Miljö, Råd PM inför MR 12 juni EUs 2030 Ramverk 02 06 14, dp. 7
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2DCE10
Rådspromemoria
2014-06-02
Miljödepartementet
Klimatenheten
Rådets möte (miljö) den 12 juni 2014
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Meddelande från kommissionen– EU:s ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030
Dokument:
KOM (2014) 15 Meddelande från kommissionen– EU-ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030
KOM (2014) 20 Förslag till beslut rörande etablerandet och funktionen av en stabilitetsreserv för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter, revidering av direktiv 2003/87/EC
Fakta-PM 2013/14:FPM 56, Ett ramverk för klimat och energi för perioden från 2020 till 2030
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 28 februari 2014.
Bakgrund
Europeiska rådet har beslutade 2009 om ett mål för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 % till 2050 i samband med de enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC) nödvändiga utsläppsminskningar från de industrialiserade länderna som grupp, för att kunna hålla den globala temperaturökningen under två grader Celsius. Ett antal steg har tagits för att förtydliga vad detta innebär för EU för tiden fram till 2050.
Den 22 januari i år presenterade kommissionen ett förslag till ramverk för EU:s klimat- och energipolitik fram till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40% för EU-interna utsläppsminskningar och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27% till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, kommissionen aviserar att den avser att återkomma till frågan efter avslutad översyn av direktivet om energieffektivisering senare i sommar eller tidig höst. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ramverket ska enligt förslaget följas upp med nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. Kommissionen föreslog som en del av ramverket att en stabilitetsreserv av utsläppsrätter införs från 2021 i EU: system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) (KOM(2014) 20 slutlig). Reserven ska stabilisera tillgången på utsläppsrätter i systemet för att förhindra att stora överskott eller underskott uppstår och därmed förhindra stora prisvariationer.
Förslaget till ramverk behandlades vid Europeiska Rådets (ER) möte den 20-21 mars i år. Där togs bland annat beslut om att:
Mål för 2030 ska vara ”helt i linje” med målet för 2050
Ramverket ska utformas ”på grundval av” kommissionens meddelande;
Återkomma till frågan vid Europeiska rådet i juni för en avstämning och ta beslut vid Europeiska Rådet senast i oktober.
Kommissionen och rådet uppmanades vid Europeiska rådet i mars att arbeta vidare med bland annat att:
Analysera följderna för enskilda medlemsstater av kommissionens förslag
Utarbeta mekanismer som leder till en övergripande rättvis ansvarsfördelning och främjar en modernisering av energisektorn,
Utveckla åtgärder för att förhindra potentiellt koldioxidläckage och efterlysa långsiktig planeringssäkerhet för industriella investeringar
Med anledning av konflikten i Ukraina i finns i slutsatserna nu också
ett nytt starkt fokus på försörjningstrygghet. Kommissionen fick i uppdrag att till juni månad föreslå mål för gränsöverskridande infrastruktur till 2030 samt en plan för att minska EU:s energiberoende, något som Kommissionen presenterade 28 maj.
Frågan har eller kommer även att behandlas i flera av rådets konstellationer (Miljö, Konkurrenskraft, Energi, Ekofin, Jordbruks- och fiskerådet) samt i Europeiska rådet.
Inför Miljörådet den 12 juni har det grekiska ordförandeskapet tagit fram två diskussionsfrågor:
Vilka sektorer, i ett nationellt perspektiv, har möjlighet att bidra med signifikanta utsläppsminskningar eller där utmaningarna för utsläppsminskningar är större i ett 2030 perspektiv? Hur kan dessa möjligheter och utmaningar beaktas i styrmedel och åtgärder för energi och klimat efter 2020?
Vilka typer av styrmedel och åtgärder på EU-nivå kan bidra till att möta investeringsbehoven för energi- och klimatramverket till 2030?
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artiklarna 191 och 194 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller dokument (2014) 15 slutlig.
