Miljö, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:293D4E
Kommenterad dagordning rådet | M2011/2026/I | |
2011-06-09 | ||
Miljödepartementet |
Internationella sekretariatet |
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Rådets möte (miljö) den 21 juni 2011
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
2. (och 5.) (ev.) Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan är ännu inte känd.
3. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår
- Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Vid rådsmötet är ordförandeskapets avsikt att lämna en lägesrapport avseende det pågående arbetet med ett reviderat Seveso II-direktiv.
Bakgrund
I december 2010 presenterade kommissionen ett förslag till reviderat Seveso II-direktiv. Förslaget innebär bl.a. att Seveso II-direktivet kopplas till CLP-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar). I övrigt innebär förslaget relativt begränsade förändringar gentemot gällande direktiv. Bl.a. föreslås vissa förändringar i artiklarna om tillsyn, rapportering och informationsutbyte. Förhandlingar har pågått i rådsarbetsgrupp sedan januari 2011. I april 2011 presenterade det ungerska ordförandeskapet nya textförslag, huvudsakligen baserat på de delar där medlemsländerna hade nått konsensus under förhandlingarna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att Sevesodirektivet är ett viktigt instrument för det europeiska arbetet med att förebygga allvarliga kemikalieolyckor. Regeringen välkomnar en revidering av direktivet, både i syfte att anpassa direktivet till CLP-förordningen och för att implementera de erfarenheter som har vunnits sedan direktivet trädde i kraft. Det är viktigt att direktivet tillgodoser behovet av en balans mellan effektivt olycksförebyggande arbete och regelförenkling för verksamhetsutövare och ansvariga myndigheter.
Förslaget har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Se bilaga 1.
4. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2001/18/EG om medlemsstaternas fria rätt att fatta beslut om odling av genetiskt modifierade grödor
– Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapets avsikt är att vid rådsmötet lämna en lägesrapport.
Bakgrund
Den 27 juli 2010 presenterade Kommissionen ett förslag till en EU-förordning som tillfogar en artikel 26b till direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer (GMO) i miljön. Artikeln ger medlemsstaterna möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av GMO inom sina territorier även om den aktuella grödan har fått ett EU-godkännande för odling. Utöver det föreslås inga förändringar när det gäller själva hanteringen av ansökningar och godkännanden av GMO i EU.
Miljö- och hälsoskäl får inte åberopas som grund för ett förbud enligt den föreslagna art. 26b eftersom dessa skäl redan har beaktats i den riskvärdering som föregår ett EU-godkännande. De skäl som anges för förbud enligt art. 26b ska också överensstämma med fördragen och med EU:s internationella förpliktelser, till exempel WTO-bestämmelserna.
Kommissionen anför att förslaget att låta medlemsstaterna under vissa förutsättningar själva bestämma över huruvida man vill tillåta odling av en GMO ligger i linje med subsidiaritetsprincipen. Kommissionen har även i uppdrag i enlighet med rådets slutsatser från 2008 att lägga fram nya riktlinjer för miljöriskbedömning av GMO, en rapport om socioekonomiska konsekvenser av GMO-användning samt ett förslag till tröskelvärde för inblandning av GMO i konventionellt GMO-utsäde.
Miljöråden den 14 oktober, 20 december 2010 samt 14 mars 2011 diskuterade förslaget i ljuset av rådets slutsatser från december 2008. Ett antal medlemsstater var mycket kritiska till förslaget. En lång rad medlemsstater var försiktigt positiva. En fråga som många har ställt är på vilka grunder besluten om förbud kan tas på utan att komma i konflikt med den inre marknaden och WTO.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar Kommissionens ansträngningar för att lösa problemen inom GMO-området, men ser också svårigheter med det förslag som presenterats. Sverige har under förhandlingarna sagt sig vilja avvakta resultatet av Kommissionens arbete med de övriga uppdragen och fortsatta klarlägganden i rådsarbetsgruppen gällande förenligheten med den inre marknad och WTO för att kunna göra en helhetsbedömning innan Sverige låser sig vid en slutgiltig ståndpunkt.
