Miljö, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23DAF3
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2010-05-27 | ||
Miljödepartementet |
Internationella enheten |
Rådets möte (miljöministrarna) den 11 juni 2010
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
2. A-punkter
A-punktslistan är ännu ej känd.
3. Utsläppande av biocidprodukter på marknaden
-lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordföranden avser att presentera en lägesrapport om förhandlingarna om det nya förslaget till förordning.
Bakgrund
Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden antogs 1998. Den 12 juni förra året föreslog kommissionen en ny förordning om biocider som föreslås ersätta det nuvarande direktivet. Förslaget är omfattande och kan väntas ha förhandlats klart tidigast i slutet av 2010.
Förslaget bygger på nuvarande biociddirektiv och tar i stort sett över de nuvarande grundläggande kraven för godkännande och utsläppande på marknaden av biocider. Det finns dock nyheter i förslaget. Kommissionen föreslår att det ska vara möjligt att ansöka om ett centralt godkännande som gäller hela EU för vissa produkter. Den europeiska kemikaliemyndigheten föreslås här få en roll. Vidare införs så kallade ”stupstockskriterier”, vilket innebär att de farligaste verksamma ämnena inte godkänns alls om de uppfyller vissa kriterier. Denna bestämmelse finns också i den nyligen färdigförhandlade växtskyddsförordningen. Kommissionen föreslår dessutom en utvidgning till varor med innebörden att varor som sätts på marknaden i EU bara får innehålla biocider godkända inom EU.
Förslag till svensk ståndpunkt
Ingen diskussion om förslaget förutses.
Regeringen är generellt positiv till att biociddirektivet revideras och görs om till en förordning och vill bidra konstruktivt till att förhandlingarna ska kunna slutföras så snart det är möjligt. Regeringen stöder de föreslagna ”stupstockskriterierna” och vill liksom övriga medlemsstater att det ska vara kriterier som berör både miljö och hälsa. Vad gäller centralt godkännande anser regeringen att detta lämpar sig bäst för produkter med likartad användning i hela unionen, där det inte finns skillnader p.g.a. av klimat och andra faktorer som behöver beaktas. Den praktiska utformningen och den europeiska kemikaliemyndighetens roll behöver diskuteras vidare. Slutligen stöder regeringen i princip förslaget att varor bara ska innehålla godkända biocider, men även här behöver utformning och omfattning diskuteras vidare.
Förslaget har tidigare behandlats i EU-nämnden den 18 december 2009.
4. Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (RoHS) (omarbetning)
-lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Redovisning av hur förhandlingen fortskridit i arbetsgruppen under det spanska ordförandeskapet.
Bakgrund
Förslaget innebär en omarbetning av det befintliga direktivet 2002/95/EG (RoHS-direktivet) som beslutades den 27 januari 2003 och började tillämpas den 1 juli 2006. RoHS-direktivets syfte är att skydda människors hälsa och främja miljövänlig återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar en omarbetning av RoHS-direktivet och ser positivt på ambitionen att få en mer enhetlig syn på direktivet genom att harmonisera tolkningar och definitioner.
En övergripande svensk strävan bör vara att så långt möjligt minska användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Sverige stöder att RoHS-direktivet omfattar alla elektriska och elektroniska produkter(EEE) enligt direktivets definition i artikel 3 a, s k öppen omfattning. Regeringen anser att fler ämnen bör begränsas i elektriska och elektroniska produkter och att den s.k. prioriteringslistan bör utökas.
Förslaget har tidigare behandlats i EU-nämnden den 16 oktober och den 18 december 2009.
5. Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter (WEEE) (omarbetning)
-lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Redovisning av hur förhandlingen fortskridit i arbetsgruppen under det spanska ordförandeskapet.
Bakgrund
Förslaget innebär en omarbetning av det befintliga direktivet 2002/96/EG (WEEE-direktivet) om förebyggande och behandling av avfall från elektriska och elektroniska produkter som trädde i kraft den 13 augusti 2005. Bakgrunden till tillkomsten av WEEE-direktivet är att elektriska och elektroniska produkter kan innehålla miljöfarliga ämnen såsom exempelvis kvicksilver, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel.
Föreslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar en omarbetning av WEEE-direktivet. Regeringen är generellt positiv till ett högt miljöskydd utan onödiga merkostnader för konsumenter, företag och myndigheter. Regeringen är också generellt positiv till incitament för att öka återanvändningen av elprodukter, i linje med EU:s avfallshierarki. Emellertid bör man vara uppmärksam på problem som är förknippade med återanvändning, särskilt illegal export och energiförbrukning. Det är också viktigt att det finns möjlighet att utöva en effektiv tillsyn och kontroll över de producenter som sätter elektriska och elektroniska produkter på marknaden.