Artikel 192(1) vad gäller dokument (2014) 20 slutlig.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till ett ramverk för EU:s klimat- och energipolitik för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas. Regeringen anser att det är av högsta prioritet att EU enas om ett ambitiöst ramverk senast vid Europeiska rådet i oktober 2014. Mål bör sättas om att minska växthusgaser inom EU med 40% till 2030 jämfört med 1990 och fördelas mellan medlemsländerna på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen kan därutöver tänka sig ytterligare 10 % utsläppsminskning i form av internationella kreditet förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Ett bindande mål på EU-nivå om minst 27 % förnybar energi bör också ingå.
Den starka kopplingen mellan planen för EU:s minskade energiberoende och 2030-ramverket gör att dessa bör hanteras samlat, senast vid ER i oktober. Utvecklingen i Ukraina understryker behovet av ett beslut om ett ramverk till 2030. Ett ambitiöst klimat- och energiramverk baserat på kommissionens förslag innebär viktiga steg även för att minska EU:s energiberoende och öka försörjningstryggheten.
Regeringen analyserar för närvarande potentialen för utsläppsminskningar nationellt fram till 2030.
Resultat från Naturvårdsverkets underlag till svensk färdplan visar att de största potentialerna i den icke-handlande sektorn finns i transportsektorn. Fortsatta analyser behövs för att kvantifiera potentialerna och bedöma kostnader och andra konsekvenser som är förknippade med att realisera potentialerna.
De svenska energi- och koldioxidskatterna har varit och är viktiga styrmedel för att reducera utsläppen av växthusgaser. Det är angeläget att gemenskapsrätten utformas så att det är möjligt för medlemsstaterna att tillämpa en kostnadseffektiv användning av koldioxidbeskattning och andra styrmedel. Det är vidare viktigt att EU följer upp CO2-kraven för personbilar och lätta nyttofordon med nya och skärpta mål för de genomsnittliga utsläppen för perioden efter 2020.
Vidare anser regeringen att produktrelaterad lagstiftning såsom Ekodesigndirektivet och fortsatta insatser för att fasa ut användning och utsläpp av f-gaser kan ha betydelse för att minska växthusgasutsläppen inom EU.
Regeringen analyserar olika mekanismer som resulterar i en övergripande rättvis ansvarsfördelning i enlighet med överenskommelsen på Europeiska rådet i mars 2014. . Detta gäller t.ex. fördelningen av utsläppsutrymme, handelsmekanismer liksom stödsystem och finansieringsvägar.
I ett 2030 perspektiv måste alla medlemsstater införa åtgärder och bidra till utsläppsminskingar. Regeringen anser att utsläppsutrymme ska fördelas mellan medlemstaterna på ett kostnadseffektivt sätt. Detta för att EU ska få till stånd så stora utsläppsminskningar som möjligt till minsta kostnad.
Regeringen är generellt positiv till samarbetsmekanismer mellan medlemsstaterna då det skapar förutsättningar för ett kostnadseffektivt genomförande och anser att möjligheten för medlemsstaterna att överföra utsläppsutrymme sinsemellan den icke-handlande sektorn bör finnas kvar efter 2020. EU:s finansiella institutioner bör också kunna spela en roll för att få till stånd nödvändiga investeringar. Det är viktigt att institutionernas riktlinjer och investeringsbeslut tar EU:s klimat- och energimål i beaktande.
Vidare anser regeringen att det är viktigt att beslutet att 20 % av MFF (Multiannual Financial Framework, EU:s långtidsbudget) ska gå till att klimatåtgärder fullföljs.
Regeringen anser att upptag och utsläpp av växthusgaser från skog- och markanvändning bör tas till vara som en del av klimatpolitiken. Upptag och utsläpp av växthusgaser från skog- och markanvändningen behöver dock hanteras med hänsyn till de stora osäkerheter som finns i beräkningarna av växthusgasflöden. Skogens centrala roll för produktion av hållbar bioenergi och klimatsmarta material, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt skogens långsiktiga produktionshorisont måste också beaktas. Sverige värnar dessutom om MS nationella kompentens över skogspolitiken.