Regeringen är mån om att kärnan i GMO-regelverket, nämligen en vetenskapligt grundad riskbedömning av GMO från fall till fall, även i fortsättningen ska vara grunden för godkännande av GMO inom EU.
Förslaget har tidigare behandlats i EU-nämnden den 8 oktober och den 16 december 2010 samt den 11 mars 2011. Överläggning i MJU skedde 9 juni 2011.
Se bilaga 2.
5. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
Se punkt 2
6. Skydd av vattenresurser och integrerad hållbar vattenförvaltning inom och utanför Europeiska unionen
– Antagande av rådets slutsatser
– Diskussion
Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [på förslag av ordförandeskapet]
Avsikten med behandlingen i rådet
Avsikten är att anta rådsslutsatser.
Bakgrund
Rådsslutsatserna är generellt hållna. Det tas ett brett grepp om vattenfrågorna och de innehåller frågor relaterade till bl.a. den s.k. Blueprint om vattenfrågor som Kommissionen har aviserat att den ska ta fram 2012. Rådsslutsatserna tar även upp klimatförändringar och vattenpolitik, extrema händelser, vattenbrist och torka, integrering av vattenfrågor i andra politikområden, ekosystem och ekosystemtjänster, kopplingar till forskningsfrågor samt frågor om internationellt samarbete med länder inom och utanför EU.
Vidare kommer en diskussion att äga rum mot bakgrund av en fråga från ordförandeskapet om vilka förväntningar som medlemsstaterna har på den Blueprint som Kommissionen har aviserat till år 2012.
Rådsslutsatserna behandlades vid Coreper den 8 juni. Efter behandlingen finns inga utestående frågor och rådsslutsatserna förväntas antas med enhällighet i sin nuvarande form.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att Sverige kan acceptera rådsslutsatserna i sin nuvarande form.
Under diskussionen kan Sverige föra fram att det är mycket viktigt att arbeta integrerat med vatten och havsfrågor och att samordning mellan vatten- och havsfrågor är mycket central för ett framgångsrikt resultat.
Rådsslutssatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Se bilaga 3.
7. En strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020
– Antagande av rådets slutsatser
Avsikten med behandlingen i rådet
Avsikten är att anta rådsslutsatser om en EU-strategi för biologisk mångfald till 2020 baserat på Kommissionens meddelande COM(2011) 244 slutlig.
Bakgrund
I meddelandet presenteras en strategi för biologisk mångfald till 2020. Strategin syftar till att bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald, vända den negativa trenden och vara en del av EU:s övergång mot en resurseffektiv ekonomi och är en integrerad del av Europa 2020-strategin. I meddelandet beskrivs förlusten av biologisk mångfald som det mest kritiska globala miljöhotet tillsammans med klimatfrågan. Förlusten av den biologiska mångfalden orsakar försvagning eller förluster av för människan viktiga ekosystemtjänster vilket också påverkar ekonomi och samhälle i stort. Ordförandeskapet har föreslagit att Rådet ska ställa sig bakom strategin med mål och föreslagna åtgärder. När beredning av denna pm sker föreligger inte det slutliga förslaget till slutsatser.
Trots vissa framgångar, som uppbyggandet av Natura 2000, har inte EU:s mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 nåtts.
I syfte att komma till rätta med problemet antog miljörådet den 15 mars 2010 slutsatser om biologisk mångfald efter 2010. Slutsatserna omfattade bl.a. mål om att stoppa förluster, att skydda och om möjligt återställa den biologiska mångfalden i EU till 2020 samt en vision om bl.a. skydd, värdering och på lämpligt sätt återställande av ekosystemtjänster till 2050. Vidare uppmanades Kommissionen att lägga fram en EU-strategi för biologisk mångfald för tiden efter 2010.
