Miljö, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:29AB06
Rådspromemoria
Bilaga 3 2011-09-29
Utrikesdepartementet
Enheten för utvecklingspolitik
Rådets möte (miljö) den 10 oktober 2011
Dagordningspunkt 6
Rubrik: Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning
–Antagande av rådets slutsatser
Dokument: 14502/11
Tidigare dokument:
Faktapromemoria 2010/11:FPM142, Utrikesdepartementet.
Meddelande om hållbar utveckling inför Rio +20.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej.
Bakgrund
FN:s generalförsamling beslutade 2010 att en FN-konferens om hållbar utveckling (UNCSD, även kallad Rio +20) ska äga rum i Brasilien 4-6 juni 2012. Målet med konferensen är bl.a. att säkra förnyat politiskt engagemang för hållbar utveckling.
Konferensens två teman är grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning samt det institutionella ramverket för hållbar utveckling. Ordförandeskapet har på basis av kommissionens meddelande om Rio +20 (KOM (2011) 363) föreslagit rådsslutsatser inför fortsatta förhandlingar inför konferensen.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med konsensus.
2
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att miljörådet antar rådsslutsatser på basis av kommissionens meddelande. Rådsslutsatserna reflekterar regeringens prioriteringar. Regeringen anser att det är viktigt att rådsslutsatserna slår an en hög ambitionsnivå.
Rådsslutsatserna betonar att ett konkret resultat från Rio +20 bör inkludera en färdplan för grön ekonomi med specifika mål och åtgärder. Detta är i linje med regeringens förväntningar på att Rio +20 ska leverera konkreta mål som stärker omställningen till en grön ekonomi. Regeringen anser att det är viktigt att EU är en konstruktiv och lyhörd aktör i förberedelserna inför Rio +20 liksom att olika aktörer och intressegrupper har en viktig roll i förberedelserna inför och i uppföljningen av konferensen, vilket återspeglas i rådsslutsatserna.
Regeringen har betonat kopplingen mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga) vilken nu återspeglas i rådsslutsatserna.
Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är centrala för en hållbar utveckling. Regeringen har fått gehör för att detta ska lyftas fram i rådsslutsatserna.
Regeringen anser att vatten, energi och jordbruk inklusive livsmedel är centrala områden att behandla vid en övergång till en grön ekonomi, vilket också lyfts fram i rådsslutsatserna. Regeringen har fått gehör för att lyfta fram hållbar produktion och konsumtion. Regeringen är positiv till att rådsslutsatserna betonar att den privata sektorn har en nyckelroll i övergången till en grön ekonomi genom bl.a. företagens samhällsansvar.
Regeringen anser att det finns ett stort behov av att stärka det institutionella ramverket för hållbar utveckling, inklusive den internationella miljöförvaltningen. Regeringen är positiv till att rådsslutsatserna förordar vikten av en bättre integrering av miljöfrågor i FN:s arbete, ett stärkt UNEP samt mer effektivt genomförande av de internationella miljöavtalen.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ingen formell roll vid antagandet av rådsslutsatser. Europaparlamentet antog en icke lagstiftande resolution om Rio +20 den 29 september 2011.
3
Förslaget
Ordförandeskapet har tagit fram ett förslag till rådsslutsatser som bekräftar att EU ska ha en aktiv och konstruktiv roll i förberedelserna inför Rio +20. En gemensam vision, färdplan med konkreta mål och åtgärder samt ett reformpaket för det institutionella ramverket nämns som förväntat resultat av konferensen. Rådsslutsatserna förordar ett aktivt deltagande av olika aktörer och intressegrupper i förberedelserna och i uppföljningen av Rio +20.
Rådsslutsatserna föreslår globala samarbeten inom en rad områden, bl.a. inom vatten, energi och jordbruk. Marknadsbaserade åtgärder nämns som medel för en övergång till grön ekonomi. Den privata sektorns roll för en grön tillväxt betonas, bl.a. genom företagens samhällsansvar. Behovet av att utveckla nya indikatorer som komplement till BNP omnämns.
Utgångspunkten för att reformera det institutionella ramverket är att skapa ett effektivt system. Detta för att bemöta utmaningar och brister i genomförande av hållbar utveckling samt påskynda en övergång till en grönare och mer hållbar ekonomi samt fattigdomsbekämpning. En uppgradering av UNEP till fackorgan förordas i rådsslutsatserna, samtidigt som de indikerar en öppenhet för att lyssna på andra aktörers synpunkter i frågan. Behovet av att stärka synergier mellan miljökonventionerna uppmärksammas.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rådsslutsatserna innehåller inga lagstiftningsförslag och bedöms därför inte ha konsekvenser på svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Rådsslutsatserna har ingen budgetär konsekvens för Sverige.