Det är viktigt att säkerställa att ett eventuellt inkluderande av skog- och markanvändning görs utan att ambitionsnivån minskar.
Regeringen analyserar för närvarande frågan om hur upptag och utsläpp av växthusgaser inom jordbrukssektorn respektive skog och markanvändning ska hanteras inom ramen för framtida klimatmål inom EU.
Sverige anser att eventuella åtgärder för att förhindra koldioxidläckage bör införas på ett harmoniserat sätt i hela EU för att undvika risken för snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Regeringen anser att fri tilldelning av utsläppsrätter fortsatt kan utgöra ett verktyg för att undvika koldioxidläckage. Det är dock viktigt att säkerställa att det bara är de verkligt konkurrensutsatta som får kompensation vilket innebär att kriterierna för den lista som definierar konkurrensutsatta branscher s.k. ”carbon leakage list” bör ses över.
Regeringen stödjer ett mål på minst 27 % förnybar energi inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländerna. I och med att detta mål inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Målet om förnybar energi ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringens syn på 27 % - målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutveckling. Regeringen anser att syftet med 27 % - målet är att fasa ut fossila bränslen och att utsläppsmålet är överordnat målet om förnybar energi eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar.
Regeringen vill stärka och utveckla handelssystemet EU ETS för att säkerställa och främja dess roll som det centrala och kostnadseffektiva verktyget i den europeiska klimatpolitiken. Förslag som stärker EU ETS behöver nu behandlas med prioritet. För att åtgärda nuvarande överskottsituation och stärka handelssystemet och dess prissignal behöver åtgärder genomföras i närtid, innan 2020. Förslaget om en marknadsstabilitetsreserv kan vara ett bidrag till detta och ett sätt att stärka handelssystemet. Nu pågår analys och diskussion av reservens utformning inklusive analys av hur olika val av startår och tröskelvärden kan påverka marknaden. Andra förslag som skulle kunna vara aktuella är en permanent annullering av utsläppsrätter eller en tidigarelagd justering av den linjära faktor som minskar taket i handelssystemet.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet antog den 5 februari en resolution 2013/2135(INI) som bl.a. innebär stöd till ett bindande klimatmål inom EU på minst
40 %, ett bindande mål om förnybar energi på minst 30 % och ett bindande energieffektiviseringsmål på 40 %. Parlamentet betonar att ett mål för förnybar energi bör genomföras med hjälp av nationella mål för de enskilda staterna, där det tas hänsyn till varje enskild medlemsstats situation och möjligheter. Europaparlamentet betonar sambandet mellan målen och dess roll i att nå 2030 målen på ett kostnadseffektivt sätt.
Europaparlamentet understryker även vikten av en tidig överenskommelse om ramverket med hänsyn till de internationella klimatförhandlingarna. En tidig överenskommelse är även av vikt för att medlemsländer och industrin kan göra nödvändiga investeringar för klimatet, förnybar energi och energieffektivisering.
Förslaget
Kommissionens meddelande innehåller förslag till en målstruktur för klimat- och energipolitiken till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40% för utsläppsminskningar inom EU och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 % till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, kommissionen aviserar att man avser att återkomma till frågan efter avslutad översyn av direktivet om energieffektivisering senare i år. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Vidare föreslås att ramverket ska följas upp av nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. Kommissionen anser att utsläpp och upptag från jordbrukssektorn samt skog och markanvändning ska inkluderas i ett mål om minskade växthusgasutsläpp till 2030. Däremot utelämnas skog och markanvändning helt i kommissionens konsekvensanalys om utsläppsminskningar om 40 procent. Kommissionen visar också på olika sätt att inkludera kolflöden från skog och markanvändning i ett klimatmål. Dessutom förs ett resonemang kring att eventuellt bryta ut jordbrukssektorn från övriga utsläpp inom icke-handlande sektorn och istället lägga ihop jordbruk och LULUCF i någon form av separat åtagande. Kommissionen menar att ytterligare analyser krävs kring formerna för hur dessa flöden ska inkluderas.