I meddelandet presenteras sex mål:
• Ett fullständigt genomförande av EU:s naturvårdslagstiftning för att skydda den biologiska mångfalden,
• Bättre skydd för ekosystem och ökad användning av grön infrastruktur,
• Säkerställande av ett hållbart jordbruk och skogsbruk,
• Bättre förvaltning av fiskbestånd,
• Strängare kontroller av invasiva främmande arter och
• Ett större EU-bidrag till att avvärja den globala förlusten av biologisk mångfald.
Meddelandet har som en central utgångspunkt de globala mål som beslutats inom Konventionen om biologisk mångfald i Nagoya 2010. Kommissionen gör bl.a. bedömningen att ett fullständigt genomförande av naturvårdsdirektiven skulle innebära att EU lever upp till det globala målet om skydd av värdefulla naturområden.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är i huvudsak positiv till kommissionens meddelande med mål samt föreslagna rådslutsatser, även om många av åtgärdsförslagen behöver analyseras och utvecklas ytterligare.
- Regeringen verkar därför för att strategin ska göras tydligare. Sverige driver på för att Rådet ska ge utrymme för fortsatta detaljerade diskussioner om åtgärderna, för att stödja ett effektivt och samstämmigt genomförande av strategin. Därmed kan åtgärder och ambitioner inom olika områden preciseras.
- Regeringen stödjer förslag om omfördelning av medel inom EU:s budget till förmån för biologisk mångfald, under förutsättning att detta inte leder till en ökning av den totala budgeten.
- Regeringen anser att ersättning till kollektiva nyttigheter som kopplar till biologisk mångfald, inklusive grön infrastruktur bör genomföras via den andra pelaren i landsbygdspolitiken, och inte via direktstödet som kommissionen föreslår.
- Det är regeringens uppfattning att utvecklingen av ett hållbart fiske måste ske så snart som möjligt. Regeringen anser också att fiskeripolitiken måste omfatta även ett hållbart fiske för de områden i tredje land där EU har fiskeriavtal. EU måste även ta ansvar för att ett hållbart fiske efterlevs.
- Nödvändiga ekonomiska resurserna bör används effektivt, och att olika finansieringskällor utökas och diversifieras, exempelvis genom utveckling av innovativa finansieringsmekanismer. Regeringen anser att medel på EU-nivå ska användas för gränsöverskridande kollektiva nyttigheter där det finns ett mervärde i att agera på EU-nivå (Subsidaritetsprincipen).
- Det är viktigt att EU-lagstiftningen anpassas för att kunna hantera invasiva främmande arter, men Regeringen efterfrågar en närmare konsekvensbeskrivning innan vi kan ta ställning till att etablera en särskild EU-rättsakt för detta ändamål. Möjligheten att tillämpa befintlig lagstiftning och internationella konventioner måste beaktas, bl.a. i marina miljön.
- Regeringen ser gärna att upprättande och användande av effektiva och heltäckande skogsbruksplaner uppmuntras, men att det är upp till varje enskild medlemsstat att besluta om detta ska ske.
- EU bör fortsätta öka sina insatser för att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå. Eftersom nationellt bistånd inte faller under EU-kompetens är det viktigt att EU agerar för maximal nationell flexibilitet.
- Det är viktigt att Nagoyaprotokollet kan genomföras. Medlemsstaterna ska göra egen bedömning av behovet av att reglera tillträde till de genetiska resurser som finns inom respektive land.
Rådsslutssatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Se bilaga 4.
8. Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050
– Antagande av rådets slutsatser
Avsikten med behandlingen i rådet
Avsikten är att anta rådsslutsatser på basis av Kommissionens meddelande till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén: ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050”.
Bakgrund
Vid FN:s klimatkonferens i Cancùn hösten 2010 kom parterna överens om att alla utvecklade länder ska ta fram långsiktiga planer för hur man ska minska sina växthusgasutsläpp. Miljörådet och därefter Europeiska rådet har i slutsatser från hösten 2010 och våren 2011 uttryckt att man ser fram emot att få ta del av en sådan plan för EU från kommissionen.