Förslaget har tidigare behandlats i EU-nämnden den 16 oktober och den 18 december 2009.
6. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om koldioxidkrav för lätta nyttofordon
- Lägesrapport
Avsikten med behandlingen vid rådet
Ordföranden avser att redovisa hur arbetet med förslaget har fortskridit i arbetsgruppen.
Bakgrund
Syftet med förslaget är att minska utsläppen av koldioxid från lätta nyttofordon. Minskningen beräknas svara för ungefär två procent av EU:s totala utsläppsminskning till 2020. Förslaget kompletterar den under 2008 antagna förordningen om koldioxidkrav för personbilar. Det är en av de åtgärder som krävs för att EU till 2020 ska nå sitt utsläppsmål inom den icke-handlande sektorn.
Förslaget innebär att det årligen räknas ut ett sammanvägt genomsnitt för hur mycket de nya bilarna från de olika tillverkarna släpper ut. Målvärdet är 175 gram per kilometer. Sammanvägningen kompenserar för skillnader i referensvikt. Tillverkare med högre genomsnitt får betala en sanktionsavgift. Såväl utsläppskraven som sanktionsavgiften fasas in från 2014. Utsläppskraven gäller fullt ut från 2016 medan sanktionsavgiften får full kraft från 2019. År 2020 skärps utsläppskravet till 135 gram per kilometer.
Europaparlamentet har ännu inte behandlat frågan. Rapportören, Martin Callanan, ECR, har föreslagit att kraven lindras genom att sanktionsavgiften sänks och det långsiktiga genomsnittsvärdet höjs.
Förslag till svensk ståndpunkt
Den övergripande svenska ståndpunkten är att kraven på lätta nyttofordon bör vara på samma tekniska och ekonomiska nivå som de motsvarande kraven för personbilar.
Regeringen stödjer kommissionens förslag om att målvärdet ska vara 175 gram koldioxid per kilometer och om nivån på sanktionsavgiften för biltillverkare som överskrider sina specifika utsläppsmål. Flexibiliteten borde vara mindre i förslaget för att möjliggöra tidigare utsläppsminskningar. Utsläppskravet och sanktionsavgiften bör därför tillämpas utan infasning.
Regeringen stödjer även att det föreslagna långsiktiga målet ska vara 135 gram koldioxid per kilometer till 2020.
Förslaget har tidigare behandlats i EU-nämnden den 18 december 2009 och den 12 mars 2010.
7. A-punkter
A-punktslistan är ännu ej känd.
8. Klimatförändringar: Kommissionens meddelande om analys av alternativ för uppskalning från 20 %
- presentation, diskussion och antagande av rådsslutsatser
Avsikten med behandlingen vid rådet
Kommissionen kommer att presentera sitt meddelande som därefter kommer att diskuteras. Vid rådsmötet ska korta rådsslutsatser antas.
Bakgrund
På rådsmötet kommer kommissionen att presentera sitt meddelande om konsekvenserna av en uppskalning av EU:s utsläppsmål till 30% till år 2020 jämfört med 1990. Kommissionens meddelande visar på flera fördelar med en uppskalning till 30% men inget förslag lämnas om att fatta ett sådant beslut eftersom EU:s krav på andra parters insatser för att minska utsläppen inte anses uppfyllda. Ordförandeskapet har för avsikt att anta korta rådsslutsatser som ännu inte har behandlats i rådsarbetsgruppen eller Coreper.
Förslag till svensk ståndpunkt
Se bilaga 1.
Se vidare bilaga 1.
9. Vattenbrist, torka och anpassning till klimatförändringar
- Antagande av rådsslutsatser
Avsikten med behandlingen vid rådet
Vid rådsmötet ska rådsslutsatser antas.
Bakgrund
Förslagen till rådsslutsatser har diskuterats vid två arbetsgruppsmöten och kommer att diskuteras i Coreper den 2 juni.
Detta arbete är en del av den spanska prioriteringen på miljöområdet av vattenfrågor och ses bl.a. som en uppföljning av rådsslutsatserna som antogs 2007.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige berörs till mycket liten del av de problem som ligger bakom frågorna i rådslutsatserna. Det innebär dock inte att Sverige ska stå utanför diskussionerna utan solidariskt bidra med initiativ till hur vattenbrist och torka i framförallt sydligare delar av EU kan avhjälpas. Det som bör vara vägledande för Sveriges agerande i dessa frågor är att i förhandlingarna understryka att PPP gäller även när det berör vattenbrist och torka liksom att vi anser att en restriktiv budgetlinje ska hållas.
Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Se vidare bilaga 2.
10. Skogsskydd och skoglig information i EU: Att förbereda skogen för klimatförändring
-rådsslutsatser
Avsikten med behandlingen i rådet
Vid rådsmötet ska rådsslutsatser antas.
