Miljö, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50C507
Kommenterad dagordning rådet
2026-06-11
Klimat- och näringslivsdepartementet
Sekretariatet för EU och internationella frågor
Rådets möte (miljöministrarna) den 25 juni 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Förslag till revidering av Europaparlamentets och rådets förordning om CO2-krav för nya lätta fordon samt fordonsmärkning
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Framstegsrapport
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas presentera en framstegsrapport om förhandlingarna om revideringen av CO₂‑kraven för nya lätta fordon samt om fordonsmärkning. Kommissionen lade i december 2025 fram ett förslag med en mer flexibel och teknikneutral ansats. Enligt förslaget ska 2035‑målet, i stället för att nås till 100 % genom elektrifiering, uppfyllas till 90 % via elektrifiering och till 10 % via flexibilitetsmekanismer, såsom bränsle- och stålkrediter. Förslaget innehåller även vissa lättnader i delmålet för 2030, såsom möjlighet till flerårig uppfyllelse och användning av superkrediter.
Förslaget ingår i ett bredare fordonspaket och kompletterades den 4 mars 2026 genom Förordningen om industriell acceleration och omställning (Industrial Accelerator Act), som innehåller krav på EU‑tillverkning för super- och stålkrediterna. I rådet behandlades ärendet senast den 21 maj 2026, då ordförandeskapet lade fram ett kompromissförslag med fokus på
fordonsmärkning. Samtidigt bereder Europaparlamentet förslaget inför en planerad omröstning i november 2026.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen verkar för att 2035‑målet fortsatt ska uppfyllas genom elektrifiering. Denna prioritering har stärkts under våren, mot bakgrund av det geopolitiska läget och utvecklingen på energimarknaden.
Om det ändå behövs flexibilitetsmekanismer föredrar regeringen stålkrediter, eftersom de, rätt utformade, kan öka efterfrågan på fossilfritt stål och gynna svenska företag. Regeringen vill däremot undvika eller kraftigt begränsa bränslekrediter, både i omfattning och vilka bränslen som inkluderas, eftersom utsläppsminskningar från bränslekrediter redan räknas inom andra regelverk (Förnybartdirektivet (EU) 2018/2001).
Regeringen är skeptisk till superkrediter och skulle föredra incitament för att främja tekniker och material för elbilar, snarare än att särskilt gynna små elbilar.
Regeringen kritiserar också att öppna pooler inte likställs med slutna, eftersom det snedvrider konkurrensen mellan tillverkare inom och utanför företagskoncerner samt att det kan missgynna föregångare i omställningen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet den 24 februari 2026. Revideringen av CO₂-kraven för nya lätta fordon samt fordonsmärkning behandlades av riksdagen inför miljörådet i miljö- och jordbruksutskottet den 12 mars 2026 samt i EU- nämnden den 13 mars 2026.
Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingarna väntas fortsätta i rådets arbetsgrupp för miljöfrågor.
Faktapromemoria: Revidering av koldioxidkraven för lätta fordon och av EU:s regler om fordonsmärkning 2025/26:FPM74
4.Natur, företag och konkurrenskraft: hantering av riskerna för förlust av biologisk mångfald
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
2 (5)
Förslagets innehåll: Vid rådsmötet väntas ministrarna ha en diskussion på
temat Natur, företag och konkurrenskraft: hantering av riskerna för förlust av biologisk mångfald. Bakgrundsunderlaget inför rådsmötet finns ännu inte tillgängligt.
Förslag till svensk ståndpunkt: I februari 2026 beslutade regeringen om en ny strategi och handlingsplan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, i syfte att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald i Sverige.
I den beslutade strategin framgår att regeringens inriktning är att dialog, samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning om näringslivets beroende och påverkan på biologisk mångfald bör stärkas mellan myndigheter och aktörer. I samverkan ska konkreta och effektiva möjligheter för företag att arbeta genom sin värdekedja för minskad direkt och indirekt påverkan på biologisk mångfald, som stärker företagens konkurrenskraft och beredskap, både lokalt, regionalt inom EU och globalt uppmärksammas, och förslag till fortsatt arbete ska tas fram. Klimat, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald behöver hanteras samlat, och digitaliseringens möjligheter behöver uppmärksammas. Statligt ägda bolag med väsentlig påverkan på biologisk mångfald förväntas bidra genom ambitiösa målsättningar och konkreta omställningsplaner som leder till minskad negativ påverkan och ökat positivt bidrag. Regeringen ser positivt på EU:s arbete med naturkrediter, som ett sätt för investerare att bidra till en naturpositiv ekonomi.