Kommissionens meddelande ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” som antogs den 8 mars 2011 tar sin utgångspunkt i att EU på ett kostnadseffektivt sätt ska nå målet att minska utsläppen med 80 till 95% till 2050. För att kostnadseffektivt uppnå 2050-målet visar färdplanens analys att inhemska utsläppsminskningar på 40% respektive 60% (jämfört med 1990) behövs till 2030 och 2040. Kommissionens analys visar att med nuvarande åtgärder kommer EU att nå 20% inhemska minskningar av växthusgasutsläppen till 2020. Om den reviderade energieffektivitetsplanen skulle implementeras fullt ut så möjliggör detta för EU att överträffa det nuvarande målet om 20% och istället uppnå 25% minskning av växthusgaser vilket är i linje med kommissionens beräknade kostnadseffektiva utsläppsbana. Rådsslutsatserna väntas på något sätt bekräfta ovanstående budskap.
Kommissionen hänvisar i meddelandet till kommande sektorsspecifika strategier/analyser gällande behov av nya styrmedel eller av skärpningar av befintliga.
Förslag till svensk ståndpunkt
EU:s långsiktiga klimatpolitik måste inriktas så att den är konsistent med målet att den globala medeltemperaturökningen ska hållas under två grader och med EU-målet om 80-95% utsläppsminskning till år 2050. Långsiktiga utsläppsmål behövs för att ge näringslivet tillräcklig förutsägbarhet, skapa incitament för långsiktigt nödvändiga klimatinvesteringar och för att undvika s.k. ”stranded costs”.
Regeringen välkomnar att Miljörådet antar slutsatser på basis av kommissionens meddelande men vill gå längre än vad kommissionen och ordförandeskapet föreslår och verkar därför för att junirådets slutsatser enbart ska ses som ett första steg.
Regeringen anser att rådsslutsatserna bör klargöra att det är Rådets avsikt att vid ett senare tillfälle återkomma till de långsiktiga klimatfrågorna för att besluta om bindande mål för 2030, 2040 och 2050 som inkluderar åtgärder som ger upphov till verifierade utsläppsminskningar utanför EU. De bindande målen bör bestämmas så att de levererar större sammanlagda utsläppsreduktioner inom och utanför EU än vad rådsslutsatsernas ”domestic milestones” innebär och gör det möjligt att nå även den övre delen av EU:s nuvarande 2050-mål. Regeringen verkar därför för ett tillägg till rådsslutsatserna med ovanstående innebörd.
Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Se bilaga 5.
9. Övriga frågor
a) Luftfart/genomförande av systemet för handel med utsläppsrätter
– Information från kommissionen
Från och med 2012 omfattas luftfart av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). Flygningar såväl inom som till och från EU omfattas av systemet oberoende av i vilket land bolaget som genomför en flygning har sin hemvist. För att undvika dubbelreglering finns en möjlighet att undanta flygningar från länder som vidtagit motsvarande åtgärder som EU för att begränsa flygets utsläpp.
Tidigt stod det klart att flera amerikanska flygbolag inte accepterar att ingå i EU:s ETS. Bolagen och deras branschorganisationer menar att de ändringar av EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter som innebär att även luftfarten omfattas av handelssystemet strider mot Chicagokonventionen om civilflygoch folkrätten och därför är ogiltigt i stora delar. Talan väcktes under 2010 i nationell brittisk domstol som begärt ett förhandsavgörande av EU-domstolen. Den 5 juli 2011 ska målet upp till förhandling i EU-domstolen.
Under 2011 har kinesiska flygbolag uttryckt stort missnöje över att de kommer att omfattas av EU:s handelssystem och de har bl.a. hotat med motåtgärder som skulle drabba europeiska flygbolag och flygplanstillverkare. Kina har även från statligt håll kritiserat EU i frågan.