I samband med ramverket presenterades också ett förslag till beslut om förändringar av direktivet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) genom att upprätta och funktion av en stabilitetsreserv för EU:s system för handels med utsläppsrätter. Stabilitetsreserven reglerar mängden auktionerade utsläppsrätter varje år beroende på befintligt utbud av utsläppsrätter och föreslås träda ikraft under den fjärde handelsperioden d.v.s. först år 2021.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Kommissionens meddelande om ett 2030 ramverk innehåller inga lagförslag. Därför är det i dagsläget inte möjligt att analysera konsekvenserna för svensk rätt.
Förslaget om att införa en stabilitetsreserv påverkar inte svensk lagstiftning. Eventuella ändringar i auktionskalendern föranleder inte heller separata ändringar i svensk lagstiftning då EU:s auktionsförordning (1031/2010) gäller som svensk rätt.
Ekonomiska konsekvenser
Regeringen har gett uppdrag till Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet att ta fram konsekvensanalyser av ett Klimat- och energiramverk. Uppdragen ska slutredovisas den 15 oktober 2014.
I kommissionens konsekvensanalys har ett referensscenario tagits fram för utvecklingen till år 2030.
Ett antal andra scenarier med olika målstruktur och mål för växthusgasutsläpp, förnybar energi och energieffektivisering jämförs med referensscenariot i termer av ekonomisk utveckling, utsläpp av växthusgaser, energisystemkostnad samt ett antal andra kvantifierade variabler. Enligt kommissionens analys skulle en kostnadseffektiv fördelning av ett utsläppsminskningsmål på 40 procent och ett mål på förnybar energi på 27 procent ge en effekt på EU-nivå på -0,45 procent av BNP år 2030, en siffra som inte inkluderar vissa effekter som exempelvis minskade luftföroreningar. Kommissionen redovisar inte hur denna minskade BNP fördelar sig på medlemsstaterna. En kostnadseffektiv fördelning av ett utsläppsminskningsmål, i enlighet med kommissionens beräkningar resulterar i att utsläppsminskningarna relativt sett blir stora i de mindre rika medlemsländerna och de skulle därför få störst negativ påverkan på sin BNP-utveckling. Effekten på Sverige skulle i detta scenario troligtvis bli mindre än snittet för EU. Skulle utsläppsminskningarna fördelas mindre kostnadseffektivt skulle effekten på EU som helhet bli större.
Effekten på BNP beror också på hur åtgärder för utsläppsminskningar genomförs, t.ex. kan möjlighetenen att föra över utsläppsutrymme mellan medlemstaterna bidra till ett mer kostnadseffektivt genomförande eller att samarbeta om utveckling av förnybar energi där kostnaden är lägst. Hur man väljer att hantera jordbrukssektorn respektive skog och markanvändning kan också påverka kostnadseffektiviteten. Införandet av en stabilitetsreserv kan få en begränsad påverkan på statens intäkter från auktionering av utsläppsrätter. Auktionsintäkterna kan komma att ändras över tiden med kommissionens förslag och eventuellt även påverkas nivåmässigt. Beräkningar av auktionsintäkter för framtida år kan också bli svårare och mindre förutsebart i och med att antalet utsläppsrätter som ska auktioneras ut kan justeras från år till år beroende på överskottets storlek. Samtidigt är syftet med förslaget att skapa en mer förutsägbar marknad för utsläppsrätter med en stabilare prisnivå. De budgetära konsekvenserna för Sverige av förslaget jämfört med ett oförändrat handelssystem bedöms därför sammantaget som små.
Enskilda och företag kan påverkas av förslaget genom effekten på priset på utsläppsrätter och sekundära effekter på särskilt el- och bränslepriser.
Övrigt - Fortsatt behandling av ärendet
I enlighet med vad som bestämdes vid ER i mars ska ER att ha en avstämning i frågan på mötet den 20-21 juni och ska fatta ett slutgiltigt beslut kring ramverket för klimat- och energi senast i oktober 2014.
