna fördelas mindre kostnadseffektivt skulle effekten på EU som helhet bli större.
Effekten på BNP beror också på hur åtgärder för utsläppsminskningar genomförs, t.ex. kan möjlighetenen att föra över utsläppsutrymme mellan medlemstaterna bidra till ett mer kostnadseffektivt genomförande eller att samarbeta om utveckling av förnybar energi där kostnaden är lägst. Införandet av en stabilitetsreserv kan få en begränsad påverkan på statens intäkter från auktionering av utsläppsrätter. Auktionsintäkterna kan komma att ändras över tiden med kommissionens förslag och eventuellt även påverkas nivåmässigt.
Beräkningar av auktionsintäkter för framtida år kan också bli svårare och mindre förutsebart i och med att antalet utsläppsrätter som ska auktioneras ut kan justeras från år till år beroende på överskottets storlek. Samtidigt är syftet med förslaget att skapa en mer förutsägbar marknad för utsläppsrätter med en stabilare prisnivå. De budgetära konsekvenserna för Sverige av förslaget jämfört med ett oförändrat handelssystem bedöms därför sammantaget som små.
Enskilda och företag kan påverkas av förslaget genom effekten på priset på utsläppsrätter och sekundära effekter på särskilt el- och bränslepriser.
Övrigt - Fortsatt behandling av ärendet
I enlighet med vad som bestämdes vid ER i mars ska ER att ha en avstämning i frågan på mötet den 26-27 juni och fatta ett slutgiltigt beslut kring ramverket för klimat- och energi senast i oktober 2014.
2014-05-26
Miljödepartementet
Klimatenheten
Rådets möte (miljö) den 12 juni 2014
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Meddelande från kommissionen– EU:s ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030
Dokument:
KOM (2014) 15 Meddelande från kommissionen– EU-ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030
KOM (2014) 20 Förslag till beslut rörande etablerandet och funktionen av en stabilitetsreserv för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter, revidering av direktiv 2003/87/EC
Fakta-PM 2013/14:FPM 56, Ett ramverk för klimat och energi för perioden från 2020 till 2030
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 28 februari 2014 och inför Europeiska rådet den 20-21 mars 2014
Bakgrund
Europeiska rådet beslutade 2009 om ett mål för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 % till 2050 i samband med de enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC) nödvändiga utsläppsminskningar från de industrialiserade länderna som grupp, för att kunna hålla den globala temperaturökningen under två grader Celsius. Ett antal steg har tagits för att förtydliga vad detta innebär för EU för tiden fram till 2050.
Den 22 januari i år presenterade kommissionen ett förslag till ramverk för EU:s klimat- och energipolitik fram till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40 % för EU-interna utsläppsminskningar och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 % till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, kommissionen aviserar att den avser att återkomma till frågan efter avslutad översyn av direktivet om energieffektivisering senare i sommar eller tidig höst. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ramverket ska enligt förslaget följas upp med nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. Kommissionen föreslog som en del av ramverket att en stabilitetsreserv av utsläppsrätter införs från 2021 i EU: system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) (KOM(2014) 20 slutlig). Reserven ska stabilisera tillgången på utsläppsrätter i systemet för att förhindra att stora överskott eller underskott uppstår och därmed förhindra stora prisvariationer.
Förslaget till ramverk behandlades vid Europeiska Rådets (ER) möte den 20-21 mars i år. Där togs bland annat följande beslut:
Mål för 2030 ska vara ”helt i linje” med målet för 2050
Ramverket ska utformas ”på grundval av” kommissionens meddelande;
Europeiska rådet avser återkomma till frågan i juni för en avstämning och ta beslut vid Europeiska rådet senast i oktober.
Kommissionen och rådet uppmanades att arbeta vidare med följande:
Analysera följderna för enskilda medlemsstater av kommissionens förslag
Utarbeta mekanismer som leder till en övergripande rättvis bördefördelning och främjar en modernisering av energisektorn
Utveckla åtgärder för att förhindra potentiellt koldioxidläckage och efterlysa långsiktig och efterlysa långsiktig planerings-säkerhet för industriella investeringar
Detta arbete kommer att stå i fokus för diskussionerna vid miljörådet den 12 juni 2014. Ordförandeskapet har även aviserat att de kommer att distribuera diskussionsfrågor som underlag för diskussionen.
Med anledning av konflikten i Ukraina i finns nu också ett
nytt starkt fokus på försörjningstrygghet. Kommissionen har fått i uppdrag att till juni månad föreslå mål för gränsöverskridande infrastruktur till 2030 samt en plan för att minska EU:s energiberoende.
Frågan har eller kommer även att behandlas i flera av rådets konstellationer (Miljö, Konkurrenskraft, Energi, Ekofin, Jordbruks- och fiskerådet) samt i Europeiska rådet.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artiklarna 191 och 194 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller dokument (2014) 15 slutlig.
Artikel 192(1) vad gäller dokument (2014) 20 slutlig.