Kommissionär Hedegaard har i brev till EU:s miljöministrar manat till politisk uppslutning bakom EU:s beslut om att inkludera flyget i ETS mot bakgrund av den upptrappade lobbyingen i frågan.
Regeringen står fullt ut bakom ändringarna i handelsdirektivet som innebär att EU:s utsläppshandelssystem utvidgats till att även omfatta luftfart, inklusive flygningar till och från EU oberoende av i vilket land bolaget som genomför en flygning har sin hemvist. Regeringen har lämnat in ett skriftlig yttrande till EU-domstolen till stöd för direktivet och avser närvara vid domstolens överläggningar för att även muntligt framlägga sin sak.
b)
Konferens om genomförandet av EU:s miljölagstiftning
(Bryssel den 15 juni 2011)
– Information från kommissionen
Kommissionen kommer att informera om en konferens gällande genomförandet av EU:s miljölagstiftning, vilken skall hållas i Bryssel den 15 juni 2011. Konferensen behandlar framför frågor kring den kunskapbaserade tillsynens betydelse för genomförande och efterlevnad av EU:s miljölagstiftning.
c) Slutsatser från 19:e mötet i FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) och eventuell väg mot Rio+20
– Information från kommissionen
– Information från den rumänska delegationen
FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) etablerades i Rio 1992. Kommissionen kommer att informera om CSD 19 som ägde rum i början av maj 2011. Då parterna efter två veckors förhandlingar inte kunde komma överens om ett par skrivningar blev det inget resultat av mötet. För Sveriges och EU:s del var den viktigaste frågan ett beslut om ett tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (SCP). Ingen av de outlösta frågorna gällde det tioåriga ramverket men då ramverket utgjorde en del av ett större beslut blev det inte heller någon formell överenskommelse om ramverket. Informella diskussioner pågår nu i FN:s Generalförsamling i New York om hur ett beslut om detta tioåriga ramverk skulle kunna tas i något annat forum, exempelvis ECOSOC eller på FN-konferens om hållbar utveckling ska äga rum i Brasilien i juni 2012 (UNCSD, s.k. Rio +20). CSD sammanträder igen först 2013. Regeringen anser att det är angeläget att ett beslut kan tas så snart som möjligt.
d) Möte mellan miljöministrarna i länderna i Organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet (Bukarest den 31 maj 2011)
– Information från den rumänska delegationen
Den 31 maj 2011 hölls i Bukarest ett möte mellan miljöministrarna i länderna i Organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet. Vid mötet antogs en gemensam deklaration där det bl.a. beslutades om att uppdatera organisationens aktionsplan för miljöskydd i syfte att möta nya miljöutmaningar och prioriteringar i Svartahavsregionen.
e) Riskerna med nanomaterial
– Information från den nederländska delegationen
Nederländerna uppmanar Kommissionen att föreslå en gemensam definition för nanomaterial, etablera en EU-gemensam databas över användningen samt utveckla nya regler för riskbedömning och riskhantering.
Nanomaterial kan på grund av dess ringa storlek få helt andra egenskaper och funktioner än normala kemiska formerna av samma ämnen, vilket kan vara till betydande nytta i teknisk utveckling men också innebära stora utmaningar för bedömning av faror och risker.
Nederländerna anser att ett grundläggande problem för regelutveckling inom EU är att Kommissionen fortfarande inte har lagt fram något förslag till en gemensam definition för vad nanomaterial är. I ett andra steg anser många medlemsstater att det behöver upprättas ett register dit företagen ska ha skyldighet att anmäla sin användning. Med stöd av ett sådant register skulle samhället snabbt kunna reagera i det fall risker skulle identifieras. Data från registret bör sedan, i ett tredje steg, användas för att utveckla riskbedömningssystem anpassade till materialens egenskaper och användningsmönster.