2014-06-02
Miljödepartementet
Klimatenheten
Rådets möte (miljö) den 12 juni 2014
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Meddelande från kommissionen– EU:s ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030
Dokument:
KOM (2014) 15 Meddelande från kommissionen– EU-ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030
KOM (2014) 20 Förslag till beslut rörande etablerandet och funktionen av en stabilitetsreserv för gemenskapens system för handel med utsläppsrätter, revidering av direktiv 2003/87/EC
Fakta-PM 2013/14:FPM 56, Ett ramverk för klimat och energi för perioden från 2020 till 2030
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 28 februari 2014.
Bakgrund
Europeiska rådet har beslutade 2009 om ett mål för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 % till 2050 i samband med de enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC) nödvändiga utsläppsminskningar från de industrialiserade länderna som grupp, för att kunna hålla den globala temperaturökningen under två grader Celsius. Ett antal steg har tagits för att förtydliga vad detta innebär för EU för tiden fram till 2050.
Den 22 januari i år presenterade kommissionen ett förslag till ramverk för EU:s klimat- och energipolitik fram till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40% för EU-interna utsläppsminskningar och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27% till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, kommissionen aviserar att den avser att återkomma till frågan efter avslutad översyn av direktivet om energieffektivisering senare i sommar eller tidig höst. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ramverket ska enligt förslaget följas upp med nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. Kommissionen föreslog som en del av ramverket att en stabilitetsreserv av utsläppsrätter införs från 2021 i EU: system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) (KOM(2014) 20 slutlig). Reserven ska stabilisera tillgången på utsläppsrätter i systemet för att förhindra att stora överskott eller underskott uppstår och därmed förhindra stora prisvariationer.
Förslaget till ramverk behandlades vid Europeiska Rådets (ER) möte den 20-21 mars i år. Där togs bland annat beslut om att:
Mål för 2030 ska vara ”helt i linje” med målet för 2050
Ramverket ska utformas ”på grundval av” kommissionens meddelande;
Återkomma till frågan vid Europeiska rådet i juni för en avstämning och ta beslut vid Europeiska Rådet senast i oktober.
Kommissionen och rådet uppmanades vid Europeiska rådet i mars att arbeta vidare med bland annat att:
Analysera följderna för enskilda medlemsstater av kommissionens förslag
Utarbeta mekanismer som leder till en övergripande rättvis ansvarsfördelning och främjar en modernisering av energisektorn,
Utveckla åtgärder för att förhindra potentiellt koldioxidläckage och efterlysa långsiktig planeringssäkerhet för industriella investeringar
Med anledning av konflikten i Ukraina i finns i slutsatserna nu också
ett nytt starkt fokus på försörjningstrygghet. Kommissionen fick i uppdrag att till juni månad föreslå mål för gränsöverskridande infrastruktur till 2030 samt en plan för att minska EU:s energiberoende, något som Kommissionen presenterade 28 maj.
Frågan har eller kommer även att behandlas i flera av rådets konstellationer (Miljö, Konkurrenskraft, Energi, Ekofin, Jordbruks- och fiskerådet) samt i Europeiska rådet.
Inför Miljörådet den 12 juni har det grekiska ordförandeskapet tagit fram två diskussionsfrågor:
Vilka sektorer, i ett nationellt perspektiv, har möjlighet att bidra med signifikanta utsläppsminskningar eller där utmaningarna för utsläppsminskningar är större i ett 2030 perspektiv? Hur kan dessa möjligheter och utmaningar beaktas i styrmedel och åtgärder för energi och klimat efter 2020?
Vilka typer av styrmedel och åtgärder på EU-nivå kan bidra till att möta investeringsbehoven för energi- och klimatramverket till 2030?
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artiklarna 191 och 194 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller dokument (2014) 15 slutlig.