Bakgrund
I mars offentliggjorde EU-kommissionen grönboken ”Skogsskydd och skoglig information i EU: Att förbereda skogen för klimatförändring”. Syftet med grönboken är att inleda en diskussion om olika alternativ för en EU-strategi för skogsskydd och skoglig information inom ramen för EU:s handlingsplan för skog. Kommissionens offentliga samråd pågår till slutet av juli.
Det spanska ordförandeskapet vill att rådsslutsatser om grönboken ska antas på Miljörådet den 11 juni 2010. Rådsslutsatserna har varit uppe för information på Jordbruks- och fiskerådet den 17 maj. Vid den senaste behandlingen i Coreper löstes flertalet utestående frågor – i dagsläget ser det inte ut att finnas några utestående frågor inför Miljörådet den 11 juni.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer rådsslutsaterna och är positiv till att kommissionen lyfter frågan om vikten av att åtgärder vidtas för att anpassa och skydda skogliga ekosystem i ett förändrat klimat. Rådets slutsatser återspeglar en rimlig balans mellan medlemsstaternas olika intressen.
Rådsslutsaterna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden men grönboken om skogsskydd och skoglig information har varit föremål för samråd i EU-nämnden den 12 maj inför Jordbruks- och fiskerådet den 17 maj 2010. Då enbart som informationspunkt.
11. Cartagenaprotokollet om biosäkerhet
- rådsslutsatser
Avsikten med behandlingen i rådet
Vid rådsmötet ska rådsslutsatser antas.
Bakgrund
Cartagenaprotokollet om biosäkerhet reglerar internationell handel med GMO.
Rådsslutsatserna som förväntas antas på miljörådet ska fungera som förhandlingsmandat vid förhandlingarna vid Cartagenaprotokollets femte partsmöte i Nagoya, 11-15 oktober 2010.
Kommissionen har dessutom sedan tidigare ett förhandlingsmandat för förhandlingarna om en ansvarsordning för protokollet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige stöder utkastet till rådsslutsatser.
Rådsslutsatser inför det fjärde partsmötet behandlades i EU-nämnden den 29 februari 2008. Rådslutssatser inför det femte partsmötet har inte behandlats i EU-nämnden.
Se vidare bilaga 3.
12. 2012 FN-konferens om hållbar utveckling (Rio + 20)
-rådsslutsatser
Avsikten med behandlingen vid rådet
Vid rådsmötet ska rådsslutsatser antas.
Bakgrund
Rådsslutsatserna syftar till att på nytt bekräfta EU:s åtaganden för ett framgångsrikt utfall av UNCSD 2012. Rådsslutsatserna ligger i all väsentlighet i linje med den resolution om hållbar utveckling och Agenda 21 som antogs under hösten 2009 i FN:s generalförsamling, i vilken UNCSD beslutades att äga rum. Rådslutssatserna betonar behovet av implementering av åtaganden från Earth Summit i Rio 1992 och WSSD i Johannesburg 2002. Vidare konstateras att konferensens två teman, "Green economy in the context of sustainable development and poverty eradication" och "Institutional Framework for Sustainable Development", tillhandahåller möjligheter för ett förnyat politiskt åtagande för hållbar utveckling. Rådsslutsatserna välkomnar förberedelseprocessen samt deltagande från relevanta intressenter i föreberedelseprocessen, inkluderat FN-organisationer, internationella finansieringsinstitutioner samt övriga internationella organisationer.
Rådsslutsatserna behandlas för första gången i rådsarbetsgruppen den 31 maj och behandlas därefter i Coreper den 4 juni.
Förslag till svensk ståndpunkt
Rådsslutsatserna återger tidigare EU-positioner. Sverige stödjer förslaget men förordar att resultatet av konferensen ska vara konkret och att återhållsamhet om ”nya och kommande utmaningar” gäller såvida de inte redan ryms inom konferensens två beslutade teman "Green economy in the context of sustainable development and poverty eradication" och "Institutional Framework for Sustainable Development". Vidare bör begreppet ”Rio+20” tas bort och ersättas med UNCSD 2012 men kan även benämnas som Rio 2012.
Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Övriga frågor
13. Utmaningar för en god miljöstatus för marin miljö –
information av ordförandeskapet
14. Presentation av arbetsprogrammet för nästa ordförandeskap –
begäran av den belgiska delegationen
15. Kommissionens meddelande om organiskt avfall-
information av kommissionen
Kommissionen har begärt att få informera om meddelandet om organiskt avfall som presenterades i mitten av maj.
16. Genomförandet av miljörådets slutsatser hösten 2008 om GMO – begäran av den franska delegationen
Rådsslutsatser om GMO antogs under det franska ordförandeskapet. Frankrike har begärt en övrig fråga för att få veta hur kommissionen arbetar med dessa.