I övrigt vill regeringen framhålla att företagens arbete med naturrelaterade risker och biologisk mångfald kan ske på ett sätt som stärker konkurrenskraft, innovationsförmåga och beredskap.
För regeringen är det viktigt att bioekonomins och de areella näringarnas roll som en del av omställningen synliggörs.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: ej aktuellt
Fortsatt behandling av ärendet: ej aktuellt
Faktapromemoria: ej aktuellt
3 (5)
5.EU:s vattenresiliensstrategi – Ett år senare: lägesbild och vägen framåt
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Den 4 juni 2025 antog kommissionen EU:s strategi för
vattenresiliens. Strategin har tre huvudsakliga mål: (1) Återställa och skydda vattnets kretslopp; (2) Bygga en vattensmart ekonomi som främjar EU:s vattenindustri; (3) Säkra rent och prisvärt vatten och sanitet för alla. Den vägledande principen för strategin är vatteneffektivitet först. Sammantaget föreslår kommissionen närmare 50 åtgärder. Rådsslutsatserna antogs den 21 oktober 2025 och det första forumet ägde rum den 8 december 2025. Bakgrundsunderlaget inför rådsmötet finns ännu inte tillgängligt.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar EU:s
vattenresiliensstrategi och anser att den behövs av flera skäl: för att öka beredskapen och hantera klimatförändringarnas effekter på vattenkvantitet och -kvalitet, stärka näringslivets utveckling och konkurrenskraft, skydda biologisk mångfald och ekosystem samt säkerställa tillgång till säkert dricksvatten. Strategin bidrar därmed till en robust samhällsutveckling inom Europa. Grundläggande för kostnadseffektiva åtgärder är ett helhetsperspektiv från källa till hav, det vill säga hela avrinningsområdet. Regeringen arbetar för att bidra till genomförandet av strategin.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet den 16 oktober och EU-nämnden den 17 oktober 2025.
Fortsatt behandling av ärendet: Kommissionen har under våren 2026 skickat ut en bred inbjudan om att ansöka till en intressentplattform som en informell expertgrupp till stöd för genomförande av strategin. Det första mötet väntas äga rum i höst.
Faktapromemoria: EU:s strategi för vattenresiliens 2024/25:FPM51
6.Framtiden för EU:s kemikalieförordning Reach Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
4 (5)
Förslagets innehåll: Det cypriotiska ordförandeskapet har på förslag från Frankrike och med stöd av bland annat Sverige, tagit initiativ till en diskussion om EU:s kemikalieförordning Reach mot bakgrund av att kommissionen i april meddelade att den inte avser att lägga fram något förslag till revidering av förordningen. Det cypriotiska ordförandeskapet väntas skicka ut ett underlag med diskussionsfrågor. Frankrike avser att bidra till diskussionen med en not om hur kontrollen av importerade varor skulle kunna stärkas och om vilka ytterligare initiativ som borde tas inom kommittologin.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att ordförandeskapet och Frankrike tagit initiativ till en diskussion på detta tema.
Regeringen delar Frankrikes bedömning att det i dag finns stora utmaningar i kontrollen av att importerade varor uppfyller reglerna i Reach och att den situationen är skadlig för skyddet av människa och miljö såväl som för konkurrenskraften hos EU:s industri. Regeringen välkomnar därför en fördjupad analys av möjligheterna att stärka kontrollmöjligheterna via en särskild rättsakt.
Regeringen delar Frankrikes uppfattning att det inom kommittologin bör ges hög prioritet åt att anpassa datakraven i Reach till de nya faroklasserna i förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Detta är inte minst angeläget för att minimera människors exponering för hormonstörande ämnen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: ej aktuellt.
Fortsatt behandling av ärendet: ej känt.
Faktapromemoria: ej aktuellt.
5 (5)