Artikel 192(1) vad gäller dokument (2014) 20 slutlig.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till ett ramverk för EU:s klimat- och energipolitik för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas. Regeringen anser att det är av högsta prioritet att EU enas om ett ambitiöst ramverk senast vid Europeiska rådet i oktober 2014. Mål bör sättas om att minska växthusgaser inom EU med 40% till 2030 jämfört med 1990 och fördelas mellan medlemsländerna på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen kan därutöver tänka sig ytterligare 10 % utsläppsminskning i form av internationella kreditet förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Ett bindande mål på EU-nivå om minst 27 % förnybar energi bör också ingå.
Den starka kopplingen mellan planen för EU:s minskade energiberoende och 2030-ramverket gör att dessa bör hanteras samlat, senast vid ER i oktober. Utvecklingen i Ukraina understryker behovet av ett beslut om ett ramverk till 2030. Ett ambitiöst klimat- och energiramverk baserat på kommissionens förslag innebär viktiga steg även för att minska EU:s energiberoende och öka försörjningstryggheten.
Regeringen analyserar för närvarande potentialen för utsläppsminskningar nationellt fram till 2030.
Resultat från Naturvårdsverkets underlag till svensk färdplan visar att de största potentialerna i den icke-handlande sektorn finns i transportsektorn. Fortsatta analyser behövs för att kvantifiera potentialerna och bedöma kostnader och andra konsekvenser som är förknippade med att realisera potentialerna.
De svenska energi- och koldioxidskatterna har varit och är viktiga styrmedel för att reducera utsläppen av växthusgaser. Det är angeläget att gemenskapsrätten utformas så att det är möjligt för medlemsstaterna att tillämpa en kostnadseffektiv användning av koldioxidbeskattning och andra styrmedel. Det är vidare viktigt att EU följer upp CO2-kraven för personbilar och lätta nyttofordon med nya och skärpta mål för de genomsnittliga utsläppen för perioden efter 2020.
Vidare anser regeringen att produktrelaterad lagstiftning såsom Ekodesigndirektivet och fortsatta insatser för att fasa ut användning och utsläpp av f-gaser kan ha betydelse för att minska växthusgasutsläppen inom EU.
Regeringen analyserar olika mekanismer som resulterar i en övergripande rättvis ansvarsfördelning i enlighet med överenskommelsen på Europeiska rådet i mars 2014. . Detta gäller t.ex. fördelningen av utsläppsutrymme, handelsmekanismer liksom stödsystem och finansieringsvägar.
I ett 2030 perspektiv måste alla medlemsstater införa åtgärder och bidra till utsläppsminskingar. Regeringen anser att utsläppsutrymme ska fördelas mellan medlemstaterna på ett kostnadseffektivt sätt. Detta för att EU ska få till stånd så stora utsläppsminskningar som möjligt till minsta kostnad.
Regeringen är generellt positiv till samarbetsmekanismer mellan medlemsstaterna då det skapar förutsättningar för ett kostnadseffektivt genomförande och anser att möjligheten för medlemsstaterna att överföra utsläppsutrymme sinsemellan den icke-handlande sektorn bör finnas kvar efter 2020. EU:s finansiella institutioner bör också kunna spela en roll för att få till stånd nödvändiga investeringar. Det är viktigt att institutionernas riktlinjer och investeringsbeslut tar EU:s klimat- och energimål i beaktande.
Vidare anser regeringen att det är viktigt att beslutet att 20 % av MFF (Multiannual Financial Framework, EU:s långtidsbudget) ska gå till att klimatåtgärder fullföljs.
Regeringen anser att upptag och utsläpp av växthusgaser från skog- och markanvändning bör tas till vara som en del av klimatpolitiken. Upptag och utsläpp av växthusgaser från skog- och markanvändningen behöver dock hanteras med hänsyn till de stora osäkerheter som finns i beräkningarna av växthusgasflöden. Skogens centrala roll för produktion av hållbar bioenergi och klimatsmarta material, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt skogens långsiktiga produktionshorisont måste också beaktas. Sverige värnar dessutom om MS nationella kompentens över skogspolitiken.