Regeringen är i huvudsak positiv till Nederländernas initiativ och stödjer särskilt uppmaningen i den del som gäller behovet av en gemensam definition. Regeringen anser dock att det är angeläget att behov, nytta och användbarhet av olika verktyg för att kartlägga användningen studeras innan ett eventuellt beslut tas om att etablera en EU-gemensam databas och att införa en obligatorisk registrering av produkter som innehåller nanomaterial.
f) Hantering av skarvar
– Information från den franska delegationen
Frankrike har inför miljörådsmötet aviserat att de vill trycka på för att arbetet med en gemensam förvaltningsplan för skarv inom EU ska komma igång snabbt, eftersom de redovisar stora problem med skarv vid fiskodlingar.
Lagstiftning till skydd för fåglar inom EU utgörs av Fågeldirektivet (79/409/EEG). Inom direktivet finns bilagor där undantag från lagstiftningen görs. Skarv är inte undantagen. Den skyddsjakt som ändå äger rum i Sverige sker enligt art. 9 i direktivet och utgörs idag av jakt (ca 6000-7000 fåglar) och äggprickning (ca 10 000 ägg).
Frågan om en EU-gemensam förvaltningsplan för skarv har diskuterats i olika grupper inom de olika direktoraten inom Kommissionen -främst DG Miljö och DG Mare. Problemen har varit stora runt att kunna enas om en gemensam linje.
Regeringen ställer sig positivt beträffande Frankrikes förslag att initiera ett EU-samarbete för att hitta lösningar på konflikten mellan skarv och fiske. Det är viktigt att förstärka insatserna för att begränsa skador från skarven på fisket, samtidigt som vidtagna åtgärder inte får ha en negativ påverkan på möjligheten att bibehålla gynnsam bevarandestatus för den biologiska mångfalden. Det är också viktigt att medlemsländerna kan dra nytta av erfarenheter från andra länder och att gemensamma forsknings- inventerings och undersökningsinsatser görs.
g) Kärnanläggningar planerade i EU:s grannskap (Kaliningradregionen och Vitryssland)
– Information från den litauiska delegationen
Ett kärnkraftverk i Kaliningrad planeras byggas med, enligt ryska medier, två reaktorer på vardera 11001200 MW. Den första beräknas bli klar 2016, den andra 2018. En mycket stor del av elproduktionen är tänkt att exporteras till EU-länder via Litauen och Polen liksom även till Polens egen elförsörjning. Kaliningrad får redan 70% av sitt elbehov från eget kraftvärmeverk. Kostnaden beräknas till 4,5 miljarder kronor och man avser inbjuda utländska investerare till 49% av summan. Polen lär ha erbjudits att delta och italienska Enel uppges ha visat intresse.
Kärnkraftverket planeras att byggas endast ca. 10 km från gränsen till Litauen och förmodas använda floden Nemunas för kylning. Denna flod rinner som gränsflod mellan länderna ut i Kuriska sjön som är en avgränsad havsbassäng innanför Kuriska näset med mycket höga naturvärden.Ryssland har skrivit under Esbokonventionen om internationella miljökonsekvensbeskrivningar men inte ratificerat den. I Esbokonventionen finns ett väl etablerat samrådsförfarande som bl.a. tillämpades i samband med gasledningsprojektet Nord Stream.
Vitryssland avser också att bygga ett nytt kärnkraftverk, sannolikt nära gränsen till Litauen och i så fall endast 50 km från Vilnius.
h) Nya utmaningar mot bakgrund av olyckan i Fukushima – tankar i länder utan kärnkraft (Wien den 25 maj 2011)
– Information från den österrikiska delegationen
Europeiska rådet antog den 25 mars 2011 slutsatser om att EU ska genomföra s.k. stresstester vid alla kärnkraftverk. Kommissionen fick i uppdrag att tillsammans med ENSREG (European Nuclear Safety Regulators Group – dvs. cheferna för EU:s kärnsäkerhetsmyndigheter) att utarbeta en metod för dessa tester. Syftet med testerna är att analysera hur ett antal scenarier med externa händelser påverkar driften av kärnkraftverken såsom jordbävning, tsunami, översvämning, strömavbrott m.m. Målet är att testerna, som gäller kärnkraftsreaktorer och bränslebassänger, ska vara genomförda och redovisade i slutet av 2011.