Svensk ståndpunkt
(Uppdateras 2 juni med frågor fr. ORDF)
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet antog den 5 februari 2014 en resolution 2013/2135(INI) som bl.a. innebär stöd till ett bindande klimatmål inom EU på minst 40 %, ett bindande mål om förnybar energi på minst 30 % och ett bindande energieffektiviseringsmål på 40 %. Europaparlamentet betonar sambandet mellan målen och dess roll i att nå 2030- målen på ett kostnadseffektivt sätt. Europaparlamentet understryker även vikten av en tidig överenskommelse om ramverket med hänsyn till de internationella klimatförhandlingarna. En tidig överenskommelse är även av vikt för att medlemsländer och industrin kan göra nödvändiga investeringar för klimatet, förnybar energi och energieffektivisering.
Förslaget
Kommissionens meddelande innehåller förslag till en målstruktur för klimat- och energipolitiken till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40 % för utsläppsminskningar inom EU och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 % till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, kommissionen aviserar att man avser att återkomma till frågan efter avslutad översyn av direktivet om energieffektivisering senare i år. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Vidare föreslås att ramverket ska följas upp av nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. Kommissionen visar också på olika sätt att inkludera kolflöden från skog och markanvändning i ett klimatmål. Kommissionen menar att ytterligare analyser krävs kring formerna för hur dessa flöden ska inkluderas.
I samband med ramverket presenterades också ett förslag till beslut om förändringar av direktivet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) genom att upprätta och funktion av en stabilitetsreserv för EU:s system för handels med utsläppsrätter. Stabilitetsreserven reglerar mängden auktionerade utsläppsrätter varje år beroende på befintligt utbud av utsläppsrätter och föreslås träda ikraft under den fjärde handelsperioden d.v.s. först år 2021.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Kommissionens meddelande om ett 2030 ramverk innehåller inga lagförslag. Därför är det i dagsläget inte möjligt att analysera konsekvenserna för svensk rätt.
Förslaget om att införa en stabilitetsreserv påverkar inte svensk lagstiftning. Eventuella ändringar i auktionskalendern föranleder inte heller separata ändringar i svensk lagstiftning då EU:s auktionsförordning (1031/2010) gäller som svensk rätt.
Ekonomiska konsekvenser
Regeringen har gett uppdrag till Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet att ta fram konsekvensanalyser av ett Klimat- och energiramverk. Uppdragen ska slutredovisas den 15 oktober 2014.
I kommissionens konsekvensanalys har ett referensscenario tagits fram för utvecklingen till år 2030. Ett antal andra scenarier med olika målstruktur och mål för växthusgasutsläpp, förnybar energi och energieffektivisering jämförs med referensscenariot i termer av ekonomisk utveckling, utsläpp av växthusgaser, energisystemkostnad samt ett antal andra kvantifierade variabler. Enligt kommissionens analys skulle en kostnadseffektiv fördelning av ett utsläppsminskningsmål på 40 procent och ett mål på förnybar energi på 27 procent ge en effekt på EU-nivå på -0,45 procent av BNP år 2030, en siffra som inte inkluderar vissa effekter som exempelvis minskade luftföroreningar. Kommissionen redovisar inte hur denna minskade BNP fördelar sig på medlemsstaterna. En kostnadseffektiv fördelning av ett utsläppsminskningsmål, i enlighet med kommissionens beräkningar resulterar i att utsläppsminskningarna relativt sett blir stora i de mindre rika medlemsländerna och de skulle därför få störst negativ påverkan på sin BNP-utveckling. Effekten på Sverige skulle i detta scenario troligtvis bli mindre än snittet för EU. Skulle utsläppsminskningarna fördelas mindre kostnadseffektivt skulle effekten på EU som helhet bli större.
Effekten på BNP beror också på hur åtgärder för utsläppsminskningar genomförs, t.ex. kan möjlighetenen att föra över utsläppsutrymme mellan medlemstaterna bidra till ett mer kostnadseffektivt genomförande eller att samarbeta om utveckling av förnybar energi där kostnaden är lägst. Införandet av en stabilitetsreserv kan få en begränsad påverkan på statens intäkter från auktionering av utsläppsrätter. Auktionsintäkterna kan komma att ändras över tiden med kommissionens förslag och eventuellt även påverkas nivåmässigt.
Beräkningar av auktionsintäkter för framtida år kan också bli svårare och mindre förutsebart i och med att antalet utsläppsrätter som ska auktioneras ut kan justeras från år till år beroende på överskottets storlek. Samtidigt är syftet med förslaget att skapa en mer förutsägbar marknad för utsläppsrätter med en stabilare prisnivå. De budgetära konsekvenserna för Sverige av förslaget jämfört med ett oförändrat handelssystem bedöms därför sammantaget som små.
Enskilda och företag kan påverkas av förslaget genom effekten på priset på utsläppsrätter och sekundära effekter på särskilt el- och bränslepriser.
Övrigt - Fortsatt behandling av ärendet
I enlighet med vad som bestämdes vid ER i mars ska ER att ha en avstämning i frågan på mötet den 26-27 juni och fatta ett slutgiltigt beslut kring ramverket för klimat- och energi senast i oktober 2014.