Det är viktigt att säkerställa att ett eventuellt inkluderande av skog- och markanvändning görs utan att ambitionsnivån minskar.
Regeringen analyserar för närvarande frågan om hur upptag och utsläpp av växthusgaser inom jordbrukssektorn respektive skog och markanvändning ska hanteras inom ramen för framtida klimatmål inom EU.
Sverige anser att eventuella åtgärder för att förhindra koldioxidläckage bör införas på ett harmoniserat sätt i hela EU för att undvika risken för snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Regeringen anser att fri tilldelning av utsläppsrätter fortsatt kan utgöra ett verktyg för att undvika koldioxidläckage. Det är dock viktigt att säkerställa att det bara är de verkligt konkurrensutsatta som får kompensation vilket innebär att kriterierna för den lista som definierar konkurrensutsatta branscher s.k. ”carbon leakage list” bör ses över.
Regeringen stödjer ett mål på minst 27 % förnybar energi inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländerna. I och med att detta mål inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Målet om förnybar energi ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringens syn på 27 % - målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutveckling. Regeringen anser att syftet med 27 % - målet är att fasa ut fossila bränslen och att utsläppsmålet är överordnat målet om förnybar energi eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar.
Regeringen vill stärka och utveckla handelssystemet EU ETS för att säkerställa och främja dess roll som det centrala och kostnadseffektiva verktyget i den europeiska klimatpolitiken. Förslag som stärker EU ETS behöver nu behandlas med prioritet. För att åtgärda nuvarande överskottsituation och stärka handelssystemet och dess prissignal behöver åtgärder genomföras i närtid, innan 2020. Förslaget om en marknadsstabilitetsreserv kan vara ett bidrag till detta och ett sätt att stärka handelssystemet. Nu pågår analys och diskussion av reservens utformning inklusive analys av hur olika val av startår och tröskelvärden kan påverka marknaden. Andra förslag som skulle kunna vara aktuella är en permanent annullering av utsläppsrätter eller en tidigarelagd justering av den linjära faktor som minskar taket i handelssystemet.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet antog den 5 februari en resolution 2013/2135(INI) som bl.a. innebär stöd till ett bindande klimatmål inom EU på minst
40 %, ett bindande mål om förnybar energi på minst 30 % och ett bindande energieffektiviseringsmål på 40 %. Parlamentet betonar att ett mål för förnybar energi bör genomföras med hjälp av nationella mål för de enskilda staterna, där det tas hänsyn till varje enskild medlemsstats situation och möjligheter. Europaparlamentet betonar sambandet mellan målen och dess roll i att nå 2030 målen på ett kostnadseffektivt sätt.
Europaparlamentet understryker även vikten av en tidig överenskommelse om ramverket med hänsyn till de internationella klimatförhandlingarna. En tidig överenskommelse är även av vikt för att medlemsländer och industrin kan göra nödvändiga investeringar för klimatet, förnybar energi och energieffektivisering.
Förslaget
Kommissionens meddelande innehåller förslag till en målstruktur för klimat- och energipolitiken till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40% för utsläppsminskningar inom EU och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 % till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, kommissionen aviserar att man avser att återkomma till frågan efter avslutad översyn av direktivet om energieffektivisering senare i år. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Vidare föreslås att ramverket ska följas upp av nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. Kommissionen anser att utsläpp och upptag från jordbrukssektorn samt skog och markanvändning ska inkluderas i ett mål om minskade växthusgasutsläpp till 2030. Däremot utelämnas skog och markanvändning helt i kommissionens konsekvensanalys om utsläppsminskningar om 40 procent. Kommissionen visar också på olika sätt att inkludera kolflöden från skog och markanvändning i ett klimatmål. Dessutom förs ett resonemang kring att eventuellt bryta ut jordbrukssektorn från övriga utsläpp inom icke-handlande sektorn och istället lägga ihop jordbruk och LULUCF i någon form av separat åtagande. Kommissionen menar att ytterligare analyser krävs kring formerna för hur dessa flöden ska inkluderas.