Den 25 maj kom ENSREG och Kommissionen överens om hur stresstesterna ska utformas och att även genomföra ett andra steg där terroristangrepp ska analyseras. Österrike har ordnat ett möte med "icke kärnkraftsländer" om olyckan i Fukushima och vill informera om mötet om vid miljörådsmötet.
i) Globala, regionala och bilaterala åtgärder mot kortlivade miljöpåverkare
– Information från den svenska delegationen
Regeringen vill uppmärksamma vikten av en kraftfull utsläppsminskning av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, s.k. SLCF (short lived climate forcers).
Arbetet med att minska klimatförändringarna har hittills inriktats mot att minska utsläppen av långlivade klimatgaser, främst koldioxid. Ny forskning visar att det finns starka skäl att även kraftfullt minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. De viktigaste kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna är s.k. black carbon (dvs. sotpartiklar), troposfäriskt ozon och metan. Genom att minska utsläppen av dessa ämnen, eller i fallet med ozon utgångsämnena, ges möjlighet att vinna viktig tid i åtgärdsarbetet. Chansen att hålla temperaturhöjningen under 2 grader ökar därmed.
Regeringen anser att Sverige bör lyfta vikten av kraftfulla utsläppsminskningar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Frågan är framväxande i flera forum och Sverige driver den bl.a. under sitt ordförandeskap i Arktiska rådet och i konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). Inom ramen för CLRTAPs Göteborgsprotokoll driver Sverige på för att inkludera sotpartiklar. Inom EU är frågan högaktuell eftersom Kommissionen i juni påbörjar översynen av takdirektivet. I detta arbetet är det viktigt för Sverige att sot (som är ett klimatpåverkande ämne) införlivas i direktivet med ett utsläppstak.
j) Politiskt uttalande om användningen av reduktionsenheter för industrigas enligt beslutet om insatsfördelning
– Information från den danska delegationen
Danmark har formulerat en politisk avsiktsdeklaration för MS att frivilligt avstå från att använda internationella utsläppskrediter härrörande från vissa industrigasprojekt när man uppfyller EU:s bördefördelningsbeslut för perioden 2013-2020. Vid miljörådet den 14 mars inbjöd Danmark andra länder att ställa sig bakom deklarationen. Regeringen uttryckte intresse och studerar förslaget till deklaration.
k)
Resultatet av det första mötet i den öppna mellanstatliga ad
hoc-kommittén för Nagoyaprotokollet om tillträde till och
rättvis fördelning av vinster från nyttjande av genetiska resurser
(ICNP-1)
(Montreal den 5–10 juni 2011)
– Information från ordförandeskapet och kommissionen
Ordförandeskapet och Kommissionen kommer att rapportera från mötet med interimskommittén för genomförande av Nagoyaprotokollet. Mötet var det första i ordningen, och behandlade bl.a. praktiska frågor och former för att följa upp efterlevnad av protokollet. Regeringen avser att underteckna protokollet snarast möjligt. Sverige deltog i mötet, som var öppet för alla parter till Konventionen om biologisk mångfald.
l) Presentation av det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
– Information från den polska delegationen
Polen kommer att presentera sitt ordförandeskapsprogram för rådets arbete under kommande halvår på miljöområdet. Polens fem prioriteringar på miljöområdet är:
klimat,
biologisk mångfald,
resurseffektivitet,
FN-konferensen om hållbar utveckling som hålls i juni 2012, UNCSD (s.k. Rio +20) och
en utvärdering av det sjätte miljöhandlingsprogrammet.