I samband med ramverket presenterades också ett förslag till beslut om förändringar av direktivet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) genom att upprätta och funktion av en stabilitetsreserv för EU:s system för handels med utsläppsrätter. Stabilitetsreserven reglerar mängden auktionerade utsläppsrätter varje år beroende på befintligt utbud av utsläppsrätter och föreslås träda ikraft under den fjärde handelsperioden d.v.s. först år 2021.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Kommissionens meddelande om ett 2030 ramverk innehåller inga lagförslag. Därför är det i dagsläget inte möjligt att analysera konsekvenserna för svensk rätt.
Förslaget om att införa en stabilitetsreserv påverkar inte svensk lagstiftning. Eventuella ändringar i auktionskalendern föranleder inte heller separata ändringar i svensk lagstiftning då EU:s auktionsförordning (1031/2010) gäller som svensk rätt.
Ekonomiska konsekvenser
Regeringen har gett uppdrag till Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet att ta fram konsekvensanalyser av ett Klimat- och energiramverk. Uppdragen ska slutredovisas den 15 oktober 2014.
I kommissionens konsekvensanalys har ett referensscenario tagits fram för utvecklingen till år 2030.
Ett antal andra scenarier med olika målstruktur och mål för växthusgasutsläpp, förnybar energi och energieffektivisering jämförs med referensscenariot i termer av ekonomisk utveckling, utsläpp av växthusgaser, energisystemkostnad samt ett antal andra kvantifierade variabler. Enligt kommissionens analys skulle en kostnadseffektiv fördelning av ett utsläppsminskningsmål på 40 procent och ett mål på förnybar energi på 27 procent ge en effekt på EU-nivå på -0,45 procent av BNP år 2030, en siffra som inte inkluderar vissa effekter som exempelvis minskade luftföroreningar. Kommissionen redovisar inte hur denna minskade BNP fördelar sig på medlemsstaterna. En kostnadseffektiv fördelning av ett utsläppsminskningsmål, i enlighet med kommissionens beräkningar resulterar i att utsläppsminskningarna relativt sett blir stora i de mindre rika medlemsländerna och de skulle därför få störst negativ påverkan på sin BNP-utveckling. Effekten på Sverige skulle i detta scenario troligtvis bli mindre än snittet för EU. Skulle utsläppsminskningarna fördelas mindre kostnadseffektivt skulle effekten på EU som helhet bli större.
Effekten på BNP beror också på hur åtgärder för utsläppsminskningar genomförs, t.ex. kan möjlighetenen att föra över utsläppsutrymme mellan medlemstaterna bidra till ett mer kostnadseffektivt genomförande eller att samarbeta om utveckling av förnybar energi där kostnaden är lägst. Hur man väljer att hantera jordbrukssektorn respektive skog och markanvändning kan också påverka kostnadseffektiviteten. Införandet av en stabilitetsreserv kan få en begränsad påverkan på statens intäkter från auktionering av utsläppsrätter. Auktionsintäkterna kan komma att ändras över tiden med kommissionens förslag och eventuellt även påverkas nivåmässigt. Beräkningar av auktionsintäkter för framtida år kan också bli svårare och mindre förutsebart i och med att antalet utsläppsrätter som ska auktioneras ut kan justeras från år till år beroende på överskottets storlek. Samtidigt är syftet med förslaget att skapa en mer förutsägbar marknad för utsläppsrätter med en stabilare prisnivå. De budgetära konsekvenserna för Sverige av förslaget jämfört med ett oförändrat handelssystem bedöms därför sammantaget som små.
Enskilda och företag kan påverkas av förslaget genom effekten på priset på utsläppsrätter och sekundära effekter på särskilt el- och bränslepriser.
Övrigt - Fortsatt behandling av ärendet
I enlighet med vad som bestämdes vid ER i mars ska ER att ha en avstämning i frågan på mötet den 20-21 juni och ska fatta ett slutgiltigt beslut kring ramverket för klimat- och energi senast i oktober 2014.